Sökresultat:
919 Uppsatser om Träskada - Sida 58 av 62
RÀcker det med en röjning i tallbestÄnd i norra Sverige?
Röjning Àr en skötselÄtgÀrd som pÄverkar det framtida bestÄndets utveckling och skördeutfall. Olika och delvis motstridiga mÄl mÄste beaktas vid röjningstillfÀllet. I praktiken blir mÄnga bestÄnd röjda mer Àn en gÄng. En orsak till upprepad röjning Àr att det kan uppstÄ behov av förnyad lövröjning nÀr stubbskott har vuxit ifatt barrtrÀden. Röjningens utförande kan ocksÄ pÄverka nÀsta skötselÄtgÀrd, dvs.
Konflikter mellan Natura 2000 och andra riksintressen. Exemplet Torsviken i Göteborgs hamn
Regeringsprövning enligt 17 kap. miljöbalken aktualiseras vanligtvis vid prövning av större verksamheter som utgör viktiga samhÀllsintressen, samtidigt som de anses innebÀra typiskt sett stora risker för miljön. NÀr en verksamhet skall tillÄtlighetsprövas av regeringen Àr det dÀrmed ofta frÄga om ÄtgÀrder och verksamheter som till följd av sin storlek och inriktning redan krÀver tillstÄnd frÄn lÀnsstyrelse eller domstol. Vanligen rör det sig om miljöfarliga verksamheter och vattenverksamheter som omfattas av tillstÄndsplikten i 9 respektive 11 kap miljöbalken. LikasÄ kan situationen vara sÄdan att den enligt 17 kap.
Varsamhet pÄ undantag? : en undersökning av det svenska energideklarationssystemets pÄverkan pÄ Àldre bebyggelses karaktÀrsbÀrande vÀrden
Med bakgrund av EG-direktivet 2002/91/EG om byggnaders energiprestanda, vars syfte Àr att frÀmja en förbÀttring av energiprestanda i byggnader inom EU, infördes i Sverige 2006 lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader.En energideklaration innehÄller uppgifter om en byggnads Ärliga energi-förbrukning för uppvÀrmning, ventilation och övriga tekniska installationer. StÀllt i förhÄllande till byggnadens uppvÀrmda yta ger detta byggnadens energiprestanda. Om energiprestandan pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt gÄr att förbÀttra skall energideklarationen Àven innehÄlla förslag pÄ sÄdana förbÀttringar.  Samtidigt sÀger regelverket att ÄtgÀrdsförslag som riskerar att skada byggnaders kulturvÀrden inte fÄr lÀmnas. Inom kulturmiljövÄrdssektorn har röster höjts för att uppmÀrksamma energideklarationssystemets bristande kompatibilitet med Àldre byggnader.
VÄldet och faderskapet - En kvalitativ studie om vÄldsutövande fÀders syn pÄ sin papparoll.
Studiens syfte har varit att utifrÄn fyra teman om: vÄld, relationen; vÄldet och barnen, iden om den gode fadern och framtiden söka djupare förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder ser pÄ sitt förÀldraskap samt hur de talar kring relationen till sina barn. Jag avsÄg Àven söka förstÄelse kring vad fÀderna ansÄg som viktigt i relationen till sina barn och hur de efter vÄldshandlingar i hemmet resonerar kring Äteruppbyggnad av relation till sina barn. Jag utgick frÄn nedanstÄende frÄgestÀllningar:1. Hur talar fÀderna kring sitt vÄld?2. Hur ser relationen mellan fÀderna och barnen ut och hur tror de att barnen pÄverkas av vÄldet?3. Vilken förestÀllning har fÀderna om ett gott förÀldraskap i relation till sin egen roll som pappa?4. Hur arbetar fÀderna idag pÄ relationen till sina barn? Mot bakgrund av studiens syfte och frÄgestÀllning valde jag att arbeta utifrÄn en kvalitativ ansats dÀr jag i studien utgÄtt frÄn fyra respondenters livsvÀrld. I studien utgick jag frÄn det hermeneutiska perspektivet dÄ jag Àmnade söka förstÄelse kring hur fyra vÄldsutövande fÀder talar om sina barn och deras relation.
Riskbedömningar av kemikalier hos Pipelife Sverige AB Ett arbete i iChemistry
Pipelife Sverige AB, som Ă€r en del av Pipelife International, har tvĂ„ fabriker varav en ligger iLjung och en i Ălsremma. Företaget tillverkar plaströr för en mĂ€ngd olikaanvĂ€ndningsomrĂ„den. Rören tillverkas huvudsakligen av termoplasterna PVC(polyvinylklorid, PE (polyeten)och PP (polypropen). Pipelife har i början av 2011 köpt in ettwebbaserat kemikalieregister frĂ„n företaget Intersolia med namnet iChemistry. Syftet med dethĂ€r arbetet Ă€r att uppdatera varje kemikalie som företaget anvĂ€nder sig av med informationoch dĂ€refter göra riskbedömningar pĂ„ dessa.
