In this paper I have tried to find out the reason the medieval town of Vä was created. I have studied several different areas in witch all, in one way or another, have had an effect on the making of Vä. This areas includes topography, iron production, mill handling, religious effects, royal affliction and also if the name Vä could tell something about Väs history as a religious cult. I have also looked at two other places not far from Vä, the medieval harbour town Åhus and the big village of Fjälkinge. By comparing these three places I tried to find out what Vä had that the other places did not, which made Vä turn in to a town.

The purpose of this study is to investigate, and if possible explain, how background, childhood, and education in a municipal or regional context can affect young peoples? life trajectories.The living conditions for the population in the coastal region Roslagen with its geographical and historical specificities has during centuries largely been characterized by practical crafts-manship. With a growing share of non-permanent residents in the region with demand for help and services, this culture has during the later years been able to prosper. The social reproduc-tion in the municipality also seems to be extensive. In addition to original background, appar-ently the municipality?s service-dominated trade and industry culture has also affected the choice of education and profession of the youth in Norrtälje.

Strömmar ut från metall till elektrolyt orsakar korrosion vilket försvagar metallen och kan leda till sönderfall.Det finns sätt att skydda mot korrosion. Ett isolerande skikt kan läggas mellan metall och elektrolyt för att dämpa strömmen ut i elektrolyt. För att hindra att ström alls går ut i elektrolyt kan anod och katod sammankopplas metalliskt. Vissa ämnen som kallas inhibitorer kan hämma korrosionshastigheten när tillagda i rätt mängd. Kan också mota elektroner som vill ut med elektroner in.I uppsatsen undersöks läckströmmars beteende för olika marktyper, metaller och spänningar. .

Syftet med studien var att undersöka (i) planerarnas val av markberedningsmetod (främst avseende harvning och högläggning) i relation till terrängens svårighetsgrad, samt inverkan av (ii) markbehandlingsmetod och (iii) markberedningens utförande på markberedningsresultatet och plantornas etablering. Tre material användes; ett övergripande inventeringsmaterial med godkända, optimala och underkända planteringspunkter samt antal markberedningsrader per 100m, ett detaljerat inventeringsmaterial med beskrivning av markberedningspunkter och resultat från en kontrollinventering av svårighetsgradsbedömning samt ett material från Sveaskogs register avseende återväxtkontrollerade objekt med antal etablerade huvudstammar efter 1-3år vid olika markberedningsmetod, svårighetsgrad och bonitet.Endast för 51 % av objekten överensstämde planerarens och kontrollinventerarens bedömning (gjord efter avverkning och markberedning) av svårighetsgrad. För 23 % av objekten var planerarnas bedömning en svårighetsgrad lägre/lättare än kontrollinventerarens klassning. Harvade objekt hade 14 % signifikant fler godkända planteringspunkter per ha och bättre måluppfyllelse (95 resp. 86 % av önskat antal) än de som höglagts (avser normal och svår mark; harvning hade inte utförts på lätt mark).

Den här undersökningen handlar om managementkonsulter och deras yrkesroll. Undersökningen bygger på empiri insamlad på ett managementkonsultföretag i Sverige. Empirin består av samtalsbaserade intervjuer med managementkonsulter samt en intervju med en representant för en av de organisationer som anlitat konsultföretaget. Syftet med undersökningen är att undersöka under vilka förutsättningar konsulterna utför sitt arbete tillsammans med de grupper de utbildar. För att besvara denna fråga har jag tagit hjälp av teorier rörande, Koncept & översättning, rollteori och interaktionsritualer.

This paper describes the integration of environmental assessment in Swedish municipality comprehensive planning through a chosen case study. The implementation of a new EGdirective in Swedish law, concerning Assessment of the effects of certain plans and programmes on the environment, should lead to some changes in the way Swedish municipalities' deals with environmental issues in their comprehensive plans. This could later on lead to new preconditions for municipality comprehensive planning. The purpose of this study was to investigate how the planning organisation in the municipality adapts to new regulations for impact assessment of comprehensive plans required by the Planning and Building act. Secondly the purpose was to partly participate in the early stages of the planning process and thereby indicate and identify possible environmental impacts regarding the aspects of land and water. This was done as a case study in a well defined part of the process.

