Sök:

Sökresultat:

905 Uppsatser om Trćdlösa tekniker - Sida 27 av 61

Producentens roll och dess utveckling : Hur ny teknik pÄverkar producentens roll i musikproduktioner

Denna uppsats syftar till att redogöra för hur producentens roll i musikproduktioner har utvecklats i förhÄllande till ny teknik. Förhoppningsvis kan denna kunskap leda till en bÀttre förstÄelse om yrkets utveckling och hjÀlpa (aspirerande) producenter att utveckla och anpassa sitt kunskapsomrÄde dÀrefter. En undersökning i form av intervjuer med tvÄ producenter/ tekniker har genomförts för att besvara vad som enligt dem Àr producentens roll i musikproduktioner och hur teknikens utveckling har pÄverkat dem i sina roller. Uppsatsens teoretiska ramverk Àr inspirerad av det sociokulturella perspektivet som visar pÄ hur vi lÀr oss av den sociala och kulturella omgivning vi lever i. Resultaten visar att producentens roll blir alltmer multifunktionell och att vara musikproducent idag kan innebÀra att man sköter om allt frÄn teknik till komposition, för att bara nÀmna nÄgra ansvarsomrÄden.

Metoder för laserskanning av hus

Den hĂ€r rapporten beskriver utvecklingen av en prototyp till ett system, Hummingbird, som lĂ„ter anvĂ€ndaren uppdatera en trĂ„dlös dörrskylt varifrĂ„n som helst, via mikrobloggtjĂ€nsten Twitter. Systemet har utvecklats som ettkandidatarbete vid Data- och IT-institutionen vid Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Projektgruppen har bestĂ„tt av sex teknikstuderande frĂ„n Chalmers och Göteborgs Universitet.Resultatet Ă€r ett fungerande system bestĂ„ende av tvĂ„ delar: en dörrskylt meddisplay samt en basstation som hĂ€mtar meddelanden frĂ„n Twitter. Skyltenoch basstationen kommunicerar via en radiolĂ€nk.Projektets huvudsakliga fokus ligger pĂ„ energieffektivitet hos skylten. Även anvĂ€ndarvĂ€nlighet och robusta kommunikationsprotokoll har prioriterats.Som en del i projektets fokus pĂ„ energieffektivitet har tekniker för strömsnĂ„la displayer, radiokommunikationsmoduler och microcontrollerplattformar undersökts och anvĂ€nts.

Automatiserande testverktygs pÄverkan pÄ utvecklingen av mjukvara

De senaste Ären har det skett en utveckling av verktyg i form av mjukvara som automatiserar testning och som utlovar att de kan förbÀttra kvaliteten pÄ testningen av mjukvara och spara resurser. Trots detta Àr det fÄ företag som anvÀnder sig av denna nya teknik. En orsak till att företag Àr avvaktande till automatiserande testverktyg Àr de krav som ett sÄdant verktyg kan tÀnkas stÀlla pÄ utvecklingen av den mjukvara man vill testa och att dessa krav pÄverkar flexibiliteten i mjukvaruutvecklingen negativt. I denna rapport har vi försökt identifiera krav som automatiserande testverktyg stÀller pÄ mjukvaruutvecklingsmetoden. Vi vill ocksÄ visa pÄ tekniker för att implementera dessa verktyg pÄ ett sÀtt som inte pÄverkar flexibiliteten i testningen negativt.

#dennyaskolan - en undersökning av IKT-anvÀndnings pÄverkan pÄ lÀrarrollen och svenskÀmnet

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur IKT-anvÀndning pÄverkar svenskÀmnet och svensklÀrarrollen. Med utgÄngspunkt i en tanke om ett svenskÀmne som genomgÄr ett paradigmskifte vill vi undersöka var och hur detta syns ur ett lÀrarperspektiv. Vi har dÀrför intervjuat ett antal svensklÀrare om deras syn pÄ arbetet med IKT och digitala tekniker. Vi har frÄgat bÄde om IKT-anvÀndningen i relation till deras roll som lÀrare i klassrummet och olika arbetsmoment i svenskÀmnet. Deras svar har satts i relation till pedagogiska teorier och analyserats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Effektiv Projektering En analys av en konstruktörs arbete

Den hĂ€r rapporten beskriver utvecklingen av en prototyp till ett system, Hummingbird, som lĂ„ter anvĂ€ndaren uppdatera en trĂ„dlös dörrskylt varifrĂ„n som helst, via mikrobloggtjĂ€nsten Twitter. Systemet har utvecklats som ettkandidatarbete vid Data- och IT-institutionen vid Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg. Projektgruppen har bestĂ„tt av sex teknikstuderande frĂ„n Chalmers och Göteborgs Universitet.Resultatet Ă€r ett fungerande system bestĂ„ende av tvĂ„ delar: en dörrskylt meddisplay samt en basstation som hĂ€mtar meddelanden frĂ„n Twitter. Skyltenoch basstationen kommunicerar via en radiolĂ€nk.Projektets huvudsakliga fokus ligger pĂ„ energieffektivitet hos skylten. Även anvĂ€ndarvĂ€nlighet och robusta kommunikationsprotokoll har prioriterats.Som en del i projektets fokus pĂ„ energieffektivitet har tekniker för strömsnĂ„la displayer, radiokommunikationsmoduler och microcontrollerplattformar undersökts och anvĂ€nts.