HMGB1 ? en möjlig biomarkör för sepsis
Pyometra Àr en vanlig sjukdom hos Àldre, okastrerade tikar. Oftast upptrÀder sjukdomen i efterlöpet dÄ tiken stÄr under progesteronpÄverkan vilket gör livmodern mer mottaglig för bakteriella infektioner. Enligt studier Àr Escherichia coli den bakterie som vanligen isoleras frÄn livmodern. Bakterierna hÀrstammar troligtvis frÄn tikens normalflora eller frÄn urinvÀgarna. Kliniska symptom pÄ livmoderinflammation kan vara sÀnkt allmÀntillstÄnd, variga flytningar (om cervix Àr öppen), polyuri, polydipsi, feber, diarré och krÀkningar.
Naturvetenskapens sanningsansprÄk : En kritik av den linjÀra spridningmodellen i genusdebatten
NÀr boken ?Könet sitter i hjÀrnan? publicerades 2007 skapade bokens författare, tillika lÀkaren, Annica Dahlström stor kontrovers eftersom hon menade att typiskt manliga och kvinnliga beteenden skapas i hjÀrnan och att mÀn och kvinnor redan frÄn födseln Àr olika varandra. Det stora diskussionsÀmnet var dock inte uteslutande hennes pÄstÄende om hur hjÀrnan formar könen, utan hennes Äsikter om hur man bör förvalta denna nya kunskap. Exempelvis föreslog Dahlström att mamman i heterosexuella relationer borde ta ett större ansvar för hemomsorgen eftersom kvinnor var bÀttre lÀmpade för omvÄrdnad Àn mÀn. I sin bok och diverse tidningsartiklar pÄstod hon att pappor Àr benÀgna att skada barnet, Àr mindre tÄlmodiga och menade att de inte borde fÄ ha vÄrdnad för barnet förrÀn det Àr mer Àn 3 Är gammalt.[1] Dahlströms sades hÀnvisa till tvivelaktiga vetenskapliga rön och sin egen forskning för att sprida ideologier och felaktiga pÄstÄenden om kvinnligt och manligt.
HjÀrt-lungrÀddningsutbildning i Ärskurs 7. Instruktörsledd eller filmbaserad, vilken pedagogisk metod Àr effektivast?
Syfte: var att undersöka vilken pedagogisk metod, instruktörsledd eller filmbaserad med facilitator som ger bĂ€st kunskap sĂ„vĂ€l kortsiktigt som lĂ„ngsiktigt vid hjĂ€rt-lungrĂ€ddningsutbildning (HLR) i Ă„rskurs sju. Syftet var Ă€ven att undersöka elevers motivation till att ingripa i en akut hjĂ€rtstoppssituation.Teori DĂ„ lĂ€rande enligt lĂ€roplanen ska ske i social miljö, genom samspel har jag i studien valt att utgĂ„ frĂ„n det sociokulturella perspektivet dĂ€r kontexten Ă€r viktig i ett sammanhang, i kombination med praktikorienterad teori för att beskriva lĂ€randet.Metod Datainsamling har skett genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod. Ă
ttio elever utförde treminuters praktiskt test direkt efter utbildningstillfÀllet i HLR samt efter tre mÄnader. Bedömning av medvetandekontroll och andningskontroll utfördes genom direktobservation. Kvalitet pÄ utförd HLR registrerades via en övningsdocka kopplad till ett datorbaserat program, Leaerdal PC skill reporter.
Alkohol - en risk- eller friskfaktor : en kvalitativ studie om alkoholens hÀlsoeffekter
Syfte och frÄgestÀllningarSyftet har varit att utifrÄn ett idéanalytiskt perspektiv undersöka hur alkoholens positiva hÀlsoeffekter framstÀlls av lÀkare och i kvÀllspress. Detta har skett med hjÀlp av en textundersökning, dÀr vÀrderingar och förestÀllningar bearbetats utifrÄn en aktörscentrerad analys, som fÄtt sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur framtrÀder aktörernas syn pÄ alkoholens nyttighet för hÀlsan?? Hur framtrÀder aktörernas syn pÄ grÀnsen mellan skadlig och mÄttlig mÀngd alkohol?? Vilka skillnader och likheter förekommer hos aktörerna?MetodVÄr metod bestod av en textundersökning, dÀr insamlad empiri bestÄr av 12 tidningsartiklar ur Expressen och tre intervjuer. Intervjupersonerna bestÄr av tvÄ allmÀnlÀkare och en alkohollÀkare. Metoden bygger pÄ idéanalys och resultaten frÄn intervjuer och vÄra utvalda artiklar har bearbetats med hjÀlp av ett eget utformat analysschema.ResultatArtiklarnas definition pÄ mÄttlig mÀngd alkohol strÀcker sig mellan allt frÄn ett till fyra glas om dagen.
