Sökresultat:
506 Uppsatser om Träbyggnad - Sida 24 av 34
Vad hÀnde med Södertorg? : En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som pÄverkat torgets utveckling
Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd.
JÀmförande undersökning av vÀrmeÄtervinning ur frÄnluft i tvÄ flerbostadshus med frÄnluftvÀrmepumpar
TvÄ olika vÀrmesystem i tvÄ flerbostadshus har analyserats. MÄlet med analysen Àr att fÄ en uppfattning om vilket vÀrmesystem som Àr mest fördelaktigt i flerbostadshus. I analysen jÀmförs tvÄ olika vÀrmesystem. I vÀrmesystemen anvÀnds tvÄ olika sorters frÄnluftsvÀrmepumpar för att Ätervinna vÀrme ur frÄnluften. NÀr vÀrmepumparna inte klarar av att producera tillrÀckligt med vÀrme för att tÀcka fastighetens vÀrmebehov anvÀnds fjÀrrvÀrme som spetsning.
Havstinget : Ett politiskt och kulturellt landmÀrke och en manifestation för Stockholms skÀrgÄrds identitet
Jag Àr född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skÀrgÄrd. Jag har alltid vistats mycket i skÀrgÄrden bÄde kring platsen dÀr jag vÀxte upp men Àven runtom i hela skÀrgÄrden dÄ jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skÀrgÄrd Àr dÀr mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgÄr ifrÄn mig sjÀlv och platsen dÀr jag kommer ifrÄn och som har format mig.Stockholms skÀrgÄrd har dessutom förutom ett fantastiskt och i mÄnga fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mÀngd historia och nÀrheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet.
Kvalitets- och kollisionskontroller i BIM-projekt : En analytisk jÀmförelse mellan programvarorna Autodesk Navisworks Manage, Solibri Model Checker och Tekla BIMsight
I ett BIM-projekt skapas ett flertal intelligenta 3D-modeller innehÄllande geometrier och information. Respektive fackomrÄde skapar modeller innehÄllande sina byggdelar och installationskomponenter. Genom att samordna modellerna frÄn alla omrÄden skapas en BIM-modell över hela projektet. En förutsÀttning för att projekteringen ska effektiviseras Àr att modellerna hÄller god kvalitet. DÄ allt fler byggnader projekteras i 3D-miljö finns det idag goda möjligheter att underlÀtta arbetet med kvalitetssÀkring.
KvalitetssÀkrad arbetsprocess vid 3D-modellering av byggnader : Baserat pÄ underlag frÄn ritning och 3D-laserskanning
Tidigare vid ombyggnation, försÀljning och förvaltning av byggnader som var uppförda innan 80-talet utgick fastighetsÀgarna frÄn enkla handritade pappersritningar. Det Àr en svÄr utmaning att hÄlla ritningen uppdaterad till verkliga förhÄllanden d.v.s. relationsritning. För ca 25 Är sedan (i början pÄ 80-talet) byttes papper och penna ut mot avancerade ritprogram (CAD) för framtagning av ritningar. Idag anvÀnds CAD i stort sett för all nyprojektering och de senaste Ären har utvecklingen gÄtt mot en större anvÀndning av 3D-underlag Àn tidigare 2D-ritningar.
Byggtekniska ÄtgÀrder för energieffektivisering av kulturhistorisk vÀrdefull byggnad: En fallstudie av Gamla rÄdhuset i kvarteret Stadsvapnet 6, PiteÄ
Bakgrund: AnvÀndandet av e-hÀlsotjÀnster ses som ett viktigt steg för effektivisering avvÄrden och för att frÀmja folkhÀlsan. Stillasittande Àr ett stort folkhÀlsoproblem ochkunskapen om rekommendationer för fysisk aktivitet antyds var ojÀmlikt fördelad iförhÄllande till individernas socio-ekonomiska status. Tre fjÀrdedelar av alla som sökerhÀlsorelaterad information Àr helt eller delvis okritiska till informationskÀllan. 1177VÄrdguiden Àr en del av arbetet med nationella e-hÀlsan i Sverige och innehÄllet faktagranskas. PÄ www.1177.se finns det indikationer pÄ att kÀnnedomen om webbportalentidigare varit lÄg hos vissa grupper i samhÀllet.
