Sökresultat:
506 Uppsatser om Träbyggnad - Sida 23 av 34
Revidering av primÀrkarta Nötön
I en stadsmiljö som innehÄller stora mÀngder geografisk information pÄ en begrÀnsad yta finns det flera faktorer som stÀller till problem vid kartlÀggning och positionering. MÄlet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som Àr anvÀndbara för positionering dÀr en GPS-mottagare inte har tÀckning. Den metod som frÀmst var av intresse att undersöka Àr en teknik benÀmnd WiFi Positionering, vilken med hjÀlp av trÄdlösa accesspunkter berÀknar anvÀndarens position.Ett system för datalagring och tillhandahÄllande av data via ett webbaserat anvÀndargrÀnssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som anvÀndes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.AnvÀndargrÀnssnittet Àr ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webblÀsare i smartphones samt till datorers dito.
Energianalys och effektivisering av kommunal byggnad : Dagcenter i Hultsfred, med fokus pÄ ventilation och belysning
Hoten om klimatförĂ€ndringar och global uppvĂ€rmning blir allt mer pĂ„tagliga och kraftiga Ă„tgĂ€rder mĂ„ste till. Genom att lĂ„ta den offentliga sektorn föregĂ„ med gott exempel hoppas vĂ€rldens ledare att resurs- och energieffektiviserande arbete ska bli en sjĂ€lvklar del för alla vĂ€rldens företag. PĂ„ uppdrag av Ăstra SmĂ„lands Kommunalteknikförbund har dĂ€rför potentialen för energieffektivisering undersökts i ett dagcenter i Hultsfred, SmĂ„land, med fokus pĂ„ ventilation och belysning. Med en metod som bland annat innefattade att studera ritningar och statistik, intervjuer med fastighetsskötare samt flertalet platsbesök, har energianvĂ€ndningen analyserats. För byggnaden i allmĂ€nhet och dessa bĂ„da system i synnerhet och förslag pĂ„ tekniska lösningar för att minska förbrukningen av vĂ€rme och el har tagits fram.
Metodstudie : Effektivare detaljmÀtning med totalstation
I en stadsmiljö som innehÄller stora mÀngder geografisk information pÄ en begrÀnsad yta finns det flera faktorer som stÀller till problem vid kartlÀggning och positionering. MÄlet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som Àr anvÀndbara för positionering dÀr en GPS-mottagare inte har tÀckning. Den metod som frÀmst var av intresse att undersöka Àr en teknik benÀmnd WiFi Positionering, vilken med hjÀlp av trÄdlösa accesspunkter berÀknar anvÀndarens position.Ett system för datalagring och tillhandahÄllande av data via ett webbaserat anvÀndargrÀnssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som anvÀndes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.AnvÀndargrÀnssnittet Àr ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webblÀsare i smartphones samt till datorers dito.
Hundertwassers arkitektur : att vara eller inte vara
Föreliggande uppsats studerar Friedensreich Hundertwassers (1928-2000) organiska/vegetativaarkitektur, begrĂ€nsad till utvalda signifikativa arkitekturelement pĂ„ fyra olika bildnivĂ„er, frĂ„növersiktsbild till en avgrĂ€nsad del av ett mindre utrymme. Den byggnad som avses Ă€r kvarteretDie GrĂŒne Zitadelle i Magdeburg, Tyskland. Uppsatsen Ă€r tudelad i den meningen att den utgĂ„rifrĂ„n nĂ€mnd arkitektur och analyseras/syntetiseras enligt Erwin Panofskys ikonologiska metod. Urdenna första analys framvaskas relevanta dikotomier, en metod som i sin ursprungliga form Ă€rHeinrich Wölfflins komparativa. Dock jĂ€mförs inte Hundertwassers verk genom epokskiljandestilfaktorer, utan genom jĂ€mförande med en konstnĂ€r som enligt tidigare forskning anses varanĂ€rliggande Hundertwasser.
TrÀdetaljer i exteriör arkitektur : En rapport om hur arkitekturen kan tillÄtas framhÀva trÀ som byggnadsmaterial i utvalda exteriöra detaljer för ett Àldreboende med massiv trÀstomme
Arkitektfirman Kolman X Boye Architects har fĂ„tt uppdraget att upprĂ€tta bygglovshandlingar för ett Ă€ldreboende. Det Ă€r Ă€nnu ej bestĂ€mt i detalj hur byggnaden skall uppföras men bestĂ€llaren önskar att byggnaden uppförs i trĂ€byggnadsteknik. Ăldreboendet projekteras för 54 stycken lĂ€genheter fördelat pĂ„ sex stycken vĂ„ningsplan och en total bruttoarea pĂ„ strax under 6000m2. Ingen lika hög trĂ€byggnad med denna verksamhetsklass avseende brand har tidigare uppförts i Sverige.VĂ„r uppgift och utmaning i detta arbete har varit att reda ut problematiken kring projekteringen av exteriöra detaljer för höga hus i trĂ€. UtifrĂ„n kĂ€nda problem avseende brand, akustik och fukt har sedan ett antal detaljer som pĂ„verkar det estetiska uttrycket projekterats.
Friluftsdagar - tradition eller norm
Friluftsdagar Àr ett inslag i skolans verksamhet som ofta förknippas med fysisk aktivitet. Dessa friluftsdagar förekommer som ett visst antal halv- eller heldagar per lÀsÄr och antalet dagar varierar mellan skolorna. Friluftsdagarna Àr sedan Lpo -94 inte statligt reglerade utan det Àr upp till rektor pÄ varje skola att besluta om förekomsten av dessa dagar. Friluftsdagar har en lÄng historia och syftet med dagarna har förÀndrats över tid. Idag kan man dock skönja att fokus ligger pÄ hÀlsa och miljö.VÄr uppsats beskriver friluftsdagarnas utveckling kopplat till Bo Rothsteins teori om förhÄllandet mellan samhÀlleliga normer och politiska institutioner.
Kartering och positionering i komplex stadsmiljö
I en stadsmiljö som innehÄller stora mÀngder geografisk information pÄ en begrÀnsad yta finns det flera faktorer som stÀller till problem vid kartlÀggning och positionering. MÄlet med detta arbete var att skapa en dynamisk stadskarta för webben med visualisering av byggnader i flera plan, att skapa ett anvÀndarvÀnligt grÀnssnitt med möjlighet till relevanta dataurval samt att undersöka vilka metoder som Àr anvÀndbara för positionering dÀr en GPS-mottagare inte har tÀckning. Den metod som frÀmst var av intresse att undersöka Àr en teknik benÀmnd WiFi Positionering, vilken med hjÀlp av trÄdlösa accesspunkter berÀknar anvÀndarens position.Ett system för datalagring och tillhandahÄllande av data via ett webbaserat anvÀndargrÀnssnitt dimensionerades och implementerades. De programvaror som anvÀndes till detta var PostGIS (databashanterare), GeoServer (kartserver) och OpenLayers (kartapplikation). Systemet installerades i en testmiljö som tillhandahölls av Compare Testlab.AnvÀndargrÀnssnittet Àr ett webbaserat program vilket utvecklades med en teknik som stöds av webblÀsare i smartphones samt till datorers dito.
Stegutrymning ur flerbostadshus
Denna rapport berör Àmnet stegutrymning frÄn flerbostadshus med eller utan hjÀlp av rÀddningstjÀnsten. En förstudie har gjorts av Brandforsk dÀr bland annat rÀddningstjÀnsten som den alternativa utrymningsvÀgen har undersökts. Syftet med detta arbete Àr att undersöka rÀddningstjÀnstens olika möjligheter och begrÀnsningar samt att undersöka hur det mÀnskliga beteendet vid brand Àr, sÀrskilt med avseende pÄ de regler som styr hur byggnader ska utformas. Olika personer har uttalat sig om rÀddningstjÀnsten som den alternativa utrymningsvÀgen. Bland annat genom att pÄpeka att det inte alltid fungerar i praktiken och att bemanningen inte alltid Àr tillrÀcklig hos rÀddningstjÀnsterna.
