Sök:

Sökresultat:

2128 Uppsatser om Trćdlösa lokala datanät - Sida 13 av 142

Konkurrensen i dagligvaruhandeln. En studie av konkurrens pÄ en lokal marknad vid nyetablering av en lÄgpriskedja.

Vid prismÀtning av varukorg har det framkommit att prisnivÄ mellan de olika butikerna betydligt skiljer Ät, mellan 17 ? 47 % lÀgre genomsnittspris för varukorgen pÄ Lidl Àn hos de andra dagligvaruhandlarna. DÄ konkurrenternas priser Àr en av de faktorer som pÄverkar prissÀttningen Àr det rimligt att tro att en nyetablering av en lÄgpriskedja pÄ den lokala marknaden ökar prispressen och dÀrmed fÄr en priseffekt pÄ hela marknaden speciellt nÀr priserna sÄ mycket skiljer Ät som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lÄgpriskedja kommer att aktualisera en rad frÄgor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stÀrks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris.

Funny Faces - En studie i hur ett fysiskt sÀllskapsspel kan gestaltas genom illustration med syfte att bjuda in till rörelse och reflektion

I det hÀr examensarbetet har jag undersökt hur man genom illustration och visuella element som komposition, fÀrg och stil kan gestalta ett fysiskt sÀllskapsspel som bjuder in barn i 3-5 Ärs Älder till rörelse och reflektion. Teorier och forskning i Àmnet har tillsammans med lokala intervjuer och verklighetsförankrade exempel stÄtt som grund för examensarbetets resultat och slutprodukt, sÀllskapsspelet Funny Faces. Resultatet visar att Funny Faces genom ett twisterliknande koncept bjuder in barnen till rörelse, och genom sin specifika gestaltning och stora variation bjuder in barnen till reflektion. Resultatet visar ocksÄ att komposition och utgÄngsspelet Twister var viktiga för sÀllskapsspelets rörelseaspekt, medan stil och lokala intervjuer var viktiga för sÀllskapsspelets reflektionsaspekt..

Digital-tv-övergÄngen i den gotlÀndska pressen

ÖvergĂ„ngen till digital marksĂ€nd television rönte stor uppmĂ€rksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergĂ„ngen skulle fĂ„ större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var förĂ„ldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmĂ€rksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark stĂ€llning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga kĂ€llan för den lokala samhĂ€llsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med sĂ„vĂ€l kommen-tarer som opinionsmaterial, bĂ„de pĂ„ redaktionell nivĂ„ som insĂ€ndarnivĂ„.

Lokal samförvaltning i Tivedsbygden : en svÄrfÄngad vision om hÄllbar naturresurshantering

Föreliggande kandidatuppsats handlar om att söka beskriva samverkan och konflikt i samband med naturresurshantering. Undersökningens forskningsobjekt Àr ett försök till lokal samförvaltning som togs av lokala invÄnare i Tivedsbygden, en skogsbygd i grÀnslandet mellan VÀstergötland och NÀrke. Visionen om detta hÄllbara naturresursarrangemang lyckades dock aldrig nÄs. Initiativet togs i samband med ett landsbygdsutvecklingsprojekt pÄgick under Ären 2009-2011. Min tolkning Àr att detta försök prÀglades av samverkan och konflikt.

Informationsstöd för lokal ekonomi

För att ett företag ska kunna tillÀmpa lokal ekonomi, det vill sÀga ekonomistyrning pÄ produktionsavdelningsnivÄ, Àr det viktigt att produktionsledaren har ett lokalt informationsstöd. Denna uppsats belyser design och anvÀndning av ett sÄdant stöd. Det som har undersökts Àr hur ett högteknologiskt tillverkningsföretag i lastbilsindustrin arbetar vid design av ett lokalt informationsstöd. Undersökningen har Àven belyst vad det lokala informationsstödet bestÄr av samt vad som uppnÄs vid anvÀndning av ett sÄdant stöd. Genom en kvalitativ fallstudie pÄ Ferruform i LuleÄ undersöktes detta.