Diversity Management
Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att problematisera mÄngfaldshanteringen genom att studera mÄngfald dÀr den praktiseras, bland de anstÀllda. Med hjÀlp av anstÀlldas perspektiv vill vi undersöka hur ett företag i Sverige praktiskt jobbar med diversity management. För att detta ska bli möjligt Àr det samtidigt viktigt att förstÄ ledningens perspektiv, dÀrför kommer vi att ta med Àven denna. Vi vill bidra till att utveckla teoriernas möjligheter att tillÀmpas praktiskt genom att ta större hÀnsyn till medarbetarnas förvÀntningar och Äsikter i arbetet med mÄngfald. Metod: Vi har valt att anvÀnda en kvalitativ och deduktiv ansats i vÄr studie dÄ vi har valt att utgÄ ifrÄn tidigare forskning om mÄngfald för att sedan kunna identifiera om det finns nÄgot perspektiv som saknades eller som skulle kunna fördjupas.
Inhysningsrelaterade skador bland svenska hÀstar - en studie av distriktsveterinÀrers erfarenheter
Arkeologiska fynd har visat tecken pÄ att hÀsten levde vid mÀnniskans sida redan för mer Àn 5 000 Är sedan. De utmaningar som tidigare förfÀder tvingats hantera har i mÄngt och mycket dagens hÀstar fÄtt hjÀlp av oss mÀnniskor att undvika. Trots detta Àr inte dagens hÀstar framselekterade för att reagera annorlunda pÄ omgivingen, utan anvÀnder sig av samma samma sÀtt att hantera sin tillvaro som deras förfÀder tvingats att göra för sin överlevnad.
HÀsthÄllningen i Sverige regleras i mÄnga avseenden enligt de lagar och förordningar som finns, bÄde i frÄga om hur den fysiska miljön ska se ut och vilka krav som stÀlls pÄ hÀstens dagliga hantering. Jordbruksverket har tagit fram uppgifter som visar att nÀstan 90 % av svenska hÀsthÄllare tillgodoser hÀstarnas behov av social kontakt genom att de fÄr gÄ i hage tillsammans med andra hÀstar och att 80 % har stall med boxar. Att inhysa tidigare stÀpplevande djur pÄ begrÀnsade ytor kan antas medför en hel del risker.
DAMP och synen pÄ lÀrande
Den hÀr uppsatsen handlar om dampdiagnostisering av barn i skolan. Denna debatt har under flera Är varit intensiv och tidvis ganska infekterad. Flera forskare beskriver DAMP som ett stort folkhÀlsoproblem dÀr sÄ mÄnga som 5 % av vÄrt lands barn och ungdomar har symtom som kan leda till en diagnos. Detta innebÀr i sÄ fall att det finns ungefÀr ett barn i varje klass som lider av detta, ett problem som i mÄnga fall dessutom fortsÀtter upp i vuxen Älder. Samtidigt finns det personer som kraftigt motsÀtter sig diagnoser och menar att framförallt DAMP Àr rena pÄhittet.
stadens vÀrden : en studie av mötet mellan den historiska, nutida och framtida staden
I takt med att samhÀllets vÀrderingar förÀndras Àndras ocksÄ synen pÄ stadens historiska, nutida och framtida vÀrden. Hur den rÀtta avvÀgningen görs mellan dessa vÀrden Àr nÄgot som dagligen blir aktuellt för dem som jobbar med stadens förÀndring och utveckling. En avvÀgning mÄste ske pÄ ett sÄdant sÀtt att stadens alla vÀrden fÄr plats och syns. VÀrdena mÄste i sin tur vÀvas samman till en helhet. Det gÀller dÄ att ha en god kunskap vad gÀller staden historia och nuvarande identitet men ocksÄ var staden kommer att befinna sig i framtiden.
LÄneförbudets vara eller icke vara. En analys av bestÀmmelsens bakomliggande syfte och framtid.
LÄneförbudets vara eller ickevara, Àr en frÄga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lÄn trÀdde i kraft pÄ 70-talet. FrÄn början föreslog aktiebolagsutredningen ett lÄneförbud motiverat av borgenÀrernas skyddsintresse, aktieÀgaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmÀrksammades dock att aktieÀgare och bolagets ledning ofta lÄnade pengar frÄn bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med fÄ möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lÄn till nÄgon nÀrstÄende Àr sÄledes alltid olagligt oavsett lÄntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.
HÄllbarheten och CSR : hur förstÄelsen av hÄllbar utveckling pÄverkas av ansvarsfullt företagande
Frivilligt företagsansvar för samhÀlls- och miljöfrÄgor, Àr en trend som vuxit sig stark de senaste tio Ären. SamstÀmmigheten, om att dagens sÀtt att leva Àr lÄngsiktigt ohÄllbart, vÀxer och det har blivit nÀst intill en sjÀlvklarhet att företag, ska ta större ansvar Àn enbart vinstmaximering. Vad hÄllbar utveckling praktiskt innebÀr Àr inte lika sjÀlvklart som att utvecklingen idag Àr ohÄllbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hÄllbarhet, stark hÄllbarhet. Skillnaden mellan synsÀtten Àr konsekvenserna av att erkÀnna problemen.