Att arbeta med ART metoden Àr en kvalitativ studie med syftet att ta reda pÄ hur ett specifikt arbetslag arbetar med modellen Aggressive Replacement Training (ART) i en skolverksamhet. ART metoden Àr en beteendeförÀndringsmodell skapad för kriminella utÄtagerande och aggressiva unga. Utveckling av ART metoden och dess anpassningsbarhet har gjort den till en arbetsmodell som anvÀnds inom skolan, dÄ modellen anses kunna ge alla barn och unga verktyg och trÀning i dess sociala och emotionella utveckling. Metoden innehÄller de tre huvudkomponenterna: socialfÀrdighetstrÀning, kÀnslokontrolltrÀning och moraltrÀning. Arbetslaget TrÀdet som deltar i studien arbetar endast aktivt med ART modellens sociala fÀrdighetstrÀning och pedagogernas arbete med denna komponent presenteras i uppsatsens analysdel.

Bakgrund: Kassaflödesmodellen blir allt vanligare vid aktievÀrdering. Genom att basera vÀrderingenpÄ kassaflöden kommer man bland annat ifrÄn att ett företags vinst pÄverkas kraftigt av dess redovisningsmetoder. Modellen Àr mycket detaljerad och krÀver att en mÀngd antaganden om företagets framtid görs. Dessa antaganden Àr mycket betydelsefulla dÄ de starkt pÄverkar resultatet av vÀrderingen. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera kassaflödesmodellens osÀkerhetsfaktorer samt att beskriva hur dessa hanteras i den praktiska anvÀndningen av modellen.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en fackförening pÄ en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, kÀnd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de pÄfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet bestÄr av mötesprotokoll frÄn avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen stÄr den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet.

Under hela vĂ„r utbildningstid, samt utifrĂ„n vĂ„ra erfarenheter frĂ„n arbetslivet, har ledarskap bĂ„de varit centralt och fascinerat oss. MĂ„ngfaldsarbetet Ă€r ett Ă€mne som vi berört dĂ„ det anammas av allt fler företag i dagens globala era. Ämnet har kommit att bli vitalt bland organisationer, vi har dĂ€rför valt att utgĂ„ frĂ„n detta i kombination med vĂ„rt huvudĂ€mne ledarskap i vĂ„r magisteruppsats. Vi vill dels knyta an vĂ„ra lĂ€rdomar frĂ„n vĂ„r utbildning Service Management, men Ă€ven fördjupa oss inom Ă€mnet mĂ„ngfald, dĂ„ vi anser det vara ett intressant men diffust Ă€mne. VĂ„r breda kunskapsbas förlitar vi oss till under vĂ„r uppsats, dĂ„ vĂ„r grupp bestĂ„r av tvĂ„ elever frĂ„n inriktningen Hotel & Restaurant Management och en frĂ„n Retail Management.

Beteendevetenskapen har 80 Ärs vetenskaplig bakrund, tillÀmpningen av dess metodik inom nÀringslivet har pÄgÄtt i cirka 30 Är och i Sverige har den knappt börjat. KÀrnan av dess tillÀmpning utgÄr ifrÄn beteendeanalys som Àr ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstÄ varför mÀnniskor gör det de gör i olika situationer. Att tillÀmpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling sÄ som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en bÄde tids- och kostnadseffektiv sÄvÀl som framgÄngsrik metod. Forskning och tillÀmpningen av metodiken inom nÀringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling Àr i det nÀrmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i mÄnga föregÄngslÀnder och stora företag.Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hÀvdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar bÄde produktivitet, personlig utveckling och trivsel pÄ arbetet. Det finns en vÀl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgÄngsrika referensföretag samt en mÀngd vinster med arbetssÀttet och ÀndÄ fortsÀtter företag och dess chefer att gÄng pÄ gÄng jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förÀndring i verksamheten.

Denna studie undersöker bevakningen av Paralympics och hur den har förÀndrats i de svenska dagstidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet, frÄn det första mÀsterskapet i Rom 1960 till det senaste mÀsterskapet i London 2012. Studien omfattar kvantitativ innehÄllsanalys sÄvÀl som kvalitativ textanalys. Avsikten med den kvantitativa delstudien Àr att undersöka omfÄnget av Paralympics-bevakningen i de valda tidningarna och hur det har förÀndrats under den valda tidsperioden. Avsikten med den kvalitativa delstudien Àr att undersöka hur sprÄket och attityden gentemot Paralympics och dess deltagare har förÀndrats över tid. Den kvalitativa undersökningen görs med stöd av Michel Foucaults normaliseringsteori och Umberto Ecos receptionsteori.

Det hÀr arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges frÄn Euklides Elementa och om vetenskap frÄn 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs dÀr fokus lÀggs pÄ en 17-sidors regelbunden mÄnghörning Gauss konstruerade utifrÄn Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats frÄn 1799 och dess bevis gÄs igenom.

Uppsatsens syfte var att beskriva kommunala skolornas krisberedskap samt hur denna implementeras i den pedagogiska verksamheten. För att besvara uppsatsens syfte har vi anvÀnt följande frÄgestÀllning: Hur Àr innehÄllet rörande skolornas krisberedskap/krisplan utformade? FÄr personalen nÄgon utbildning/fortbildning i krishantering? Hur vÀl Àr personalen införstÄdd i den lokala krishanteringsplanen? Metoderna vi har valt att anvÀnda Àr intervju- och enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen bestod av tvÄ skolor i LuleÄ kommun, en grundskola och en gymnasieskola. I vÄr undersökning har det framkommit att gymnasieskolan har en vÀl utarbetad krisplan och en sÀrskild krisgrupp som utbildas kontinuerligt och dess uppgift Àr att leda och utforma skolans krisarbete.