TrendsÀttarnas VarumÀrken - En studie om hur lokala modebutiker bygger upp sina varumÀrken

Den hÀr studien fokuserar pÄ smÄ lokala företag och deras varumÀrkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klÀdes- och modebranschen och deras strategier som de tillÀmpar för att bygga upp och stÀrka sina varumÀrken. I inledning sÄ finns det en introduktion till vÄrt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger smÄ lokala företag upp sitt varumÀrke?UtifrÄn insamlad teori presenterar vi vÄr egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.

Konkurrensen i dagligvaruhandeln. En studie av konkurrens pÄ en lokal marknad vid nyetablering av en lÄgpriskedja.

Vid prismÀtning av varukorg har det framkommit att prisnivÄ mellan de olika butikerna betydligt skiljer Ät, mellan 17 ? 47 % lÀgre genomsnittspris för varukorgen pÄ Lidl Àn hos de andra dagligvaruhandlarna. DÄ konkurrenternas priser Àr en av de faktorer som pÄverkar prissÀttningen Àr det rimligt att tro att en nyetablering av en lÄgpriskedja pÄ den lokala marknaden ökar prispressen och dÀrmed fÄr en priseffekt pÄ hela marknaden speciellt nÀr priserna sÄ mycket skiljer Ät som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lÄgpriskedja kommer att aktualisera en rad frÄgor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stÀrks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin tur kommer de att sÀtta press pÄ sina leverantörer sÄ att leverantörernas förhandlingsstyrka försvagas, speciellt nÀr det handlar om de smÄ/lokala leverantörerna.

Vem fÄr beskriva Stockholm? : En studie om vilka som styr och vilka som deltar i huvudstadens offentliga samtal.

Uppsatsen syftade till att undersöka den lokala mediebevakningen i och av Stockholm. Fri och sjÀlvstÀndig journalistik sÀgs vara absolut nödvÀndig för en fungerande demokrati. I uppsatsen undersöks hur den lokala journalistiken sÄg ut under nÄgra vÄrdagar 2011. Studien var en hypotesprövning av Noam Chomskys propagandamodell. Chomsky menar att fria medier i den liberala demokratin tenderar att fungera som propagandamaskiner för samhÀllseliten.


Ända in i kaklet : en studie om hur nationella riktlinjer i hĂ€lsa implementerats i gymnasieskolan

Skolan Àr en viktig arena för hÀlsofrÀmjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur hÀlsodirektiv framskrivs i skolhÀlsovÄrdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frÄgestÀllningar:? Vilka direktiv för hÀlsa finns för skolhÀlsovÄrden och i Lpf94 och hur formuleras dessa?? Hur implementeras dessa hÀlsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan?? Hur pÄverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillÄts inomde nationella hÀlsodirektiven?Metod: Studien utfördes pÄ tvÄ svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjÀlp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hÀlsa samt lokala styrdokument för skolhÀlsovÄrden och lÀrare.

Partnerskapets pÄverkan : Vilken pÄverkan har revisionsbolagens Àgarstruktur pÄ revisionens kvalitet?

Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, 4FE03E Examensarbete Redovisning 30 hp, VT 2011Författare: Robin Lexander och Mikael ÖggesjöHandledare: Professor Sven-Olof Yrjö CollinTitel: Partnerskapets pĂ„verkan ? Vilken pĂ„verkan har revisionsbolagens Ă€garstruktur pĂ„ revisionens kvalitet?Bakgrund: Revisorslagen (2001:883) reglerar att 75 procent av rösterna i ett revisionsbolag skall Ă€gas av kvalificerade revisorer. Lagen innebĂ€r konkret att revisionsbolagen Ă€gs av individer verksamma inom bolaget, och detta fenomen benĂ€mns populĂ€rt partnerskap. Forskning om revision belyser dock sĂ€llan revisionsbolagens Ă€gande, vilket medfört att det finns en begrĂ€nsad kunskap om hur revisionsarbetet pĂ„verkas av partnerskapet.Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att förstĂ„ och förklara hur olika aspekter i revisionsbolagens partnerskap pĂ„verkar revisionens kvalitet, för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uttala oss om vilken inverkan partnerskapet har pĂ„ denna variabel. Metod: För att utreda hur partnerskapet och dess struktur pĂ„verkar revisionskvaliteten görs tre olika empiriska datainsamlingar: dokumentgranskning, intervjuer och enkĂ€tundersökning. Datan som samlas in Ă€r bĂ„de kvalitativ och kvantitativ, och uppsatsen har bĂ„de ett deduktivt och ett induktivt angreppssĂ€tt. Slutsats: Studiens resultat visar att partnerskapet pĂ„verkar revisionskvaliteten positivt, dĂ€r en större andel partners av totalt antal anstĂ€llda leder till en högre revisionskvalitet.

