Större svenska företag agerar internationellt, vilka mottagliga för makroekonomiska förÀndringar vilket möjligen har en effekt pÄ dess vÀxelkurser. Vi vill titta nÀrmare pÄ om det finns ett samband mellan de makroekonomiska variabler och företagets aktiekurser..

Syftet var att beskriva innehÄllet i Lex Sarah- anmÀlningar och dess pÄföljder pÄ kommunala Àldreboenden i en större kommun i Mellansverige under Är 2010. En beskrivande kvalitativ design anvÀndes och materialet analyserades med hjÀlp av manifest innehÄllsanalys. Bristande omvÄrdnad var den vanligast förekommande anledningen till att en Lex Sarah- anmÀlan skrevs. Andra anledningar som bristande kommunikation och felaktigt bemötande förekom, men ofta dÄ i samband med bristande omvÄrdnad. Verksamhetschefens ÄtgÀrder var jÀmt fördelade mellan insatser riktade mot berörda parter och insatser riktade mot arbetsplatsen.

rePULSE Àr en ny trÀningsmetod för personer som har problem med att kontrollera sina impulser, inte bara aggression och ilska utan Àven nedstÀmdhet, social fobi, depression och missbruk med mera. Bakom rePULSE stÄr Gunilla Dobrin. Det praktiska genomförandet av sjÀlva kursen följer de principer som finns i den kognitiva terapin dÀr man arbetar med att hitta de negativa tankar som dyker upp och pÄverkar personen i frÄga. UtgÄngspunkten för metoden Àr ART, Aggression Replacement Training, men till skillnad frÄn ART som Àr en form av gruppterapi Àr rePULSE ett individuellt program. ARTs grundare Arnold P.

Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av lÀrares uppfattningar av samspelet som pÄgÄr i klassrummet mellan lÀrare och elev. Ansatsen som anvÀnds Àr inspirerad av den fenomenografiska. Den fenomenografiska ansatsen innebÀr att man försöker beskriva mÀnniskors kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen, ur ett andra ordningens perspektiv. Anledningen till att vi inte fullt utgÄtt ifrÄn fenomenografin beror pÄ att vi frÄngÄtt dess grunder i databearbetningen dÄ vi stött pÄ svÄrigheter. Metoden som anvÀnts för datainsamlingen Àr intervju av halvstrukturerad art.

 Denna uppsats och undersökning handlar om organisationskultur. En organisationskultur bestÄr av tvÄ bestÄndsdelar; kulturinnehÄll samt kulturuttryck. Dessa bestÄndsdelar pÄverkar varandra kontinuerligt. KulturinnehÄllet bestÄr av fyra kÀrnelement; grundlÀggande antaganden, vÀrderingar, normer och verklighetsuppfattningar. Kulturuttrycket innehÄller fyra olika uttryck; beteendeuttryck, materiella uttryck, strukturella uttryck och verbala uttryck.

Det primÀra syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur cancerrelaterad malnutrition uppkom och hur kroppen pÄverkades. Vidare syftade studien till att beskriva hur patienterna upplevde nutritionsproblemen och dess konsekvenser. Studien syftade Àven till att beskriva hur patienternas livskvalitet pÄverkades av nutritionsproblemen, samt vilka ÄtgÀrder sjukvÄrdspersonalen kunde vidta för att förbÀttra nutritionen hos patienter med cancer. Artikelsökningen har skett via databaserna Elin@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökorden som anvÀndes var cancer, healthcare, nutrition, malnutrition, nurse, nursing, quality of life och experiences.

Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, Ă€r av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.FrĂ„gestĂ€llningar: FrĂ„gestĂ€llningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.Metod: I studien anvĂ€ndes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig Ă„t. Skillnaderna hĂ€rleddes dels frĂ„n olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna stĂ€llningstaganden. Vidare tillĂ€mpades nĂ„got olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter sĂ„ som oro, skam, kĂ€nsla av misslyckande och tillfredsstĂ€llelse.Diskussion: Ramar samt avsteg frĂ„n dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna sjĂ€lva pĂ„ grundval av terapeutisk inriktning.

RÀddningstjÀnsten Àr ett yrke dÀr risktagande Àr en del av vardagen för personalen, det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar hur och varför ett beslut tas före och under en rÀddningsinsats. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risktagande mellan befattningar inom rÀddningstjÀnsten, baserat pÄ faktorer som sensationssökning och synen pÄ den egna kontrollen av handlingar och dess konsekvenser. Metoden som anvÀndes var en webenkÀt baserad pÄ tvÄ validerade tester för att undersöka dessa faktorer; Sensation Seeking Scale samt Locus of Control-test. Sammanlagt deltog 17 stycken respondenter och alla var mÀn, befattningarna varierade mellan brandman, styrkeledare, insatsledare, stÀllföretrÀdande rÀddningschef samt rÀddningschef. Resultatet visade en signifikant skillnad i sensationssökning mellan befattningarna dÀr de lÀgre befattningarna hade störst sensationssökning.

