Sök:

Sökresultat:

506 Uppsatser om Träbyggnad - Sida 25 av 34

Simulering av torkprocess i en vÀrmepumpsdiskmaskin : Kondensering mot kalla ytor

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Bullerskydds integrering : en fallstudie i BorÄs

En av de största miljöstörningarna i Sverige Ă€r trafikbuller. Över 1,4 miljoner mĂ€nniskor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller Ă€r ett hĂ€lsoproblem, inte livshotande men pĂ„verkar bĂ„de hĂ€lsa och livskvalitĂ©. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvĂ„righeter och vid exponering under lĂ„ng tid, leda till problem med hjĂ€rt- och kĂ€rlsystem.Syftet med detta arbete Ă€r att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i sĂ„ fall kan anvĂ€ndas vid utformningen av en byggnad.Rapporten Ă€r utredande och utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lĂ€mpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?FrĂ„gestĂ€llningarna i denna rapport Ă€r besvarade med hjĂ€lp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehĂ„ller information angĂ„ende olika typer av bullerskydd.

AnlÀggningsmodellering i AutoCAD Civil 3D

SammanfattningExamensarbetets syfte Àr att ge en övergripande bild om vad BIM egentligen Àr och hur arbetsmetoden ska kunna pÄverka byggprocessen positivt. Rapporten fokuserar pÄ anlÀggningsbranschen och dÄ frÀmst frÄn en projektörs perspektiv. Ett projekteringsexempel visar Àven pÄ hur en anlÀggningsmodell kan skapas med hjÀlp av en programvara som stödjer arbetsflöden i BIM.BIM kan utlÀsas Building Information Model och avser dÄ den eller de modeller som utgör en digital objektbaserad representation av en byggnad eller en anlÀggning. BIM kan Àven utlÀsas Building Information Modeling och avser dÄ ett arbetssÀtt, d.v.s. processen att skapa och anvÀnda en eller flera byggnadsinformationsmodeller i bygg- eller anlÀggningsprocessen.Det finns mÄnga fördelar med att anvÀnda BIM, inte bara i husbyggnad utan Àven i anlÀggningsbranschen.

Nya plan- och bygglagen : Reviderade bestÀmmelser om bygglov och bygglovsprövningen - sÀrskilt om mindre avvikelser frÄn detaljplan

BestÀmmelser om anvÀndningen av mark och vatten samt bebyggelsemiljöns utveckling stadgas i plan- och bygglagen (PBL). PBL Àr dessvÀrre ett komplext och svÄrtillÀmpat regelverk. Sedan PBL:s ikrafttrÀdandet har behovet av en mer lÀttförstÄdd plan- och bygglagstiftning successivt ökat vilket föranledde utvecklandet av en ny plan- och bygglag (nya PBL) som trÀder i kraft den 2 maj 2011.Syftet med magisteruppsatsen har varit att studera bestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan med sÀrskilt fokus pÄ mindre avvikelser frÄn detaljplan i PBL. Syftet har vidare varit att göra en jÀmförelse med motsvarande bestÀmmelser i nya PBL och dÀrefter sökt faststÀlla bestÀmmelsernas framtida rÀttstillÀmpning med utgÄngspunkt i nya PBL.BestÀmmelserna om bygglov och bygglovsprövningen inom detaljplan har till stor del tolkats i rÀttspraxis vilket i de flesta fall givit en klar bild av rÀttslÀget. BestÀmmelsen om mindre avvikelser frÄn detaljplan har dock varit svÄrtillÀmpad och givit upphov till subjektiva tolkningar av kommunerna.