Kollision deformation med fokus pÄ solida objekt

En realistisk simulation krÀver att alla simulerade objekten ska interaktivt och dynamiskt animeras. Delar av objektens kropp ska deformeras och andra delar ska sönderfalla vid en krock med ett annat objekt. De flesta 3d applikationer har som gemensamt vissa tekniker som anvÀnds vid dynamiska simulationer. TyvÀrr sÄ finns det inte en smidig och snabb teknik för att deformera solida objekt vid kollisioner, detta gÀller Àven Maya som jag anvÀnde i detta arbete. Detta arbete ska visa en smidig teknik att deformera vissa delar av en komplicerad modell och fÄ andra delar att splittras och spridas i en dynamisk simulation som Àr bÄde fysiskt rÀtt och ser visuellt bra ut.

Soffpotatis eller elitidrottare: vilka attityder florerar kring mental trÀning?

Mental trÀning blir alltmer beprövat för att öka prestation och resultat inom idrottsvÀrlden. Det handlar om tekniker för att med hjÀrnans hjÀlp skapa bÀttre förutsÀttningar för idrottare att nÄ framgÄng. För elitsatsande idrottare börjar fenomenet bli en sjÀlvklarhet men gÀller detsamma för motionÀrer och icke-idrottare? Denna enkÀtstudie kartlÀgger hur individer resonerar kring mental trÀning utifrÄn deras idrottsliga bakgrund och erfarenheter. 91 kvinnor och 99 mÀn i Äldern 18 till 51 Är deltog.

AvvÀgning mellan synfÀlt och rÀckvidd med infraröda sensorer - NödvÀndighet eller utvecklingsfrÄga?

Att som operatör ha möjlighet att se i ett elektromagnetiskt spektrum som det blotta ögat inte kan upptÀcka bidrar till en rad fördelar. Den militÀra nyttan av IR-sensorer har drivit utvecklingen inom mÄnga av dess anvÀndningsomrÄden som till exempel mÄlsökare och mörkerkapacitet i totalt mörker. Det finns en svÄrighet kopplat till IR-sensorer och det Àr att det mÄste ske en avvÀgning mellan dess synfÀlt och dess rÀckvidd. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad det Àr som tvingar tillverkarna av dessa sensorer till att vÀlja mellan dessa tvÄ parametrar. Detta för att sedan kunna ha en diskussion om eventuella lösningar och deras bidrag till de tvÄ grundlÀggande förmÄgorna verkan och underrÀttelse/information.

Fel och felkÀllor vid bÀckenmÀtning

Syftet med detta arbete var att utreda felkÀllor som förekommer vid anvÀndning av olika tekniker/modaliteter vid bÀckenmÀtning. DÄ det finns risker med röntgenstrÄlning önskar man reducera strÄldosen vid undersökningarna samtidigt som man vill anvÀnda sig av en enkel metod. De olika modaliteterna som jÀmförs Àr i) direktdigital detektor och bildplatta, ii) bildförstÀrkarteknikteknik, iii) CT. Den modalitet man anvÀnder sig av idag Àr direktdigital detektor och bildplatta. För att korrigera för förstoring som uppkommer vid röntgenundersökningen placeras en mÀtsticka i bildfÀltet.

UtvÀrdering av fÀltdatorer för geodetisk mÀtning

Genom Ärhundradena har teknikerna och mÀtinstrumenten för geodetisk mÀtning utvecklats mycket, frÄn att ha utförts med enkla redskap som t ex kedja och kompass, till avancerade instrument som GPS och totalstation. I dagslÀget finns flera datorbaserade tekniker tillgÀngliga och möjligheterna att integrera olika system ökar hela tiden.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka möjligheter som idag finns tillgÀngliga för att integrera totalstation och GPS med digitala kartdata vid geodetisk mÀtning i fÀlt. En kravspecifikation har upprÀttats baserat pÄ önskemÄlen frÄn en kommunal kart- och mÀtavdelning, dÀr ett av de viktigaste önskemÄlen var att kunna ta med en omfattande kartdatabas ut i fÀlt. Möjliga leverantörer har sökts och utvÀrderats, och dÀrefter har fÀltdatorer och programvaror lÄnats för att genomför praktiska tester.Resultatet visar att utbudet av heltÀckande lösningar Àr litet, men det finns fungerande system som tÀcker in de behov som var utgÄngspunkten i denna undersökning. Det kan finnas en kunskapslucka mellan mÀtning och GIS, geografiska informationssystem, att överbrygga vid införandet, men det finns ocksÄ en stor potential i anvÀndningen och utvecklingen av tekniken..