Â
VLL (VÀsterbottens lÀns landsting) genomför just nu en process dÀr de ser över sina fastigheter pÄ NUS (Norrlands Universitets Sjukhus) med fokus pÄ dess framtida utveckling och behov. Ett steg i den processen Àr att undersöka sitt nuvarande fastighetsbestÄnd och se om det redan dÀr finns utvecklingsmöjligheter innan det kan bli behov av att expandera omrÄdet. Detta projekt ingÄr som en del i denna undersökning och innefattar en utredning av en eventuell pÄbyggnad av en byggnad med tvÄ parallella huskroppar 10A och 10B, som idag bestÄr av tre verksamma plan med en gemensam kÀllare. Studien förutsÀtter att det Àr statiskt möjligt att bygga pÄ de aktuella byggnadsdelarna. DÀrför Àr syftet med detta projekt frÀmst att se om det Àr praktiskt möjligt att genomföra en pÄbyggnad med avseende pÄ en intilliggande helikopterplatta, den pÄgÄende verksamheten och en fungerande APD-plan dÀr fokus ligger pÄ kranplacering.
UtvÀrdering av val av hÄllfastetsklass
SammanfattningBetong delas in i en rad olika hĂ„llfasthetsklasser som pĂ„verkar vilka egenskaper betongen har vad gĂ€ller hĂ„llfastheten, högre klass ger högre hĂ„llfasthet. Vid dimensionering av betongkonstruktioner kommer valet av hĂ„llfasthetsklass pĂ„ betongen spela in pĂ„ hur stor armeringsmĂ€ngd som fordras. I hur stor grad armeringsmĂ€ngden pĂ„verkas beror pĂ„ vilken typ av element det gĂ€ller samt vilka typer av laster det pĂ„verkas av, men generellt gĂ€ller att en högre hĂ„llfasthetsklass pĂ„ betongen genererar en lĂ€gre armeringsmĂ€ngd. Tryckta konstruktioner, exempelvis vĂ€ggar, pelare och valv, i betong klarar stora laster i sig utan kraftig armering. Denna studie har haft som mĂ„l att ta fram ett dokument som pĂ„visar i vilka typer av element det lönar sig ekonomiskt att anvĂ€nda en högre hĂ„llfasthetsklass med en lĂ€gre armeringsmĂ€ngd som pĂ„följd, samt redovisa priset för respektive tvĂ€rsnitt. Den fiktiva byggnad som studerats Ă€r ett 15 vĂ„ningars bostadshus uppfört i Ăstersund.
Varför miljöcertifiera byggnader?
HÄllbar utveckling har haft en vÀxande inverkan pÄ bygg- och fastighetsbranschen under de tvÄ senaste decennierna och en rad frivilliga miljöcertifieringssystem för byggnader har vuxit fram, dÀribland BREEAM och LEED, som idag Àr de tvÄ mest igenkÀnda och internationella certifieringssystemen, samtidigt som allt fler lÀnder bestÀmmer sig för att ansluta sig till denna gröna rörelse och utvecklar egna, nationella miljöcertifieringssystem för byggnader. Att bygga grönt och kunna verifiera detta med en certifieringsstÀmpel Àr idag en betydande och synlig aspekt, men fortfarande Àr det bara en sida av en mycket bredare strategi för hÄllbara affÀrer som strÀcker sig in i företagets strategi och ledarskap, integrerad förvaltning och rapportering samt företagens miljöanpassning.MÄnga nyckelaktörer i dessa branscher söker alltmer erkÀnnande för sina hÄllbarhetsmeriter och har börjat utforska kopplingarna mellan hÄllbarhet och vÀrde. I detta syfte anvÀnder allt fler bygg- och fastighetsbolag, investerare och företag sÄ kallade gröna byggnader eller miljöcertifieringssystem för att placera sina byggnader isÀr frÄn resten. Ett företag som idag vÀljer att utveckla, Àga eller hyra en miljöcertifierad byggnad kommer att behöva fatta beslut om vilket system Àr att föredra ? ett lokalt certifieringssystem, som Àr mer anpassat till de nationella förhÄllandena, eller ett internationellt.Aktörerna pÄ den svenska bygg- och fastighetsmarknaden har agerat försiktigt, trots sitt utvecklade miljöarbete, nÀr det gÀller tillÀmpningen av miljöcertifieringssystemen, vilket gör att Sverige just nu ligger efter i antalet certifierade byggnader, och dÀrmed tillgÄngen till den kvantitativa databasen över dessa som skulle kunna bidra till en nÀrmare undersökning av vÀrdekopplingarna.Vi kan inte pÄstÄ att de barriÀrer, som anses hÄlla tillbaka spridningen av miljöcertifieringssystemen i Sverige, i form av bland annat ovilja att betala högre produktionskostnader vid tillÀmpningen av dessa, Àr borta idag, men vi kan notera att alltfler företag börjar kÀnna av dynamiken i utvecklingen runt omkring sig och vÀljer att ansluta sig till den gröna rörelsen.
