Syftet med uppsatsen är att undersöka hur människor upplever att ständigt vara tillgänglig med sin mobiltelefon och/eller Internet. En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer har använts, där tolv personer, sex gymnasieungdomar och sex vuxna personer, har intervjuats. Hälften av de intervjuade bor i södra Sverige, hälften i norra. För analysen har McQuails grupperingar inom Uses and gratifications-teorin använts, liksom cultural studies teorier. Resultatet visar att de intervjuade ser det både som en möjlighet och ett krav att vara tillgängliga och uppkopplade, att Internet och mobiltelefon verkar bidra till att arbete/skola och fritid flyter ihop samt att de äldre intervjuade i något högre grad än de yngre upplever negativa aspekter av att vara ständigt tillgänglig.

KARLSTADSUNIVERSITETSociologi ÄMNE: Sociologi, C-kurs.                                HANDLEDARE: Annika Jonsson                                  SAMMANFATTNING: Studiens syfte är att utifrån en intervjustudie med utsatta invandrade kvinnor ta reda på om våldet normaliseras och i så fall i vilken utsträckning i de tre narrativ, utifrån Eva Lundgrens förståelde. I denna kvalitativa studie har tre informanter intervjuats genom en narrativ metod, där de undersöktes enskilt. Intervjuerna har därefter analyserats utifrån den patriarkat teorin samt Lundgrens förståelse av våldets normaliseringsprocess. Resultaten av studien visar att i mina respondenters fall är normaliseringsprocessen inte en helt fungerande teori. Mina respondenter är ursprungligen ifrån ett land där kvinnor och män inte har samma rättigheter, där kvinnan är underordnad mannen.

Sandvik Group is a global engineering corporation within materials technology and produces, among other things, band sawsteel. In order to develop custom relations, custom benefits and the supply chain Sandvik wants to become more acquainted with its customers. Improved feedback means that Sandvik will be able to develop its products in a customized direction. This thesis is a tool for educating and developing sales staff. As a support a calculation tool that can be used as a sales aid has been developed.

Linda Freij (2009), Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg. The use of visual feedback as a pedagogical tool. Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman.

Uppsatsen har som utgångspunkt att studera hur vår identitet som svensk idealiseras i film och då främst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys Änglagård (1992).Teorin som valts för analysen är identifikationsframställning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults läror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframställning. Genom tillämpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omläsa de ovan nämnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys är en fördjupad närläsning och genomgående omläsning utav de två filmerna.Uppsatsen utgår även från två frågeställningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en näranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstår och verkar, då filmernas idealiserande framställning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgår det även att svenskhet vilar på en grund av föreställd gemenskap där man genom att tillämpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtällningen som nation grundas på det så kallade ?omvända kylskåpet?.Identitet sammanför på samma gång som det söndrar då det verkar med värme inåt och kyla utåt, likt ett omvänt kylskåp..

Uppsatsens syfte är att utifrån studenters konsumtionsbeteende undersöka om detaljhandeln kan förbättra servicemötet, och i så fall på vilket sätt.Vidare har den en induktiv ansats då uppsatsen tagit sin utgångspunkt från empirin. Kvalitativ metod används i form av intervjuer genomförda med elva studenter från två olika städer i södra Sverige, samt med fem butikschefer i nordvästra Skåne inom sällanköpshandeln.Slutsatsen är att produkten och varumärket avgör studenternas val av butik. Detaljhandeln tar inte tillvara på studenter som konsumenter, då de inte kan identifiera vem som är universitets ? eller högskolestudent, eftersom de inte skiljer sig från andra i samma åldersgrupp. Detaljhandeln kan förbättra servicemötet genom att skapa en relation till studenterna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka repatriaters upplevelser av repatriationsprocessen. Fokus ligger på arbetsrelaterade aspekter i syfte att utvidga förståelsen för hur repatriaters upplevda relation till organisationen påverkar tankar om uppsägning bland repatriater. Teorin är uppdelad i fyra avsnitt. Repatriatens uppfattning om hemkomsten samt arbetsvillkoren efter hemkomsten. Som efterföljs av repatriaterna i hemorganisationen för slutligen redogöras för vad den normativa teorin har för goda råd till företag.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka och kartlägga varför och på vilket sätt IAS 39 anses vara en komplicerad standard. Vi vill även undersöka bakomliggande orsaker till problematiken kring utformandet av generella principer för redovisning av finansiella instrument. Metod:Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i kombination med en induktiv ansats. Strauss och Corbins resonemang om den grundade teorin har genomsyrat arbetet. Frågeställningar härledda utifrån den offentliga debatten har behandlats genom semi-strukturerade intervjuer.

