Sök:

Sökresultat:

506 Uppsatser om Träbyggnad - Sida 13 av 34

Rum för barn

Arkitektur a?r en scen fo?r liv. Den skapar mo?jligheter, formar fo?rutsa?ttningar. Denna byggnad a?r ritad utifra?n barn, fo?r att underso?ka vad det kan ge arkitektur att utga? fra?n ett specifikt subjekt, samt hur arkitekturen kan agera fo?r det subjektet och understo?dja dess behov.Utformningen har a?ven, pa? en sto?rre skala, utga?tt fra?n en fra?gesta?llning om hur en byggnad kan agera i stadsrummet, hur intentioner kan o?versa?ttas, hur tydlighet kan vara genero?s.Projektet tar sta?llningen att generella rum som ska vara ?bra fo?r allt? a?ven blir lika da?ligt fo?r allt.

Miljöcertifiering av energieffektiva byggnader : Nybyggnation av parhus i Landskrona

Denna studie har utförts för att öka kunskapen om miljö- och energikrav i Sverige. Studien har utgÄtt frÄn en tomt i Landskrona dÀr ett flerbostadshus kommer att byggas.I studien studerades vilka miljö- och energikrav som finns i Sverige. De miljöcertifieringssystem som studerats Àr GreenBuilding, Miljöbyggnad, BREEAM och LEED. De lÄgenergihus som studerats Àr passivhus, minienergihus och nollenergihus.I studien studeras Àven för- och nackdelar med olika stomsystem i trÀ. En slutsats om det bÀst lÀmpade stomsystem för byggnaden i Landskrona dras.Tre typer av konstruktionslösningar tas fram för byggnaden.

Inomhusklimat i ett statligt byggnadsminne

Statliga byggnadsminnen Àr byggnader som genom dess speciella kulturhistoriska vÀrde Àr extra viktiga att bevara för framtiden. Att bevara, speciellt Àldre byggnader, Àr inte alltid helt enkelt. En av utmaningarna i detta Àr att hÄlla ett lÀmpligt inomhusklimat i byggnaden för att förhindra en allt för snabb nedbrytningsprocess av material. Det finns tre lÀmpliga metoder för styrning av inomhusklimatet; SkyddsvÀrme, avfuktning samt styrd ventilation. Beroende pÄ vad den byggnad eller det rum som studeras skall anvÀndas till och hur de unika förutsÀttningarna ser ut just dÀr kan olika metoder vara olika lÀmpliga.

Förskola i Tanto

Projektet handlar om att i en förskolebyggnad sammanföra flera funktionersom. I byggnaden ryms förskoleverksamhet, ett sÄ kallat nattis samt en restaurang med stort arbetskök. En kombinerad verksamhet sparar resurser fysiskt samt ekonomiskt. Restaurangen Àr öppen för allmÀnheten men Àr frÀmst en del av förskoleverksamheten. MÄlsÀttningen Àr att skapa en byggnad som lever dygnet runt.

Urban Building i kvarteret Domherren : Arkitekturskolan KTH

Arkitekturskolan idag Àr stÀngd och avvisande med skola och offentliga program bakom lÄsta dörrar. I detta projekt har jag utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen om vad som skulle hÀnda om man öppnar upp skolan och fyller bottenvÄningen som idag Àr P-hus med offentliga program? VÄr framtida yrkesroll Àr i de flesta fall vÀldigt relaterad till samhÀllet och den omgivning vi lever i. DÀrför Àr det lÀtt att undra varför skolan Àr sÄ stÀngd och snarare stÀrker den ibland lite trista syn som allmÀnheten har pÄ vÄr yrkeskÄr.Med en öppnare skola skulle vi verka nÀrmare debatten och förhoppningsvis fÄ visa upp vÄra idéer för en större publik och kanske Àven fÄ chans att trÀna pÄ att förklara för, och bemöta kritik frÄn mÀnniskor som inte tittar pÄ ritningar dagarna i Ànda.Varför inte en öppen byggnad som visar upp snarare Àn döljer och som bjuder in istÀllet för att stÀnga till..