Utformning av Framtidsmuseet i Dalarna
Rapporten redovisar utredning, skisser och det slutliga förslaget för en ombyggnation av en skollokal till ett science center.BakgrundFramtidsmuseet i Dalarna har under en lÀngre tid varit i behov av en större lokal för att kunna expandera. En lÀmplig lokal i nÀrheten av köpcentret Kupolen finns, dÄ den har anvÀnts för undervisning och inte har genomgÄtt nÄgon större förÀndring sedan den byggdes i slutet av 70-talet, behövs en omfattande exteriör och interiör ombyggnation för att passa Framtidsmuseets behov.GenomförandeLokal- och byggprogram har framtagits genom att sammanstÀlla bestÀllarens krav och ambitioner med egen införskaffad information om lÀmplig innemiljö, med tanke pÄ barns inlÀrning och gÀllande praxis för att göra byggnader tillgÀngliga och anvÀndbara för alla. Dessa har sedan omvandlats via olika skisser och utkast till ett fÀrdigt förslag pÄ ombyggnation av byggnaden till Framtidsmuseets nya lokaler.ResultatFörslaget innefattar Framtidsmuseets alla olika verksamheter, men Àven en sammanslagning med Kulturcentrum Asken inryms i förslaget. Förslaget Àr anpassat efter barns behov av att ha ett ljust och stillsamt inneklimat för att lÀttare kunna lÀra sig de kunskaper som Framtidsmuseet och Kulturcentrum Asken förmedlar. Museet har Àven utformats med tillrÀckliga passagebredder och minimala nivÄskillnader etcetera för att kunna anvÀndas till fullo av alla besökare.
Kulturhistorisk intressant bebyggelse : Bevarande med stöd av Plan- och Bygglagen
Kommunerna har möjlighet att skydda bevarandevÀrd bebyggelse i detaljplaner genom att meddela skydds- och varsamhetsbestÀmmelser pÄ de fastigheter som Àr vÀrda att bevara. Vad som Àr tillÄtet att skydda med sÄdana bestÀmmelser regleras i 4 kap 16§ PBL.Tidigare undersökning visar att det kan finnas problem med utformningen av dessa bevarandebestÀmmelser. BÄde att de saknar stöd i PBL och att de Àr otydligt formulerade.I studien har granskats hur bevarandebestÀmmelserna Àr utformade i VÀstra Götalands LÀns kommuner, om de har nÄgon brist/otydlighet. Materialet som har granskats Àr de detaljplaner som varit under pÄgÄende arbete i kommunerna under tiden v.14 till v.16.  Till bygglovshandlÀggare i samtliga kommuner i VÀstra Götalands LÀn har en enkÀt skickats ut, dÀr de fick svara pÄ hur det Àr att jobba med bevarandevÀrd bebyggelse vid bygglovsprövning.
Utredning av pÄbyggnad för befintligt sjukhus tillhörande NUS
VLL (VÀsterbottens lÀns landsting) genomför just nu en process dÀr de ser över sina fastigheter pÄ NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus pÄ dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen Àr att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestÄnd och se om det redan dÀr finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera omrÄdet. Detta projekt ingÄr som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell pÄbyggnad av en byggnad med tvÄ parallella huskroppar 10A och 10B, som idag bestÄr av tre verksamma plan med en gemensam kÀllare. Studien förutsÀtter att det Àr statiskt möjligt att bygga pÄ de aktuella byggnadsdelarna. DÀrför Àr syftet med detta projekt frÀmst att se om det Àr praktiskt möjligt att genomföra en pÄbyggnad med avseende pÄ en intilliggande helikopterplatta, den pÄgÄende verksamheten och en fungerande APD-plan dÀr fokus ligger pÄ kranplacering.
Planering av fÄrstall
During the last decade several cooperatives have struggled against many problems. Especiallyin North America several cooperatives have been forced to reconstruct, merge or have beenpurchased by other firms. There are many reasons behind these problems, but one observationmade on these cooperatives implies that they have one thing in common. The cooperatives areall very large and have a complex business structure.LantmÀnnen is one of the largest cooperatives in the Nordic Countries with its main office inSweden. In Nilsson et al.
En förÀndrad Àldreomsorg: en kvalitativ studie genomförd pÄ ett Àldreboende i LuleÄ Kommun
Bakgrunden till studien Àr att ett flertal artiklar framstÀllts i media om anstÀlldas arbetsförhÄllanden i vÄrd och omsorg av Àldre samt att satsningar mÄste genomföras för att förÀndra Àldreomsorgen. LuleÄ Kommun har en strÀvan att förÀndra Àldreomsorgen, och det senaste uppförda Àldreboendet Midskogen B i LuleÄ Kommun har redan lett till goda resultat. Syftet med studien Àr att undersöka ett av LuleÄ Kommuns Àldreboenden och hur Àldreomsorgen har förÀndrats. Midskogen B Àr det aktuella boendet dÀr studien har genomförts. Följande frÄgestÀllningar blev aktuella: Vad inbegrips i undersköterskornas arbete pÄ Midskogen B? Hur har arbetet förÀndrats i relation till de anstÀlldas tidigare erfarenheter? Vilka förbÀttringar kan göras i framtiden? Den metod som anvÀnts för att besvara studiens syfte Àr kvalitativ, sju stycken undersköterskor pÄ Àldreboendet Midskogen B har intervjuats.
Riskanalys för Ălvsbyns kommun
Ălvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete sĂ„ har Ălvsbyns rĂ€ddningstjĂ€nst fĂ„tt en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som Ă€r mest frekventa och med högst konsekvens för Ălvsbyns kommun inom rĂ€ddningstjĂ€nstens verksamhetsomrĂ„de. Riskerna delades in i tre omrĂ„den: Risker för liv och hĂ€lsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den nĂ€st största risken för liv och hĂ€lsa Ă€r trafikolyckorna och det Ă€r ocksĂ„ den mest frekventa larmtypen för rĂ€ddningstjĂ€nsten, bortsett frĂ„n automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste Ă„ren ökat och snittet de senaste fem Ă„ren ligger pĂ„ 23 olyckor per Ă„r.Fallolyckor Ă€r inget som rĂ€ddningstjĂ€nsten ofta Ă„ker pĂ„, fastĂ€n det Ă€r den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhĂ€llet mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen Ă€r brand i byggnad, dĂ€r brĂ€nder i allmĂ€nna byggnader stĂ„r för större delen av skadekostnaden. Kostnaden Ă€r ett berĂ€knat snitt och kan skilja stort Ă„r frĂ„n Ă„r.
Projektering av odlingsvÀgg för inomhusbruk som bevattnas med uppsamlad nederbörd frÄn byggnadens tak
I takt med att klimathoten mot vÄr planet ökar raskt, ökar ocksÄ mÀnniskors egna engagemang för att lösa problematiken. I stÀderna finns det initiativ med mÄlsÀttningen att skapa en bÀttre framtid för jorden Àn den som idag spÄs. Problem med överbelastade dagvattensystem och lÄnga mattransporter i stÀderna Àr tvÄ klimathot som bl.a. kan avhjÀlpas med lokalt omhÀndertagande av dagvatten respektive stadsodling. DÀrför kommer följande rapport att avhandla hur det pÄ bÀsta sÀtt kan utformas en odlingsvÀgg inomhus som tar hand om nederbördsvatten frÄn byggnadens tak i projektet Haningeterrassen.För att lösa uppgiften har litteraturstudie, studiebesök och intervjuer varit underlag för arbetet som Àven har innehÄllit en fallstudie.
EnergikartlÀggning Lagret 8 SkellefteÄ : EnergikartlÀggning och ÄtgÀrdsplan pÄ uppdrag av Fastighets AB Polaris i SkellefteÄ
En energikartlÀggning Àr en rapport som sammanstÀller energianvÀndning i en fastighet eller del av en byggnad. Med hjÀlp av olika mÀtningar och berÀkningar kan man visa vilka delar i byggnaden som krÀver mycket energi, bÄde vÀrme och el. I denna kartlÀggning ingÄr utredning av energi till ventilation, radiatorer och vÀrme, vatten, kyla, belysning samt elförbrukning och analys av klimatskalet. UtifrÄn denna kartlÀggning kan man sedan utarbeta en ÄtgÀrdsplan som kan leda till förÀndringar och ombyggnationer och omprogrammeringar som sparar in pÄ energianvÀndningen. Denna rapport innehÄller en energikartlÀggning av Lagret 8 i SkellefteÄ.
Energi med fokus pÄ synergi : fallstudie: Lunds Tekniska Högskolas campusomrÄde
Energiarbete handlar inte bara om att energieffektivisera byggnaderna utan Àven om att skapa platser med god energi som gör att vi mÄr bra och vill vistas dÀr. Vid energi- och miljöarbete dÀr utemiljön Àr det centrala arbetsmaterialet kan man fÄ fl era synergieffekter. Energi finns överallt. Det handlar inte bara om att gröna tak och vÀggar kan ha en isolerande funktion, utan pÄ köpet fÄr man mer funktionsanpassade utemiljöer som kan förbÀttra livsmiljön.Genom att klimatplanera, som innebÀr att vi pÄ smarta sÀtt planerar utemiljön och anvÀnder oss av trÀd, buskar, klÀttervÀxter, grönytor, dagvatt en och refl ekterandematerial kan vi minska behovet av energi egentligen utan att förÀndra vÄrt beteende. DÀremot behöver vi dessutom Àndra vÄrt beteende för att uppnÄ en större effekt av klimatplaneringen.