Sök:

Sökresultat:

905 Uppsatser om Trćdlösa tekniker - Sida 36 av 61

Utveckling av ett öppet Home Automation-protokoll för anvÀndning över IP-nÀtverk

Detta arbete tar upp utvecklingen av ett nytt protokoll för anvÀndning inom Home Automation över IP-nÀtverk, med stor vikt pÄ flexibilitet och enkelhet. Vi valde att utveckla ett nytt protokoll för Home Automation dÄ en granskning av dagens protokoll visar att dessa inte Àr tillrÀckligt öppna eller flexibla för att passa alla enheter som anvÀnds eller alla scenarion som kan uppstÄ.I vÄra litteraturstudier samlades information in som skapade grunderna för vÄrt protokoll och gav oss en större inblick i teknikerna bakom dagens tekniker inom home automation. Detta gav oss Àven möjlighet att senare jÀmföra vÄrt fÀrdiga protokoll med redan existerande protokoll för att se om vi lyckats skapa nÄgot som kan anvÀndas. Metoden vi valde för att utveckla protokollet Àr en generell designmetod dÀr vi efter granskningen av tidigare protokoll tar fram ett antal punkter som det nya protokollet skall uppnÄ. Det visade sig dock vara problematiskt att fÄ fram svar om vissa protokoll sÄ vi frÄngick metoden genom att istÀllet utveckla protokollet utefter ett antal olika scenarion som det bör kunna hantera.Resultatet av arbetet Àr ett protokoll som uppfyllde nÀstan alla mÄl vi satt upp för det.

Motiverande samtal enligt MI-metoderna : anvÀndbarhet och begrÀnsningar

Bakgrund: Anledningen till att mĂ€nniskor söker sig till sjukvĂ„rden beror ofta pĂ„ deras hĂ€lsobeteende. De behöver göra en förĂ€ndring, men vad Ă€r det som fĂ„r mĂ€nniskor att göra förĂ€ndringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva pĂ„ vilka sĂ€tt motiverande samtal (MI) varit en anvĂ€ndbar metod för att frĂ€mja livsstilsförĂ€ndringar. Metod: Studien utfördes som en allmĂ€n litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick.

Trasdocksanimering : En teknik för dynamisk animation i datorspel

En stor del av spelkÀnslan ingÄr i hur saker beter sig och hur karaktÀrer rör sig. Animering Àr ett viktigt verktyg för att Ästadkomma realistiska rörelser men rÀcker i mÄnga sammanhang inte för att leverera en fullÀndad kÀnsla av realism. I fall interaktion med omvÀrlden Àr av stor vikt kan det vara nödvÀndigt tillÀmpa tekniker för dynamisk animation, ett komplext omrÄde som har potential att öka interaktivitet i datorspel.Detta arbete presenterar en teknik för att tillÄta animation att pÄverkas av externa krafter sÄsom gravitation, friktion, kollision och annat. Tekniken bygger pÄ simulerad fysik i form av trasdockor (eng. ragdolls) som animeras genom data frÄn animation och fysikberÀkningar presenterade hÀri.Tekniken testades i en applikation dÀr trasdockorna animeras samtidigt som de utsÀtts för externa krafter.

Att undersöka klÀttringen slitage pÄ markytan

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Hur ska jag fÄ tryck i basen? : Skillnader att mixa bas, bastrumma och andra basinstrument i danceliknande musik i jÀmförelse med övrig populÀrmusik

Uppsatsen gÄr ut pÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ tekniker som anvÀnds vid mixning av basinstrument i musik avsedd att spelas pÄ dansgolv som t.ex. house, trance, hip hop, R nŽB, osv. och annan musik som vanligen spelas pÄ radio, TV, Mp3-spelare, bÀrbara datorer osv. som rock, metal, jazz, pop, osv. Musik som Àr dansinriktad och spelas pÄ dansgolv upplevs oftast som starkare i basen, dÄ den ocksÄ har basinstrumenten som den viktigaste för att skapa ett ?groove?.

LÀra med GIS : En undersökning av implementeringen av GIS i grundskolan

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Metoder och tekniker för halmbalshuskonstruktion

Olyckor Àr vanliga inom sjöfarten. För den akut medicinska behandlingen finns god beredskap ochtydliga riktlinjer. För den akut psykiska behandlingen saknas klara rÄd. Denna studie undersökerrÄdande riktlinjer och praxis för det psykiska stödet. Studien syftar pÄ att klargöra vad det finns förmöjlighet att utveckla det psykiska stödet i det akuta skedet efter en incident ombord pÄ svenskafartyg.

