Intern kommunikation Àr ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt sprÄk inom organisationen kan underlÀtta förstÄelsen för företagets visioner och mÄl. VÄrt syfte med undersökningen Àr att öka kunskap och förstÄelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation sÀrskilt i samband med en expansiv fas. VÄrt mÄl Àr att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vÄrd- och omsorgssektorn.

Revision Àr en viktig del för att samhÀllet och nÀringslivet ska fungera pÄ ett tillfredstÀllande sÀtt. Under flera Är har avskaffandet av revisionsplikten varit ett omtalat och diskuterat Àmne.FörvÀntningsgapet Àr ett annat Àmne som diskuterats och engagerat mÀnniskor inom revisionen. FörvÀntningsgapet uppstÄr nÀr företagens och dess intressenters förvÀntningar pÄ revisorerna inte överensstÀmmer med revisorernas arbete. Detta Àr ett problem som uppmÀrksammats under de senaste Ären dÄ det uppdagats flera olika företagsskandaler. Syftet med uppsatsen Àr att skapa en större förstÄelse för revisorernas arbete och vad som menas med begreppet förvÀntningsgap.

Syftet med detta arbete var att undersöka och lyfta fram de yngre elevernas uppfattningar om Àmnet matematik, dess anvÀndbarhet och deras sjÀlvbild i förhÄllande till Àmnet matematik. Vi började vÄrt arbete med litteraturstudier för att sÀtta oss in i Àmnet och tog kontakt med vÄr undersökningsklass. Den empiriska delen i vÄr studie genomfördes vid en skola i Norrbotten i Är tvÄ, som bestod av 17 elever. Undersökningsgruppen som fick stÄ modell för vÄr studie bestod av nio elever, fem pojkar och fyra flickor. Det mÀtinstrument vi anvÀnde oss av var intervjuer, detta för att fÄ en mÄngfald av elevernas egna uppfattningar om Àmnet matematik.

En designers frÀmsta uppgift Àr att hitta lösningar pÄ problem som Àr svÄrformulerade vilket krÀver full förstÄelse för designsituationen. Interaktionsdesignern fungerar dessutom som lÀnk mellan olika aktörer i en bestÀllarprocess med syfte att tillgodose slutanvÀndarens behov, som ofta faller mellan stolarna. Avsikten med denna rapport Àr att studera hur interaktionsdesignern kan vara den kommunikatör som krÀvs. Detta har gjorts genom att titta pÄ hur objekt anvÀnds i kommunikationen mellan designern och dess klient. Studien Àr gjord genom en videoanalys som tolkats utifrÄn Herbert H.

Den hÀr uppsatsen har initierats av en upplevd kÀnsla att spaningsförbanden i den svenska armén pÄ senare tid har eftersatts vad gÀller antal och hur de nyttjas. FrÄn att ha funnits i stor mÀngd vid flertalet förband finn nu endast vissa bataljonsspaningsförband kvar.Hur dessa nyttjas kopplat till manöverbataljonernas strÀvan att tillÀmpa manövertÀnkande Àr ocksÄ svÄrt att finna svar pÄ i den litteratur som Àr aktuell i den svenska försvarsmakten.Mitt syfte med uppsatsen Àr att skapa en vetenskaplig text som redogör för hur bataljonsspaningen vid den luftburna bataljonen skulle kunna utnyttjas för att stödja bataljonen i dess strÀvan att lyckas med manöverkrigföring.Med min uppsats gör jag en ansats för att skapa en vetenskaplig text som svarar pÄ frÄgan:Hur bör bataljonsspaningsplutonen nyttjas för att stödja bataljonen i dess genomförande av manöverkrigföring?För att svara pÄ frÄgan anvÀnder jag mig i uppsatsen av en kvalitativ textanalys som jag i vissa fall kompletterar med intervjuer av inom omrÄdet kunniga individer.Det resultat jag kommit fram till Àr tÀtt kopplat till hur bataljonen kan anvÀnda sig av bataljonsspaningsplutonen för att stödja det dynamiska beslutsfattandet i syfte att maximera möjligheten att tillskansa sig ett ledningsöverlÀge gentemot motstÄndaren. Till exempel vikten av att anvÀnda bataljonsspaningsplutonen pÄ djupet mot bataljonens andrahands mÄl och beredduppgifter i syfte att möjliggöra ett högt stridstempo..

Beckholmen Ă€r en ö vilket gör dess tillgĂ€nglighet begrĂ€nsad. Visserligen kan man nĂ„ ön per fot men eftersom att det pĂ„gĂ„r industriverksamhet pĂ„ ön Ă€r endast en liten del av den tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten. Resten Ă€gs tilltrĂ€de endast av de som arbetar pĂ„ ön. Ön Ă€r visuell pĂ„ hĂ„ll frĂ„n bl.a. Slussen, hela Södermalms nordöstra strand och Henriksdal vilket gör att den lĂ€tt kan hamna i blickfĂ„nget om den huserar en större utmĂ€rkande byggnad.Mitt projekt Ă€r en skulptural varvsbyggnad som syftar till att framhĂ€va Beckholmen och dess renĂ€ssans som en ö med sjöfartsverksamhet.

