Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Examensarbetet är en beskrivande rapport om tillverkningsprocessen av ett gesällprov. Rapportens syfte är att beakta olika konstruktioner och hur de förvärvade kunskaperna används för att utföra en slutprodukt, i det här fallet ett gesällprov. Rapporten försöker svara på vilka faktorer som varit mest avgörande för ett lyckat resultat.Tyngdpunkten i arbetet ligger i att beskriva tillverkningsprocessen. Rapporten beskriver resonemanget kring valet av en möbel. Den presenterar olika träslag och hur de kan påverka möbelns uttryck.

Syftet med undersökningen var att utifrån beskrivningar från professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, analysera vilka konstruktioner dessa professionella socialarbetare hade av den här klientgruppens situation. Frågeställningen var vilka konstruktioner ett urval av professionella socialarbetare, som arbetat med kvinnor som varit utsatta för mäns partnervåld, hade. Frågeställningen var fokuserad på följande teman: kvinnans livsvärld, förhållandet till mannen, våldet i relationen och faktorer för att stanna kvar i- respektive faktorer för att lämna förhållandet. Metoden var semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Fem professionella socialarbetare från olika kvinnojourer och socialtjänster intervjuades.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Det nord-australiska pama-njunganspråket djambarrpuy?u har studerats med avseende på finita egenskaper. Det går att påstå att det finns en finithetsdistinktion i djambarrpuy?u eftersom det finns satser som kan uttrycka vissa egenskaper (t ex tempus, modus, aspekt och nominativt/ergativt subjekt) samtidigt som det finns satsliknande konstruktioner som inte kan uttrycka detta. Ett möjligt samband mellan finita kriterier i djambarrpuy?u är förmåga att fungera som talhandling och förmåga att overt kunna uttrycka nominativt/ergativt subjekt, men detta behöver studeras närmare.

Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.

Jag fångades av enkelheten i inredningsarkitekten Hans Johanssons konstruktioner, flexibiliteten och den eleganta lättheten i hans möbler, de nätta dimensionerna och sättet han använder materialet trä. I mitt examensarbete undersöker jag möjligheten att vidareutveckla hans konstruktioner för att passa ett modernt liv på gränsen mellan ute och inne.Hans Johansson, som i år fyller nittio, började arbeta med sin idé om möbler konstruerade av ramar som ihopfogas utan skruv eller beslag för mer än ett halvt sekel sedan. Kanske är det först nu, i en ny sorts trångboddhet, som tiden är mogen för hans demonterbara möbler. Sparsamheten i material, flexibilitet, inhemska träslag och platta paket känns tidslöst och modernt. Jag vill lära mig att tänka om mitt hantverk i nya banor och Hans Johanssons arbete innehåller en del av det jag tror mig sakna.

Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hållbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hållbar livsmedelskonsumtion konstruerar hållbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin består av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohållbarhet åläggs ta ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Analysen visar att hållbarhetsbegreppet ständigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska åtgärder för hållbar konsumtion framhålls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hållbar konsument som med hjälp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hållbara livsmedelsval och sägs behöva hjälp genom förenklad kunskap.

Språkvetenskapligt självständigt arbete SV1301, 15 hpSvenska språketHT 2014Handledare: Rudolf Rydstedt.

Specialarbete, 15 hp, SV1301Ämne: Svenska språketTermin: VT 2015Handledare: Rudolf Rydstedt.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp. VT 2009.

Den här studien belyser hur nya religiösa rörelser konstrueras och framställs i läromedel för Religionskunskap i gymnasieskolan efter skolreformen Lgr11.Studien utgår i första hand från diskursanalysen som teoretiskt perspektiv och metod, något som innebär att texterna i sig ligger till grund för hur undersökningen utformats. I det här fallet resulterar detta i att två fält, eller diskurser, kunnat utkristalliseras: en som ligger nära hur nya religiösa rörelser omtalas och uppfattas i media och en med ett mer vetenskapligt närmande.I ytterligare en dimension analyseras även läromedlen utifrån huruvida ett vi och dem eller en andrafiering av rörelserna konstrueras. Studien visar att andrafierande konstruktioner förekommer där ofta kristendomen får agera utgångspunkt och varur de nya religiösa rörelserna konstrueras som något annat. Den visar även att det i samband med presentationen av de nya religiösa rörelserna finns ett fokus på sekter där de båda fenomenen mer eller mindre explicit likställs med varandra. Detta bidrar i sin tur är att fjärma de nya religiösa rörelserna från en outtalad normativ utgångpunkt.