passivhus : en utveckling inom byggteknik

Denna kandidatuppsats behandlar miljöcertifieringssystemet LEED ur ett internationellt perspektiv. Uppsatsen behandlar den problematik som finns inom systemet och redogör för hur det bör utvecklas för att bli mer fungerande pÄ den svenska sÄvÀl som internationella marknaden. I arbetet presenteras Àven förslag pÄ punkter som bör förbÀttras eller tillÀggas till systemet. Byggnader stÄr för 40 % av den totala energiförbrukningen i Europa och miljöcertifiering av byggnader kan dÀrför spela en viktig roll i att uppnÄ de gemensamma energi- och klimatmÄlen sÄvÀl som för utvecklingen av en hÄllbar framtid. Allt fler hyresgÀster efterfrÄgar miljöcertifierade fastigheter och pressen pÄ fastighetsÀgare ökar, dÄ de mÄste börja certifiera sina befintliga byggnader för att konkurrera med energieffektiv nyproduktion. Miljöcertifiering ökar fokus mot miljöfrÄgor, driver pÄ utvecklingen av miljötekniska lösningar och en LEED certifierad byggnad bidrar bland annat till förbÀttrad luft- och vattenkvalitet, minskad miljöpÄverkan, ökat driftnetto och förbÀttrad hÀlsa bland hyresgÀster. LEED Àr det miljöcertifieringssystem med störst internationellt spridning och allt fler svenska byggnader registreras och certifieras enligt LEED.

GÄsproduktion : uppfödning av gÀsslingar fram till slakt

GÄsproduktionen i Sverige har de senaste Ären varit fallande i antal slaktade gÀss, antalet uppfödare har ocksÄ minskat i antal och i dagslÀget ÄterstÄr numera endast ett par större producenter. Det som Àr kÀnt om produktionsformen och samtidigt nedskrivet i svensk litteratur Àr inte sÄ omfattande. Vill man skaffa sig mer kunskap om produktionen fÄr man vÀnda sig till personer som Àr aktiva eller har varit verksamma inom uppfödningen för att fÄ information. Marknaden för att sÀlja gÀss Àr begrÀnsad och Àr koncentrerad till frÀmst SkÄne. Trots att det Àr en liten marknad Àr dÀr oftast brist varje Är pÄ svenskproducerad gÄs. Detta ger utrymme och möjlighet för bÄde existerande och blivande producenter att ta bra betalt för sina gÀss. Priset pÄ gÄs som producenter fick varierade 2011 mellan 80-130 kronor per kilo slaktad vikt.

Energieffektivisering i ridanlÀggningen i RÄneÄ

Om man vill minimera behovet av köpt energi Àr det bÀsta sÀttet att se till att sÄ lite vÀrme och luft som möjligt lÀcker ut ur byggnaden. En betydande del av vÀrmen i byggnader med normal standard gÄr förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill sÀga genom tak, vÀggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttÀthet i en byggnad ger bÀttre lönsamhet genom att den skapar en bÀttre inomhusmiljö och ger lÀgre energianvÀndning. Det krÀvs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvÀndning Àr den energi som köps in för normalt brukande under ett normalÄr och fastighetsenergi.

ÄgarlĂ€genheter : Lever de upp till sitt syfte?

2009 infördes en möjlighet att bilda sÄ kallade ÀgarlÀgenheter i Sverige. Det Àr en form av boende i flerbostadshus som innebÀr att bostadslÀgenheten innehas med ÀganderÀtt. De traditionella formerna av boende i flerbostadsfastigheter, hyresrÀtt och bostadsrÀtt, innebÀr en nyttjanderÀtt utan Àgande. Första steget mot att införa ÀgarlÀgenheter i Sverige var att införa möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter. Detta innebar att exempelvis ett vÄningsplan i en byggnad kunde utgöra en egen fastighet.

Lagring av halm

Allteftersom priserna pÄ de fossila brÀnslena ökar stiger Àven efterfrÄgan pÄ förnyelsebart brÀnsle. ELKV planerar att bygga ett kraftvÀrmeverk som kommer att eldas med flis, returtrÀd, torv och halm. Eldning av halm för vÀrme och el kommer att öka i Sverige. I vÄrt grannland Danmark har man under mÄnga Är anvÀnt sig av halm för att producera vÀrme och el.I detta arbete har olika former av lagringssystem för halm studerats för att försöka komma fram till det effektivaste systemet för ELKV. Tidigare, innan detta arbete presenterats, fanns det mycket lite information om olika kostnader för lagring, sÄ har det varit en av hörnstenarna i detta arbete.Halmen kan lagras pÄ mÄnga olika sÀtt.