HjÀrtsvikt Àr ett globalt hÀlsoproblem som har en sÀmre prognos Àn mÄnga andra kroniska sjukdomar. För samhÀllet innebÀr tillstÄndet en stor kostnad eftersom hjÀrtsvikt Àr den vanligaste orsaken till sjukhusinlÀggning. Patienterna upplever den sviktande kroppen som ett lidande och har dÀrför svÄrt att kÀnna igen förvÀrrningar av tillstÄndet, vilket hör ihop med att de har brister i sin kunskap om sjukdomshantering. DÀrför Àr det av betydelse att sjuksköterskan har kunskap omvilka utbildningsinsatser som leder till att patientens vÀlmÄende och egenvÄrd frÀmjas. Syftet var att beskriva sjuksköterskors utbildningsinsatser och dess resultat hos patienter med hjÀrtsvikt.

Bakgrund och problem: 2005 infördes IFRS som redovisningsstandard för börsnoterade företag i Europa, vilket medförde vissa vÀsentliga förÀndringar för företagen i dess redovisning. Vid övergÄngen publicerades IFRS 3, vilken specifikt förÀndrade företagens sÀtt att redovisa rörelseförvÀrv. Detta medförde Àven en stor pÄverkan pÄ goodwillpostens vÀrdering, dÄ avskrivningar frÄngicks och Ärliga nedskrivningsprövningar infördes, nÄgot som har uppvisats leda till höga och ökande goodwillvÀrden pÄ svenska börsnoterade företags balansrÀkningar.Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt belysa hur revisorer upplever att höga samt ökande goodwillposter pÄverkar företagens uppvisande av en rÀttvisande bild. Vidare har uppsatsen för avsikt att granska revisorers syn pÄ hanteringen av övervÀrden vid rörelseförvÀrv, specifikt dess utveckling efter införandet av IFRS 3. Granskningen fokuserar specifikt pÄ allokeringen av dessa övervÀrden samt de fortsatta nedskrivningsprövningarna av goodwill, med grund i att dessa har uppvisats bidra till goodwillpostens ökande vÀrde pÄ företags balansrÀkningar.AvgrÀnsningar: Denna uppsats har sin utgÄngspunkt i revisorers syn pÄ höga och ökande goodwillvÀrden bland svenska börsnoterade bolag, dÀr samtliga bolag tillÀmpar IFRSs standarder för dess goodwillhantering.

Arbetet har utförts pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga och dess syfte var att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda modellbaserad prediktionsreglering, MPC, vid slutfasstyrning av en viss typ av robot. Som referensram anvÀnds linjÀrkvadratisk reglering, LQ, eftersom denna reglermetod har undersökts tidigare och visat sig fungera bra vid slutfasstyrning, dock för en annan typ av robot. Anledningen till att man vill undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda MPC Àr att styrlagen enkelt tar hand om begrÀnsningar pÄ systemet pÄ ett direkt och intuitivt sÀtt.Styrlagarnas uppgift Àr att styra en robot i dess slutfas dÄ det finns krav och önskemÄl pÄ roboten som bör vara uppfyllda. Till exempel finns det begrÀnsningar pÄ styrsignalen samt önskemÄl om att trÀff ska ske i en viss trÀffpunkt och Àven med en viss trÀffvinkel. För att utvÀrdera resultaten undersöks och jÀmförs de tvÄ styrlagarnas prestanda och robusthet.För att kunna utvÀrdera styrlagarnas egenskaper och jÀmföra dem implementeras de bÄda i en befintlig detaljerad simuleringsmiljö, som har utvecklats pÄ Saab Bofors Dynamics i Karlskoga.De prestanda och robusthetstester som har utförts uppvisar smÄ skillnader pÄ de tvÄ styrlagarna och slutsatsen blir dÀrmed att det Àr möjligt att anvÀnda modellbaserad prediktionsreglering vid slutfasstyrning av en viss typ av robot eftersom det sedan tidigare Àr kÀnt att linjÀrkvadratisk reglering Àr en bra styrlag att anvÀnda.