JavaScript och web workers : Parallellisering av en berÀkningstung webbapplikation

Webben anva?nds i allt sto?rre utstra?ckning som en riktig applikationsplattform, mycket tack vare HTML5. Detta sta?ller ho?gre krav pa? webbapplikationens prestanda pa? klientsidan, da? nya tekniker mo?jliggo?r mer avancerade applikationer. Parallellisering a?r en metod fo?r att o?ka prestandan i applikationer, som dessutom tar nytta av de parallella arkitekturer som idag a?r vanliga.

Ökad grad av anvĂ€ndbarhetsarbete i organisationer : Utveckling av rekommendationer för en ökad tillĂ€mpning av anvĂ€ndarcentrerade designansatser

MÀnniskans samspel med teknik har blivit allt mer vanligt förekommande. Detta medför en allt större vikt pÄ anvÀndbarhet, nÄgot som lÀmpligen uppnÄs med hjÀlp av anvÀndarcentrerade designansatser. ForskningsfÀltet mÀnniska-datorinteraktion (MDI) Àr idag högst aktuellt och snabbt vÀxande, men det har trots detta uppvisats ett gap mellan teori och praktik dÀr de tekniker som vetenskapen presenterar ej tillÀmpas. En fallstudie med aktionsforskningsperspektiv utfördes för att fÄ en förstÄelse för vilka aktiviteter frÄn de anvÀndarcentrerade designansatserna som tillÀmpas, vilka som ej tillÀmpas, samt varför. Studien genomfördes pÄ ett företag som arbetar med högteknologisk utveckling med hjÀlp av datainsamlingsteknikerna observation och intervju.

IntranÀt ? IgÄr, idag och imorgon PÄ vilket sÀtt kan organisationer skapa affÀrsnytta med Webb 2.0 lösningar i sina intranÀt?

IntranÀt Àr idag verklighet för mÄnga organisationer. Dessa system vÀxte fram nÄgon gÄng under 90-talet och finns idag i nÀstan alla större organisationer. Dessa system har dock inte utvecklats i samma takt som Internet. Det beror pÄ att intranÀt Àr mer kontrollerade och inte utvecklas naturligt utan beslut ifrÄn organisationens ledning. Samtidigt vÀxer Webb 2.0 sig starkt pÄ Internet.

Bygg och konstruktion : en kreativ process i förskolan

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur viktigt bygg och konstruktion Àr i förskolan och hur man kan arbeta med det som en kreativ process. I lÀroplanen Lpfö -98 stÄr det att barn ska fÄ möjlighet till att vara kreativa pÄ olika sÀtt, vilket Àven innebÀr genom att fÄ konstruera och utnyttja material och tekniker. För att skapa en plats för detta behöver det inte kosta sÄ mycket pengar och man behöver inte sÄ stora utrymmen menar Mylesand (2007), engagerade pedagoger Àr det viktigaste och att materialet som finns att arbeta med vÀcker nyfikenhet hos barnen.Metoden har varit att forska i litteratur och praktisk utveckla en bygghörna pÄ en förskolas utegÄrd. Genom att barn fÄr möjlighet att bygga och konstruera ute kan de bygga i större dimensioner och kan anvÀnda större material som Tragton(1996) menar Àr bra för barn som vÀxer, detta kan kopplas till strÀvansmÄl som finns i lÀroplanen som sÀger att barn ska utveckla sin motoriska och koordinations förmÄga..

SandlÄdan : En plats för förskollÀrares matematikundervisning?

Detta Àr en kvalitativ studie som har sin utgÄngspunkt i problematiken med galleriornas framvÀxt, vilket leder till att mycket mÀnniskor vistats pÄ liten yta. Byggnationen av gallerior har tagit raketfart under 2000-talet, vilket tyder pÄ att denna konstruktion Àr ett vinnande koncept. Med syftet att förklara hur ordning skapas och upprÀtthÄlls i gallerior förhÄller sig studien till en teoretisk referensram bestÄende av Foucaults teori om disciplin samt Goffmans teori om offentlig interaktion. Genom denna teoretiska referensram att förhÄlla sig till genererades det empiriska materialet bestÄende av observationer och intervjuer. Resultatet visar hur infinnande av ordning frÀmst kan förklaras genom tre bidragande faktorer.

<- FöregÄende sida 27 NÀsta sida ->