I denna uppsats har vi tittat pÄ fenomenet korruption. Anledningen till att vi valde att göra detta arbete var att vi ville belysa vad korruption Àr och vad det innebÀr. Det som stÀndigt nÀmns nÀr man lÀser om detta Àmne Àr hur negativt korruptionen inverkar pÄ samhÀllen. Detta var ytterligare en anledning till att vi valde att titta nÀrmare pÄ vad som hÀnder i samhÀllen drabbade av korruption. Vad vi kom fram till var att korruption kan uppstÄ pÄ grund av mÄnga olika orsaker och var i samhÀllet den uppstÄr kan variera.

Ett operahus pÄ StadsgÄrdskajen, vÀster om FÄfÀngan. Placeringen Àr vald för att försöka ta tillvara pÄ mÄnga av platsens kvalitéer och koppla byggnaden bÄde till staden och till vattnet. Detta görs genom scenernas vinkelrÀta relation till varandra dÀr den lilla scenen lÀgger sig i fonden av Folkungagatan medan den stora vÀnder sig mot vattnet. Symbolen skapas med hjÀlp av de utkragande salongerna som. KlÀdda i ett stÄlnÀt av zink uppfattas de som slutna frÄn utsidan medan man frÄn insidan ser igenom och ges utblickar mot Stockholm och och dess natur.

Studiens syfte var att söka en förstÄelse för hur pappor, som deltar i en gruppverksamhet för mÀn som misshandlar sina barns mammor, kan beskriva sin syn pÄ vÄldet samt hur en sÄdan verksamhet kan hjÀlpa dessa mÀn att förÀndra sitt beteende sÄ att deras barns situation förbÀttras. Den gruppverksamhet som studeras i denna uppsats heter Pappaverksamheten och Àr en kurs som utgÄr frÄn kognitiva teorier. Kursens upplÀgg Àr inspirerat av Duluthmodellen frÄn USA och Changing Ways i Kanada, men har kompletterats med tydligt barnfokus. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer dÀr personal inom Pappaverksamheten samt socialsekreterare som trÀffat dessa pappor, berÀttar om hur de uppfattar att papporna ser pÄ sina vÄldshandlingar samt hur de tÀnker sig att pappor kan upphöra med vÄldet och hur en sÄdan förÀndring gÄr till. Resultatet visar att papporna oftast förnekar eller bagatelliseras vÄldet och dess konsekvenser.

Det hÀr Àr en studie som angriper den svenska nekrologen frÄn tvÄ olika hÄll. Dels gör vi kvalitativa analyser av totalt 42 olika nekrologer som publicerats i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i februari 2011; dels gör vi djupgÄende samtalsintervjuer med sex noggrant utvalda personer, dÀribland vÀrldens kanske frÀmste nekrologexpert ? australiske professorn Nigel Starck. Uppsatsidén uppstod ur en ömsesidig kÀnsla av att nekrologgenren ofta Àr bedrÀglig. Vi ansÄg att skribenterna, som i Sverige ofta Àr anhöriga till den avlidne, tassade fram med silkesvantar, mer angelÀgna att teckna vördnadsfulla och retuscherade portrÀtt Àn att sÀga sanningen.

Bakgrund: Varje Är drabbas ca 30 000 personer i Sverige av stroke och idag anses det vara en folksjukdom. Strokerehabilitering Àr en vanlig arena för arbetsterapeuter. I arbetsterapeutens uppdrag ingÄr motivationsarbete för att leda patienten genom rehabiliteringen. Motivation Àr en individs inre drivkraft och en förutsÀttning för en framgÄngsrik rehabilitering. Syfte: Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters arbete med motivation inom strokerehabilitering.

Att tidsperceptionen Àr pÄverkbar har tidigare pÄvisats. Studien syftar till att undersöka huruvida tidsperceptionen pÄverkar fartperceptionen, med hypotesen att nÀr interna taktgivaren gÄr snabbare uppfattas farten som lÀgre. 28 försöksdeltagare fick under fyra betingelser (Lugn, Stressig, Egen musik och Tyst) utföra tids- och fartestimationer under bilfÀrd. Inga signifikanta resultat pÄvisades ifrÄga om vare sig tidsperceptionen eller dess inverkan pÄ fartperceptionen. DÀremot skilde sig prospektiv estimation av medelfart Ät beroende pÄ betingelsen.

HjÀrtsvikt Àr ett globalt hÀlsoproblem som har en sÀmre prognos Àn mÄnga andra kroniska sjukdomar. För samhÀllet innebÀr tillstÄndet en stor kostnad eftersom hjÀrtsvikt Àr den vanligaste orsaken till sjukhusinlÀggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har dÀrför svÄrt att kÀnna igen förvÀrrningar av tillstÄndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. DÀrför Àr det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens vÀlmÄende och egenvÄrd frÀmjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjÀrtsvikt.