AbstractThe phonics is traditionally firmly established within reading acquisition in Swedish schools. The curriculum, Lpo 94 gives spacious independence regarding the question of method and we have to be aware of our own point of view when we are making the decision regarding the method of reading acquisition. Is it tradition or is it our linguistic point of view that is the determining factor? Through this study of literature, different publications from different times are being studied and the ideas and the linguistic point of view are being discussed. Through comparing between the curriculums that have been replaced of one another, and attending to linguistic discussion and research, we will be able to see a change in the linguistic point of view.

Mot bakgrund av skolans demokratiska uppdrag är syftet med följande uppsats att problematisera normativ svenskhet inom skolan. Syftet uppnås genom att diskutera kulturell representativitet utifrån några elevers utsagor om skolans praktiker gällande traditioner, med fokus på jul- och luciafirande samt skolavslutningar. Uppsatsen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning med sex niondeklassare med ickekristen bakgrund. Elevernas uttalanden om skolans praktiker analyseras i förhållande till aktuella teoribildningar om kultur. Enligt intervjupersonerna uppmärksammas kristna traditioner, men exempelvis inte muslimska eller judiska på deras skola, något som hos flertalet personer uttrycks som upphov till utanförskap.

BakgrundVi har valt att beskriva geografi med hjälp av tre olika indelningar. Dessa är bildningsämne, skolämne och vetenskaplig disciplin. Den forskning vi tagit del av är förhållandevis gam-mal, detta med anledning av att det inte finns mycket nyare forskning inom geografididaktik. Skolämnet geografi har tappat kontakt med den vetenskapliga disciplinen och detta har lett till att geografiundervisningen har stagnerat och att den har sin identitet i regionalgeografi.SyfteSyftet med vår studie är att undersöka hur ett antal lärare i år 4-5 väljer innehåll och varför de väljer detta innehåll när de undervisar i ämnet geografi.MetodVi har använt oss av en kvalitativ intervju. Intervjuerna genomfördes i sex olika skolor och med tio lärare som alla undervisar i år fyra och/eller fem.ResultatDet vi kan utläsa av resultatet är att lärare baserar sin geografiundervisning i huvudsak på traditioner och lokala skolplaner.

Avsikten med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har använt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hämtat från Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan påverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi använde i denna studie var fokusgruppsamtal. Förskollärarna diskuterade bl.a.

Almost all Swedes today have access to the Internet, if not through the home then via the library or work. Despite this, around 20% of the population stand outside the information society in that they lack in knowledge, assistive usability tools or positive attitude towards technology and its influence on society. The main factors influencing the digital divide in today's society are age, disability and education, while the main reason for staying outside seems to be disinterest.The question about digital inclusion is important as we now stand on the breaking-point between a society where the industry has had a prominent position for private as well as national economy and a digital society where access to the Internet is no longer about prestige, but where significant differences between users' knowledge levels can create a power gap. Gaps in access and use not only reflects already existing socio-economic conditions, but can also maintain and enhance these.It is crucial for the future expansion of Internet usage how today's non-users feel about becoming users. To understand what underlies the motivations not to use computers is one of the keys to get non-users to embrace becoming users.

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen från första skiss till färdig byggnad och därigenom förverkliga ett högst personligt bud på vad ett samtida hus kan vara.Mitt examensarbete är en betraktelse av den delvis äventyrliga resan att rita och låta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas:Platsen och dess förutsättningar ur historiskt och fysiskt perspektiv.Programskrivandet; med utgångspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tänkt framtid. Det unika vägt mot det generella mot bakgrund av bristen på tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs.Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfärg och genomarbetade detaljer. En undersökning av gränssnittet mellan tradition och modernism.Upphandling, tid och ekonomi ? en översiktlig redogörelse för hur dessa frågor balanserats.Materialet består av text ritningar och fotografier..

The study examines the massacre of the garrison of the castle of Kalmar in 1525 and its causes. The goal of the investigation has been on the one hand to elucidate the most probable sequence of events, and on the other to identify as many different plausible explanations to the massacre as possible. For this end, four contemporary sources have been examined and compared in their details. To enable a broad basis for interpretation, the author has consulted various works on the themes of warfare, soldiers and violence in the late middle ages and the sixteenth century. Apart from political aspects, the study highlights social and cultural conditions as important factors in explaining how the massacre could be carried out without provoking any single part of society.

Introduction: In today?s contemporary society individuals can use multiple media- channels to find civic information. Civic information should reach all groups of society and according to previous research young people are relatively hard to reach with this type of information.Purpose: The purpose of this study is to investigate how young, highly educated individuals in Sweden are using media channels to find and take part in civic information, the expectations they have of the information and if they consider that they need to participate in public discourse.Methodology: In this qualitative study we had a hermeneutic perspective with an abductive approach. We have collected our empirical material by doing interviews with 15 respondents. The respondents are students and were chosen based on both their knowledge and their interest in media and communication since we were looking for a broad view on the subject.Conclusion: Through this study we discovered that young individuals mainly use the social-media channel Facebook to get updated on civic information.

This paper studies how the ?Swedish model? has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ?60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson?s vision of a welfare state.

The main aim of the study was to examine the importance of organizational climate for affective job-related wellbeing. A further aim was to investigate potential differences in employee level in the experience of organizational climate and wellbeing. Another purpose was to see if there was agreement in the view of the organizational climate among the employees. Questionnaires were collected from 44 employees at a chain store. Results showed that Integration, Involvement, Supervisory Support, Training, Welfare, Innovation and Flexibility, Goal Clarity, Efficiency, Effort, Performance Feedback, Pressure to Produce and Quality had a great influence on Enthusiasm but only Pressure to Produce and Welfare correlated with Anxiety.

Uppsatsen behandlar den franske filosofen Louis Althussers "intervention" i striden om humanismen åren 1960-1967. Tesen i uppsatsen är att det existerar en konflikt mellan det teoretiska begreppet om ideologin och det kommunistiska partitagandet, mellan filosofen och kommunisten Althusser. Denna konflikt kommer tydligast till uttryck i analysen av den "socialistiska humanismen".Uppsatsen återvänder till Althussers ideologibegrepp och till humanismen, som intar en särställning bland de teoretiska och praktiska ideologierna. Ur vetenskapens synpunkt kan "humanismen" inte producera kunskap, eftersom den är ideologisk, men i politiken har den vunnit insteg och blivit ett lösenord hos de socialistiska partierna.Som en konsekvens av de dubbla lojaliteterna - mot filosofin och mot partiet - tvingas Althusser retirera in i det humanistiska språkbruk, med vilket Sovjetunionen gör reda för sin egen omvandling. I sin egenskap av teoretisk ideologi måste den socialistiska humanismen misskänna verkligheten, men som praktisk ideologi är den det kitt som håller samman Sovjetmedborgarna såväl som Althussers politiska åskådning..

The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci?s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919?s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony.

The Swedish government corporation Försäkringskassan is currently undergoing large organizational changes. Modifications are made regarding the national insurance system and work procedures. In this study we have investigated the procedures of change with the aim of identifying which pedagogical processes in work procedures that enables organizational learning. Furthermore, the study aimed at gaining insight of how the work procedures enable organizational learning in a learning organization. We have utilized case study tradition to examine specific occurrences in their natural environment to thereby understand the matter of investigation.

Syftet med studien är att få en förståelse för barns sociala attityder och hur deras materiella medvetenhet ser ut genom intervjuer med föräldrar. Vi ville även synliggöra hur föräldrarna själva ser på barns materiella medvetenhet och deras fascination över konsumtion. Vi har använt oss av sociologerna Cooley och Goffmans teoretiska begrepp. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats med bekvämlighetsurval. För att analysera vårt insamlade datamaterial har vi använt en hermeneutisk tradition.Resultatet tyder på att barn vill ha samma materiella ting som alla andra, både i pryl- och klädväg.

This thesis has two purposes: (1) to analyze the emptiness in Blodbok by Christine Falkenland, and (2) to analyze my own reading of the same book. I have chosen to focus on how emptiness is expressed through the body, the language and the place in Blodbok, because of the deep impact these seem to have on the emptiness. The thesis discusses what kind of emptiness that is described, what it does to me as a reader, and how it is connected to other works by Falkenland. Cultural politics of emotions by Sara Ahmed, Uses of literature by Rita Felski and Pouvoirs de l?horreur by Julia Kristeva together form the theoretical framework.Blodbok is a poetry collection, about the loss of a mother.