ĂgarlĂ€genheter - finns möjlighet till etablering i befintlig bebyggelse?
Bakgrunden till arbetet ligger i de lagÀndringar som trÀdde i kraft den 1 maj 2009. Med hjÀlp av dessa blir det möjligt att inrÀtta ÀgarlÀgenheter som en ny boendeform i Sverige. Vi vill klargöra vad som gÀller för att fÄ inrÀtta ÀgarlÀgenheter i befintlig bebyggelse samt utreda hur erfarenheter, kunskaper och förvÀntningarna pÄ den nya boendeformen ser ut.
Vid ett flertal tillfĂ€llen sedan 1990-talet har frĂ„gan om att fĂ„ inneha enskilda lĂ€genheter i flerbostadshus med Ă€ganderĂ€tt s.k. Ă€garlĂ€genheter varit aktuell. Ă
r 2004 infördes möjlighet till tredimensionell fastighetsindelning, vilket Àr avgörande för att kunna skapa ÀgarlÀgenheter.
Strandskydd : och landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen
I Sverige gÀller generellt strandskydd. Det Àr förbjudet att uppföra byggnad inom 100 meter frÄn strandlinjen. Historiskt har syftet med strandskyddet frÀmst varit att trygga det allmÀnna friluftslivet men pÄ senare Är har Àven skydd för djur- och vÀxtliv tagits in i lagtexten.2009/2010 Àndrades strandskyddsbestÀmmelserna och en av Àndringarna var att strandskyddet delvis blev differentierat. Kommuner kan i översiktsplanen peka ut omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen dÀr lÀttnader ska gÀlla.Det första syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur strandskyddsfrÄgan har sett ut historiskt och hur resonemangen var som ledde fram till senaste lagÀndringen. Det andra syftet Àr att utreda hur kommuner har arbetat med utpekande av omrÄden för landsbygdsutveckling i strandnÀra lÀgen sedan lagÀndringen.
Uppsala-HemisfÀren
UtmÀrkande för Uppsalas arkitektur Àr domkyrkan och slottet. En kÀnslighet för den sÄ kallade Uppsalasilhuetten (domkyrkan och slottet sedda pÄ avstÄnd) som lÀnge har prÀglat stadens stadsplanering och Àr ett av flera skÀl till att antalet byggnader högre Àn 5?6 vÄningar anses vara lÄgt. PÄ vÀstra sidan av FyrisÄn finns ytterligare en del arkitektoniska sevÀrdheter, bl.a. Gustavianum och Carolina Rediviva, som Àven dessa ingÄr i denna kulturella och historiska nod av landmÀrken.  Uppsalas nya konstmuseum i hamnesplanadomrÄdet ska i bÀsta av fallen kunna ingÄ i denna knut av attraktioner.
Skola i MariehÀll
Jag har ritat en skola i MariehÀll. Konceptet för skolan baserar sig pÄ att skolans program delas upp och fÄr rymmas i fyra volymer. DÄ volymerna förskjuts i relation till varandra skapas mellanrum dÀr skolans kommunikationer sker. Det har varit viktigt att skapa vÀlfungerande och tydliga flöden.Programmet som fördelas i de fyra huskropparna kan grovt delas upp i kategorier. En kategori innehÄller utrymmen för personal, administration och lokalvÄrd, en annan ett kulturcentrum och skolrestaurang och en tredje skolbarnens hemvist.