Automatisering av VÀlkomstbrev : En webbapplikation med fokus pÄ anvÀndbarhet

Mittuniversitetet skapar "VÀlkomstbrev" för alla utbildningstillfÀllen vid varjeterminsstart, nÄgot som hittills gjorts manuellt. Det har dock pÄ sistone uppkommit behov av att automatisera, förenkla och centralisera processengenom ett anvÀndarvÀnligt, webbaserat verktyg. MÄlet för detta projekt harvarit att presentera och utvÀrdera förslag till ett sÄdant verktyg som fyller deovan nÀmnda behoven. Verktyget Àr applikationen "VÀlkomstbrev" som skapatsmed tekniker, sprÄk och moduler skrivna i öppen kÀllkod som finns fritttillgÀngliga pÄ nÀtet. De grundlÀggande sprÄken som anvÀnts för konstruktionenÀr HTML5, CSS, JavaScript, PHP, SQL.

Kommun 2.0? Attityder och webben 2.0 i organisationer

PĂ„ senare Ă„r har konceptet webben 2.0 exploderat i form av en ny trend pĂ„ webben.Medan begreppet saknar en klar definition pekar existerade teori mot att kollaborationoch förflyttning av informationsĂ€gandeskap till anvĂ€ndarna, samt fördelarna som dettakan generera, Ă€r nĂ„gra utmĂ€rkande saker. Men webben 2.0 Ă€r beroende av att rĂ€ttattityder finns nĂ€rvarande för att kunna nyttjas framgĂ„ngsrikt, och eftersom dessaattityder, t ex gentemot informationsĂ€gandeskap, ofta skiljer sig mellan organisationer ochden publika webben, mĂ„ste organisationer som vill dra nytta av webben-2.0-teknik hadessa skillnader i Ă„tanke.I syfte att se om dessa problem tĂ€nks över i organisationer som inför webben 2.0,genomfördes den hĂ€r studien i en svensk kommun som nyligen hade infört ett nyttintranĂ€t med webben-2.0-relaterade tekniker. Åtta intervjuer gjordes; fyra stycken medmĂ€nniskor med högt inflytande över intranĂ€tet och dess anvĂ€ndande, och fyra styckenmed mer vanliga intranĂ€tanvĂ€ndare.Studien visade att organisationen tydligt ville dra nytta av webben-2.0-teknikernasmöjligheter, och hade tĂ€nkt över en rad av de problem detta skulle kunna medföra. Denvisade ocksĂ„ att, Ă€ven om organisationer har en uttalat decentraliserad syn pĂ„informationĂ€gandeskap, sĂ„ kan de fortfarande tendera att kontrollera informationen ochbibehĂ„lla en del informationsĂ€gandeskap centralt. Detta kan Ă€ven pĂ„verka attitydergentemot publicering i och kreativt nyttjande av intranĂ€tet, eftersom begrĂ€nsningarskapas för att kontrollera informationen..

Dialog, engagemang & neutralitet : Vad gör en professionell facilitator?

I denna uppsats stÀller jag mig frÄgan vilken praktisk kunskap jag har, i min yrkesroll som professionell facilitator.  En professionell facilitator Àr en för gruppen neutral mötesledare vars huvudsakliga syfte Àr att planera, förbereda och genomföra arbetsmöten och workshops som bygger pÄ dialog, engagemang och delaktighet. Inte sÀllan med inriktning pÄ erfarenhetsutbyte och kunskapsutveckling.Men, vad Àr det jag gör nÀr jag skapar delaktighet och engagemang i en grupp, nÀr jag fÄr deltagarna att se sakfrÄgan i ett större sammanhang och genom olika metodval ger dem förutsÀttningar till konstruktiva dialoger? NÀr jag underlÀttar för deltagare att inte bara nÀrvara fysiskt under ett möte utan sÀkerstÀller att alla i gruppen aktivt deltar och bidrar till ett konkret resultat.Uppsatsen har skrivits inom ramen för magisterprogrammet i yrkeskunnande och professionsutveckling vid Linnéuniversitetet i VÀxjö under vÄren 2013. Empirin utgörs av de reflekterande texter som jag har skrivit inom ramen för kurserna mellan Ären 2011-2013, baserade pÄ 18 Ärs erfarenhet av att leda och facilitera arbetsmöten och workshops. Mina erfarenheter har jag kopplat ihop med de olika teorierna inom ÀmnesomrÄdet yrkeskunnande och professionsutveckling.Resultatet av uppsatsen vittnar om att mina erfarenheter och min praktiska kunskap har jag fÄtt genom att öva och utveckla en kÀnsla för olika mÀnniskors och gruppers beteenden.