Kommunen har möjlighet att med hjälp av en detaljplan reglera användningen av mark- och vattenområden. Detaljplanens planbestämmelser är rättsligt bindande efter att planen har vunnit laga kraft och vad som får regleras med dem anges i 4 kapitlet plan- och bygglagen (PBL). Kapitlet är uttömmande vilket betyder att endast det som står uppräknat där får regleras. Kapitlet ger även krav på planbestämmelsernas tydlighet. I PBL finns även att läsa att det är en kommunal angelägenhet att planlägga mark och vatten vilket leder till att kommunen har planmonopol. I de fall kommunen använder sig av planbestämmelser i en detaljplan som inte har stöd i PBL:s 4 kapitel innebär det att gällande lagstiftning ej följs.

Uppsatsen behandlar varumärkesutvidgning från vara till tjänst där tjänsteerbjudandets särdrag antas påverka utvidgningens styrning i jämförelse med en varumärkesutvidgning från vara till vara. Varumärkesutvidgningsforskningen brister eftersom den varken beaktar att eller hur tjänsters särskiljande drag påverkar varumärkesutvidgningsprocessen. Det är detta kunskapsgap som uppsatsen behandlar. Syftet är att identifiera och analysera särskiljande drag i varumärkesutvidgningsprocessen när utvidgningen utförs från vara till tjänst jämfört med från vara till vara.Resultatet av uppsatsen är att ett särdrag i form av ett behov att omdefiniera varumärket utifrån en tjänstedefinition har identifierats. Detta är av vikt då varumärkets image annars lämnas utsatt för de risker en ouppmärksammad nyckelfaktor, i form av serviceprocessen, kan medföra..

Preemraff Göteborg, som ligger på Hisingen i Göteborg, framställer drivmedelsprodukter till den svenska och internationella marknaden. Till produktkatalogen tillhör LPG, liquefied petroleum gas, som består av butan- och/eller propangas. Butan och propan är brännbara gaser som kan bilda explosiva blandningar med luft. Följaktligen finns det risker förenade med produktion, hantering och transport av LPG. Gasen som tillverkas leds på raffinaderiet till Skarvikshamnen i 6 km långa pipelines ovan mark.

Parallel imports often lead to lowered prices and is therefore regarded as good from a consumer's point of view. From a business'point of view this is not always the case. When do parallel imports occur? Is it possible to prevent parallel imports to protect an introduction of a product in another member state? The purpose of this thesis is to present situations where parallel imports occur and to see if it is compatible with competition law to prevent parallel imports. Furthermore I will analyse the future development after the group exemption of vertical restraints enters into force in June 2000.

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor ? and when a word should be considered as a metaphor or not.

This paper examines how organizations work with their recruitment. The organizations in thispaper are mined in the trade of recruiting and staffing. The paper will further influence howorganizations work or will work with recruiting through social medias. It describes therecruiting process in the traditional way and what costs it brings. The next part is a descriptionof network and the importance of networking in a general way.Our results demonstrate that social medias probably will stay as a complement to other moretraditional methods and will not be an own recruiting method.

Syfte: Att problematisera konsumentbeteende och de bakomliggande (prioriteringar) motivationsfaktorer som finns vid köp i dagligvaru- ochlågprisbutiker, såväl ur ett konsument- som ett företagsperspektiv. Frågeställningar: 1. Vad innebär och hur samspelar aspekterna: varumärke, rykte, image, kvalitet och service samt pris för kunders motiv (prioriteringar) i valet av dagligvarubutik?2. Vilka potentiella förbättringar skulle kunskap om aspekterna och dess betydelse kunna leda till ur ett företagarperspektiv som ett led i att nå ökad framgång? Resultat: Genom uppsatsen har författarna visat vad de ovannämnda aspekterna innebär för konsumentbeteendet.

This thesis is about Fristadstorget in the city of Eskilstuna and how the square flow together with the user orientation could be improved. This work focuses on how public spaces best satisfy users through architecture, cognition and information interpretation. I've looked at people's movement patterns in Fristadstorget, with the help of observation from strategic locations. While I also integrated the city?s surrounding and taking in information from already existing buildings around the square.

Frihamnen är ett mycket centralt beläget, gammalt handelshamnsområde, i Göteborg, som angränsar Hisingen i norr och Göta älv i söder. Området var en gång i tiden sveriges största och enda oceanhamn. När varvskrisen slog till under 70-talet drabbades Frihamnen hårt, likt många andra hamnar. Varvet och hamnverksamheten avvecklades successivt och kvar blev en stor yta mark som frigjordes för andra ändamål. Sedan dess har diverse företag huserat i de kvarvarande byggnaderna och området har haft, och har fortfarande, funktion som arbetsplats.