TvÄngsvÄrd för narkotikamissbrukare : En möjlighet eller ett hinder i rehabiliteringsprocessen?

Det hĂ€r examensarbetet har syftet till att undersöka hur integrerad trafik- och samhĂ€llsplanering kan bidra till ett mer hĂ„llbart transportsystem. I uppsatsen diskuteras olika hinder och barriĂ€rer som uppkommer i en integrerad planering. Examensarbetet Ă€r i huvudsak av kvalitativ karaktĂ€r. En litteraturstudie har genomförts om hur trafik- och samhĂ€llsplaneringen kan integreras. Det empiriska materialet bestĂ„r av en fallstudie genomfördes i Örebro regionen, i kommunerna Örebro, Kumla och Hallsberg.

Skyddsutrustning under operation : Den sterilklÀdda personalens preoperativa val av och motivering till val av skyddsutrustning

Bakgrund: Vid operativa ingrepp finns en risk för överföring av smitta mellan personal och patienter. Lokala riktlinjer ska reglera anvĂ€ndningen av personlig skyddsutrustning. Huvudskydd anvĂ€nds för att hindra hĂ„r och partiklar att falla ner pĂ„ sterilt omrĂ„de. Ögonskydd skyddar personalens ögonslemhinna mot stĂ€nk av kroppsvĂ€tskor och anvĂ€ndandet av dubbla handskar minskar risk för blodsmitta vid stick- och skĂ€rskador.Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att undersöka preoperativa val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar hos operatörer och operationssjuksköterskor. Metod: I en empirisk, deskriptiv studie med tvĂ€rsnittsdesign undersöktes val av och motivering till val av huvudskydd, ögonskydd och handskar. Operationssjuksköterskor och operatörer observerades och tillfrĂ„gades med stöd av ett strukturerat frĂ„geformulĂ€r.Resultat: PĂ„ tvĂ„ operationsavdelningar i Stockholms lĂ€n utfördes 240 observationer.

Hageby, en idyll eller ett ghetto? : En granskning av medias roll i stigmatiserandet av förorter pÄ lokal nivÄ.

I Norrköpings lokala dagstidningar Folkbladet och Norrköpings tidningar har det under en period pÄgÄtt en debatt kring förorten Hageby. Debatten har skapats av Folkpartiets medlemmar som hÀvdat att Hageby Àr pÄ vÀg mot samma riktning som de franska förorterna. Med detta syftas det pÄ hÀndelsen dÄ franska ungdomar frÄn förorterna gjorde revolt och startade kravaller runt om i landet. Detta utspel har skapat en stor debatt i tidningarna. Hagbyborna och företrÀdare för Hageby sÄ som föreningen Ditt Nya Hageby rasat mot uttalandet.

Delvis deltagande: Hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa hur volontÀrer lÀr sig förstÄ kulturer genom att leva i lÀnder i Syd. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex personer som arbetat volontÀrt i Syd, med fokus pÄ följande frÄgor:- PÄ vilket sÀtt förÀndrade volontÀrerna sin förstÄelse av kulturer?- Hur kan dessa förÀndringar förklaras genom volontÀrernas lÀrande under vistelsen i Syd?VolontÀrernas berÀttelser analyserades utifrÄn teori om lÀrande i praktikgemenskaper kombinerad med postkolonial teoribildning. Resultatet visar att volontÀrerna tyckte resan gett dem en större förstÄelse för kulturer, men att det Àr lÄngt ifrÄn sjÀlvklart vad "förstÄelse för kulturer" egentligen betyder. VolontÀrerna bÄde ökade sin identifikation med och stereotypisering av personer frÄn andra kulturer, men de gjorde detta pÄ sinsemellan olika sÀtt.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->