Extern validering i CASE-verktyg

I denna rapport behandlas frÄgor som rör extern validering och datorstöd (CASE) för detta. Rapporten redogör för en undersökning vars syfte Àr att ta reda pÄ vilka krav som tekniker för extern validering stÀller pÄ CASE-verktyg och hur verktygen svarar upp till dessa krav. Olika metoder finns för att skapa ett informationssystem och varje metod har sina beskrivningstekniker som underlag för extern validering.De beskrivningstekniker som föreskrivs i en metod Àr ofta mycket detaljerade. En metods notationen stÀller dÀrför stora krav pÄ CASE-verktyg som uttalar stöd för denna metod.Arbetet som beskrivs i denna rapport identifierar krav pÄ datorstöd utifrÄn en viss metods beskrivningstekniker samt ytterligare valideringstekniker som beskrivs i litteraturen. DÀrefter undersöks CASE-verktygs förmÄga att svara upp till dessa krav.SjÀlva undersökningen av verktygen genomförs via ett testförfarande dÀr samtliga utvalda verktyg implementerar tvÄ olika testfall.Resultatet frÄn genomförandet av tester visar att det existerar stora skillnader mellan verktygens pÄstÄdda stöd för en viss metod och vad de faktiskt klarar av.

Notationen i visuella programmeringssprÄk: utveckling utifrÄn ett kognitivt synsÀtt

Vi lever i en vÀrld dÀr mjukvaror spelar en allt större del i vÄrt vardagliga liv. Nya mjukvaror utvecklas stÀndigt, och de blir allt mer omfattande och komplexa. Komplexiteten i dagens mjukvaror gör att stora system inte helt kan förstÄs av en person. Objektorientering, komponenter och högnivÄsprÄk Àr nÄgra av de tekniker som programmerare förlitar sig pÄ för att kunna hantera stora mÀngder av information. Visualiseringar anvÀnds idag i ganska liten utstrÀckning för att förenkla utvecklingsarbetet av mjukvara, vilket Àr konstigt dÄ mÀnniskans hjÀrna Àr starkt visuellt orienterad.

Att lÀra ut övning. : En kvalitativ studie om instrumentallÀrares syn pÄ övning.

Under 2014 sökte fler Àn 74 000 mÀnniskor asyl i Sverige för att komma undan bland annat krig och förföljelse. Det Àr Migrationsverkets uppdrag att ge mÀnniskorna bostÀder under asyltiden. Men antalet asylsökande har under de senaste Ären ökat och nÀr fler kommer rÀcker inte myndighetens boenden till. De fÄr dÄ hyra tillfÀlliga asylboenden av privata aktörer.Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur öppnandet av ett privat asylboende har pÄverkat en mindre ort i Sverige och de mÀnniskor som bor och verkar dÀr. Ambitionen har varit att bidra till medierapporteringen med en bredare och nyanserad bild.

Disciplinering av ungdomar pÄ institution och i hemmet : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av att vistas i en viss institutionell sfÀr

Studien behandlar ungdomar som av olika anledningar Àr eller kÀnner sig övervakade och kontrollerade. PÄ grund av sÀrskilda regler och normer begrÀnsas ungdomarnas handlingsutrymme. Vilka Àr dÄ dessa ungdomar som berörs i studien? Den ena ungdomsgruppen Àr ungdomar som Àr placerade pÄ institution och den andra gruppen rör invandrarflickor i sÀrskilt drabbade familjer. Att vistas i en viss instÀngd institutionell sfÀr pÄverkar dessa ungdomar och deras liv pÄ olika sÀtt.

Lokalisering av en framtida klÀdproduktion : Textil- och designstudenters visioner för en produktionsplats

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->