Vad hÀnde med Södertorg? - En studie om Södertorgs fysiska miljö och de faktorer som pÄverkat torgets utveckling

Kandidatarbetet behandlar den fysiska miljön pÄ Södertorg i Kristianstad, belÀget i nordöstra SkÄne. Södertorg Àr ett gammalt kasernomrÄde som 2006 fick ett ansiktslyft dÄ innanmÀtet pÄ en av byggnaderna ritades om samtidigt som torgytan fick ett nytt utseende och öppnades upp för allmÀnheten. Tanken var att skapa ett nytt, modernt torg, Kristianstads tredje torg, som skulle komplettera Stora- och Lilla torg. Södertorg Àr en del av kvarteret Södra Kasern och bestÄr i dagslÀget av tvÄ huvudbyggnader, sammanlÀnkade i söder med hjÀlp av en tredje, lÀgre, byggnad. Tillsammans bildar de tre byggnaderna arkitektoniska vÀggar till den 3000m2 stora torgytan som idag Àr nÀstintill oanvÀnd. Det Àr alltsÄ torget tillsammans med de tre byggnaderna som utgör Södertorg. Butik efter butik har med Ären omlokaliserat eller gÄtt i konkurs vilket har lett till att Södertorg idag inackorderar LÀnsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, bank, frisörsalong, café och nÄgon enstaka butik. Uppsatsen identifierar de faktorer som pÄverkat och bidragit till Södertorgs negativa utveckling; butiksutbud, avsaknad av aktiviteter, utformning av torgytan, parkeringsmöjligheter, lÀget i stadskÀrnan samt omrÄdets anonymitet.

JÀmförelse mellan platsbyggt- och prefabricerat mellanbjÀlklag

I ett tidigt skede i projekteringen mĂ„ste man besluta om vilken arbetsmetod som ska anvĂ€ndas för att uppföra en byggnad. Det finns ett flertal sĂ€tt för att utföra en och samma byggnadsdel. I denna rapport beskriver vi tvĂ„ byggmetoder för mellanbjĂ€lklag. PĂ„ Åhlin & Ekeroth AB Ă€r valet av byggmetod en aktuell frĂ„ga, ty företaget Ă€r pĂ„ expansiv frammarsch. För att effektivisera sitt byggande har vi pĂ„ företagets begĂ€ran försökt att utreda ifall det Ă€r mest lĂ€mpligt att bygga ett mellanbjĂ€lklag pĂ„ plats eller med prefabricerade kassetter.DĂ„ vi fĂ„tt möjligheten att observera ett pĂ„gĂ„ende projekt i stadsdelen Lambohov, Linköping, har vi Ă€ven fördjupat oss i valet av balkar till bĂ€rlaget för ett mellanbjĂ€lklag.

ErsÀttning för sakskada i följd av trafik, annan Àn skada pÄ fordon : -sÀrskilt om NJA 2004 s. 566 och NJA 2004 s. 609

BestÀmmelserna om trafikförsÀkring och ersÀttning i följd av motortrafik finns i trafikskadelagen (TSL). TrafikförsÀkring Àr i allmÀnhet obligatorisk, d.v.s. det mÄste finnas försÀkring för varje motordrivet fordon som brukas i trafik. Olika ersÀttningsregler gÀller för personskada respektive sakskada i följd av trafik. FörsÀkringsskyddet för sakskada gÄr inte lika lÄngt som vid personskada.