I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi ? ?en filosofi som strÀng vetenskap?. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ?Till sakerna sjÀlva!? Genom att ifrÄgasÀtta invanda tankesÀtt skall vi sÀtta vÀrlden inom parentes och dÀrigenom nÄ objektiv kunskap.Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception nÀrmar jag mig frÄgan om ?De andra hos Merleau-Ponty?.

I denna uppsats undersöker vi, genom att göra tematiserade semistrukturerade forskningsintervjuer, hur fem socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barns livssituation uppfattar vad som menas med barnperspektiv och hur de anvÀnder barnperspektiv i sina utredningsarbeten. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad innebÀr det enligt socialarbetare som arbetar med utredningar som rör barn att arbeta utifrÄn ett barnperspektiv, och hur anvÀnder de barnperspektivet i sitt utredningsarbete? Finns det möjlighet för barnet att vara delaktigt i utredningen? PÄverkar barnets Älder hur socialarbetarna förhÄller sig till barnperspektivet? UtgÄr socialarbetarna frÄn teorier om barns behov i utredningsarbetet? Informanternas syn pÄ barnperspektiv handlar till stor del om att det Àr viktigt att se barnet och göra dess röst hörd. Samtliga informanter utgÄr frÄn ett barnperspektiv som Àr den vuxens syn pÄ barnet och dess bÀsta. Barnet ges stora möjligheter att vara delaktig i utredningen, men har dock inte nÄgon större möjlighet att pÄverka den rekommendation som blir resultatet av utredningen.

I Sverige har massmediemarknaden under de senaste Ärtiondena ökat explosionsartat. I ett allt mer vÀxande reklambrus har annonsörerna fÄtt svÄrt att nÄ och pÄverka konsumenterna med sina budskap. Till följd av detta söker annonsörer nya sÀtt att kommunicera med marknaden. En form av marknadsföring som fortfarande anses kunna nÄ konsumenterna Àr word of mouth marketing, dÀr företag uppmuntrar och underlÀttar för konsumenter att prata med varandra om produkter och varumÀrken i olika kommunikationsforum. Ett högaktuellt och vÀxande sÄdant forum Àr den personliga bloggen.

Syftet med denna uppsats Àr att studera och beskriva om och hur gröna tak kan vara en del av den hÄllbara planeringen i stadsutvecklingen. Vi vill utveckla kunskapen och förhoppningsvis ge nya perspektiv pÄ hur den hÄllbara stadsplaneringen kan se ut. Detta Àr viktigt dÄ stÀder som vÀxer och förtÀtas mÄste bli bÀttre pÄ att utnyttja ytorna samt göra rum för grönskan.Denna uppsats undersöker om vegetationsklÀdda tak, s.k. gröna tak kan spela en roll i den hÄllbara stadsplaneringen dÀr Göteborg Àr utvalt undersökningsomrÄde. Idag bor större delen av vÀrldens befolkning i stÀder vilket gör att det Àr viktigt att planeringen av staden sker pÄ ett hÄllbart sÀtt.

Vi har valt att studera modersmÄlsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt Àmne i det svenska samhÀllet. Detta innebÀr i sin tur att man som pedagog och lÀrare mÄste fÄ mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mÄngkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen sÄ att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss pÄ modersmÄlsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror pÄ att vi under vÄr VFU pÄ tvÄ mÄngkulturella skolor, fÄtt upp ögonen för modersmÄlsproblematiken. Syftet med denna studie Àr att fÄ större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmÄlsundervisningen gÀllande mÄngkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mÄn fÄnga upp sÄ mycket av den spridda kunskap om mÄngkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi.

Mobbningsfenomenet Àr av stort intresse bÄde för samhÀllet och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehÄllet i femtio befintliga handlingsplaner mot krÀnkande behandling i grundskolan samt ta reda pÄ deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnÄ studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat pÄ tidigare forskning kring Àmnet mobbning och krÀnkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner frÄn Internet och dess huvudmÀn kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att fÄ kunskap kring hur handlingsplanerna mot krÀnkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot krÀnkande behandling, dock visar Àven resultatet att skolorna lÀtt kan kringgÄ de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot krÀnkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framstÀllandet av handlingsplanerna mot krÀnkande behandling.

För att ta reda pÄ hur ett verk kan framhÀva sin egen fiktionalitet och hur ett verk kan förhÄlla sig till andra texter gjorde jag en nÀrlÀsning och tolkning av Fight Club. Syftet med undersökningen var att försöka undersöka verkets pedagogiska möjligheter att matcha och utmana elevernas litterÀra och allmÀnna repertoar, med fokus pÄ textens möjligheter att göra motstÄnd mot förhÄllningssÀttet att lÀsa litteratur som empirisk avbildning av verkligheten, samt hur jag som pedagog kan anvÀnda detta verk för att illustrera hur den som fiktiv text skapar sin betydelse genom sitt förhÄllande till andra texter och klassiska teman.Det som jag fick fram, var bl.a. att genom sin opÄlitlige berÀttare och luckor i texten sÄ framhÀvde Fight Club sin egen fiktionalitet. Tillsammans med dess tendenser och intertextuella relationer sÄ vill jag hÀvda att Fight Club utgör ett lÀmpligt lÀromedel och stöd i att forma kritiska och estetiska lÀsare.