Det finns idag en osäkerhet över hur budgeten bör användas och hur den påverkar den offentliga sektorn. I den kommunala grundskolan är det rektorerna som fördelar resurserna inom deras skola och är ansvarig för att inte gå med underskott. Samtidigt måste rektorerna ta hänsyn till det uppdrag de har från staten där elever ska få det stöd de behöver. Studiens har som syfteatt undersöka budgetens användning och utförande inom den kommunala grundskola. I den teoretiska referensramen så förklaras budgeten och vilka skillnader som förekommer mellan offentlig sektor och privat sektor.

           Bakgrund: Företagsförvärv har under den senare delen av 1900-talet uppvisat en stadigt uppåtgående utvecklingsriktning. För att minimera riskerna för ett misslyckat företagsförvärv genomför köparen en granskning av förvärvsobjektet, en så kallad due diligence. Syftemålet med en due diligence är att förvissa sig om att förvärvsobjektet inom rimliga gränser motsvarar det som köparen förväntar sig.Syfte: Att kartlägga om och i så fall hur, skillnader i utförandet av en due diligence föreligger mellan riskkapitalister och uppdragstagare. Identifiera huruvida det existerar ett gap samt hur det ser ut, mellan den normativa teorin och jämförelseobjektens utförande av en due diligence i praktiken. Förklara eventuella skillnader och gap med stöd av positiva teorier.Metod: I vår uppsats har vi använt oss utav ett positivistiskt synsätt och tillämpat ett abduktivt angreppssätt.

Statliga regleringar drabbar oftast små företag hårdare än större företag. Regleringarna införs för att skapa en välfungerande ekonomi och är en nödvändighet för att ett samhälle ska fungera. I detta arbete studeras informations- och kommunikationsgapet som kan uppstå mellan små företag och myndigheter. Studien har sin utgångspunkt från lagen om kassregister som infördes 2010 för att skapa rättvisare konkurrens på marknaden. Skatteverket är de som skickar ut information och följer upp hur lagen efterföljs och därför är det Skatteverket som representerar en statlig myndighet i studien.

The aim of this paper is to investigate the underlying motifs leading to the decision to appoint a supplemental liquidity provider and how they vary between companies. As the first study of its kind to take on an internal company perspective, the goal was to broaden the knowledge base of the field and lay ground for further studies. The study has been conducted by interviewing companies providing the service, their customers and the stock exchanges which they are traded on. The results show that there are two main motifs for appointing a liquidity provider, 1) Creating conditions for increased trade and 2) Improving the pricing of the stock. There was also a supplemental group 3) Other motifs consisting of the observations that would not fit in any of the main categories.

Vilken betydelse har Celebrity Endorsement för företagens marknadsföringsstrategi?Problemformuleringen leder fram till syftet med uppsatsen. Vi kommer nedan att dela upp syftet i tre punkter och dessa är följande, analysera hur användningen av Celebrity Endorsement fungerar i verkligheten, jämföra denna med den tidigare teori som finns inom ämnet, dra slutsatser om teorin skiljer sig från hur användandet går till i praktiken..Genom kvalitativa intervjuer har vi samlat in primärdata om hur företag använder sig av kändisar i marknadsföringen. Sekundärdata är hämtad främst ifrån artiklar samt litteratur. Vi har sedan jämfört empirin med den teoretiska referensram vi satt upp och efter detta dragit slutsatser.

In todays sociaty the use of information systems is wide spread and many corporations and buisnesses both in large and small spread make use of more advanced and sopisticated systems. Larger corporations have their own IT sections that maintain and updates their systems on a daily basis. They have the money and resources for it by how do the small businesses coop with it. How satisfied are the small businesses that are maybe runing on systems that might not be supplying the needs that the business is in need of. In this paper we investigate this question in the form of a questionnaire.