TvÄ vÀrldar i samma byggnad : En fallstudie om ojÀmn könsfördelning inom akademin pÄ MÀlardalens högskola

Titel: PÄ andra sidan av medarbetarskap - En kvalitativ studie ur ett medarbetarperspektivDatum: 2014-06-03NivÄ: Kandidatuppsats, företagsekonomiInstitution: EST ? Ekonomi, SamhÀlle & Teknik | MÀlardalens HögskolaFörfattare: Linus Linder, Maria Vestin och Robin Karlsson-HolmHandledare: Angelina SundströmNyckelord: Medarbetarskap FrÄgestÀllning:-          Hur uppfattas implementeringen av medarbetarskap i Eskilstuna kommun?-          Vilka effekter har sÀttet att arbeta med medarbetarskap fÄtt för medarbetaren?Syfte:Syftet med denna studie Àr att beskriva medarbetarskap samt att synliggöra de eventuella fördelar och brister som finns i det praktiska arbetet med medarbetarskap.Metod: Studien har insamlat data genom kvalitativa intervjuer för att den upplevda verkligheten, Äsikter, erfarenheter och upplevelser om Àmnet medarbetarskap ska synliggöras. Eftersom studien avser att beskriva och skapa förstÄelse för hur medarbetaren upplever processen av medarbetarskap intervjuades endast personer som deltagit i en-dagsutbildningen Modigt medarbetarskap pÄ Eskilstuna kommun.Slutsats: Analysen pekar pÄ att arbetsplatstrÀffarna behöver utvecklas vad gÀller effektivitet och kvalitet dÄ det Àr dÄ samtalet om medarbetarskap sker. Analysen tyder ocksÄ pÄ att medarbetarskapet skapar vÀrde för medarbetare, kollegor, arbetsgivare samt externa parter sÄsom kunder, besökare, medborgare eller samarbetspartners. En förutsÀttning för ett fungerande medarbetarskap har visat sig vara tydlighet frÄn chef och ledning, nÀrmaste chefens nÀrvaro i verksamheten samt öppenhet medarbetare och arbetsgivare emellan.

Simulering av forcerad luftkylning av frukt : Hur lÄdans design pÄverkar ventilationens och kylningens homogenitet

Reparationsvarv.Beckholmen kan pÄ grund av sin historia anses vara en ofta hÀnsynslöst behandlad ö. HÀnsynslös mot öns natur och egna ordning, för att stÀndigt fylla ny funktion och nya ÀndamÄl. Idag Àr ön starkt mÀrkt av denna behandling, och i kontrast till tidigare, ansedd som en oerhört kÀnslig plats, bÄde i sin natur och exponering för staden. Staden sjÀlv ser olika vÀrden i Beckholmen, vilka stÄr i stark strid med varandra. Att vilja bevara Beckholmen som en ö med skÀrgÄrdsframtoning, som en förlÀngning av DjurgÄrden, i kontrast till det kulturhistoriska vÀrdet i Beckholmens tidigare varvsverksamhet som bör fortskrida och utvecklas, gör det nödvÀndigt att pÄ nÄgot sÀtt vÀlja sida i frÄgan.Vi har fÄtt i uppgift att rita ett reparationsvarv pÄ denna ö, och för mig kÀndes det mest naturliga att lÄta den dramatik och förÀndring som funnits genom historien fortskrida.

Nationalmuseum - Tillbyggnad

Ambitionen med projektet har varit att skapa en tillbyggnad som tydligt relaterar till huvudbyggnaden pĂ„ flera nivĂ„er. Projektet genomfördes genom att studera tidsandan, idĂ©er och företeelser som lĂ„g till grund för museets födelse, arkitekten StĂŒlers tankar kring vad ett museum Ă€r och hur en museibyggnad bör utformas, förstĂ„ huvudbyggnadens form och proportioner samt analysera platsen. Friedrich August StĂŒler ansĂ„g att museet i lika hög grad som dess innehĂ„ll var konst. StĂŒler formulerade fyra punkter om hur byggnaden pĂ„ bĂ€sta sĂ€tt kunde visa upp och komplettera sitt innehĂ„ll1. Undvikande av en för stor anhopning av likartade konstverk2. En i möjligast mĂ„n mĂ„ngfaldig utformning av rummen med olika uppstĂ€llnings- och belysningsmotiv för konstverken3.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->