Syftet med studien var att med fokus pÄ en allmÀn kurs med musikinriktning belysa folkhögskoledeltagares förstÄelse för musik som aktivitet och fenomen. UtifrÄn en kvalitativ ansats inom ramen för en hermeneutisk forskningstradition intervjuades sex respondenter för att undersöka om deras tidigare erfarenheter av samt deras nuvarande syn pÄ musik kunde leda till förstÄelse inom sammanhang som lÄg utanför musiken. Resultatet visade att musik Àr ett utmÀrkt instrument med vilket man kan förstÄ och tolka sin omvÀrld. Respondenter som utvecklas i musik upplever att de ocksÄ utvecklar andra egenskaper, som förstÄelse för sig sjÀlva, förstÄelse för andra samt en djupare förstÄelse för vad som menas med kunskap. En förutsÀttning för detta Àr dock att intresset för musiken Àr vÀldigt stort samt att intresset inte leder till ett avskÀrmande frÄn omvÀrlden.

I Ingmar Bergmans filmer förekommer det ofta olika typer av konstnÀrer eller dess "likar", enligt Bergman (i form av t ex gycklare). Dessa rollfigurer belyser inte enbart konstnÀrliga spörsmÄl utan deras frÀmsta uppgift Àr kanske att fungera som en slags "stÀllföretrÀdare" - eller en symbol för mÀnniskan - eftersom just konstnÀrerna i hög omfattning tangerar mer djupa allmÀnmÀnskliga frÄgor i Bergmans filmer. Exempel pÄ detta Àr kanske i första hand dÄ konstnÀrerna frÄgar sig vad sanning Àr för nÄgonting, samt hur detta sedan berör en metafysisk verklighet dÀr Bergmans hela existentiella problematik verkade kretsa kring frÄgan om man överhuvudtaget kan vara sann; samtidigt som han dÄ ocksÄ verkar konstatera att en "riktig" verklighet inte verkade vara möjlig att inringa.Meningen med denna uppsats Àr att titta pÄ vilken och vilka bilder Ingmar Bergman ger av konstnÀrerna i sina spelfilmer (fram till Fanny och Alexander), vilket dÄ ocksÄ berÀttar nÄgot om Bergmans egna existentiella problematik och hur den utvecklades under hans liv och skapande..

Inledning: Det finns en pÄgÄende diskussion kring redovisningsutveckling och vad som driver dess framfart. Detta utan att en allmÀnt accepterad konkretisering av faktorerna som pÄverkar redovisningsförÀndring över tid har gjorts. Dessutom har den svenska bruksredovisningen till stora delar ignorerats inom forskningen, vilket, med tanke pÄ bruksindustrins centrala roll inom utvecklingen av det moderna svenska nÀringslivet, framstÄr som en kunskapslucka.Problemformulering: Hur utvecklas redovisning och vilka faktorer kan anses pÄverka dess förÀndring över tid? Syfte: Studien Àmnar utveckla en modell som identifierar faktorerna som driver redovisningsutveckling samt utöka kunskapen kring utvecklingen av den svenska bruksredovisningens.Metod: Med en initialt deduktiv ansats upprÀttas en modell utifrÄn de framstÄende teoretiska synsÀtten inom forskningen kring redovisningsutveckling. Denna modell prövas sedan empiriskt genom en arkivstudie av ett smÄlÀndskt jÀrnbruk frÄn 1775 till 1970.

Under Är 2008 har det som bekant inte ens varit möjligt att inom Förenta NationernassÀkerhetsrÄd enas om sanktioner mot regimen i Zimbabwe. Denna uppsats tar dock sikte pÄ endebatt som utspelade sig över 70 Är tidigare i samband med den sÄ kallade Abessinienkrisen..

Trots att skolan har lÀrande som sitt gebit vet man inte sÀrskilt mycket om förutsÀttningarna för dess organisatoriska lÀrande, vilket anses nödvÀndigt för en organisations utveckling. Jag har dÀrför valt att undersöka och identifiera de faktorer som Àr rimliga att anta att man kan applicera pÄ skolans verksamhet - trots att den som organisation skiljer sig frÄn vinstdrivande företag genom exempelvis begrÀnsade ekonomiska resurser och komplexa organisationsstruktur. Den metod jag har valt Àr en kvalitativ litteraturstudie och i min teorigenomgÄng beskriver och förklarar jag begreppen organisation, lÀrande pÄ individ- och gruppnivÄ samt lÀrande organisation. DÀrefter redogör jag, utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, hur en lÀrande organisation kan uppnÄs. I min analys diskuterar jag sedan hur dessa förutsÀttningar kan uppnÄs i skolan utifrÄn omrÄdena kultur, organisatoriska förutsÀttningar sÄsom struktur, gruppsammansÀttningar och ledarskap, samt kommunikation och reflektion.

Forskning om smÀrta hos barn började ta fart i mitten pÄ 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smÀrta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pÄgÄr, har lÄngsamt implementerats i praktiken. Först pÄ 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ÀndÄ kunde kÀnna smÀrta. VÄrdpersonal fick en ökad medvetenhet om smÀrta och smÀrtskattning hos barn.