UppvÀrmning av Björkö Friskola : Ett uppdrag för Stiftelsen Waldorfpedagogik i Vreta Kloster

Detta arbete gick i huvuddrag ut pÄ att undersöka uppvÀrmningsproblematiken pÄ Björkö Friskola i Linköping. Uppdraget hade som huvudsyfte att finna en lösning pÄ det kalla inomhusklimatet i skolbyggnaderna. Det ingick Àven att finna lösningar pÄ problem som anlÀggningen dragits med sedan byggnation. Efter avgasmÀtning pÄ fjÀrrvÀrmepannorna konstaterades det att en av dessa utvecklade mycket lÄg effekt och hade dÄlig förbrÀnning. En optimering av förbrÀnningen utfördes som resulterade i mindre pannunderhÄll och mindre miljöpÄverkan.

UtvÀrdering av kombinationer av styrbeteenden för grupper av autonoma agenter

Detta examensarbete tittar nÀrmare pÄ vÀgplaneringsproblemet som Àr ett vanligt förekommande problem inom datorspel. Arbetet skall försöka besvara följande frÄgestÀllning: Vilka kombinationer av styrbeteenden och berÀkningsmodeller kan anvÀndas för större grupper av autonoma agenter som navigerar i en miljö med avseende pÄ prestanda och estetik? För att besvara frÄgestÀllningen sÄ skapades en applikation dÀr fyra olika styrbeteenden implementerades. VÀgföljningsbeteendet Àr grundbeteendet för agenternas navigering och flockbeteendet anvÀnds för att ge ett bÀttre resultat. Resultatet av arbetet visar pÄ att de fyra styrbeteendena som omfattas av arbetet Àr tillrÀckligt i de flesta fall; Àven om det finns brister.

Energibesparing genom styrning av kontorsbelysning

Den hÀr rapporten redogör för det arbete som, i samarbete med Sapa Industriservice AB, gjorts för att modernisera belysningsinstallationen i en specifik kontorsbyggnad pÄ Sapas industriomrÄde i FinspÄng, kallad Byggnad 80. Syftet med arbetet var att minska belysningens energianvÀndning. Precis som i mÄnga andra Àldre fastigheter har inte nÄgra ÄtgÀrder genomförts för att undvika onödig elförbrukning och med dagens stigande energipriser samt skÀrpta miljökrav stÀlls det allt större krav pÄ energianvÀndningen.Rapporten inleds med en kort teoridel för att klargöra vilka metoder som finns för att styra belysning. DÀrefter redogörs för hur den befintliga installationen ser ut, hur kravspecifikationen för belysningsstyrningen togs fram och hur en provinstallation genomfördes. Rapporten avslutas med resultatet frÄn provinstallationen samt förslag pÄ hur arbetet kan vidareutvecklas.Arbetet har dels visat att det finns stora vinster att göra om det redan vid planeringen av en nyinstallation tas hÀnsyn till hur elförbrukningen kan minimeras, dels att det inte Àr lika lÀtt att nÄ bra resultat om hÀnsyn ska tas till den befintliga installationen vid en ombyggnation..

 En jÀmförelsestudie av koldioxidslÀpp för en byggnad med trÀ- respektive betongstomme ur ett livscykelperspektiv

The goal with this examination thesis is to investigate the difference in carbon dioxide emissions between a building with a wooden versus concrete carcassing from a life cycle perspective. The huge amounts of carbon dioxide released into air from human activities must be reduced to prevent serious consequences. A way to limit this issue is through performing a comparative study where the result shows which of two products with the same function has the lowest emission of carbon dioxide, whereof the product with the lowest carbon dioxide pollution can be chosen.To be able to perform a study like this an object has been chosen and studies about life cycle analyses have been done. The rental square meter, the thermal conductivity value, the energy requirements and the placement of the building has been set equal in both framework types. There were solely dissimilarities of the two buildings taken into account when this comparison study was performed.The result of the study is that a building constructed with a wooden carcassing has the lowest amount of carbon dioxide emissions.

KoMuUp : Konstmuseum Uppsala

Konstmuseum UppsalaUppsala stad Àr Sveriges fjÀrde största och befinner sig som mÄnga andra stÀder under utveckling. Staden förtÀtas och det blir pÄtagligt nÀr de centralt belÀgna gamla industriomrÄdena exploateras och omorganiseras för att möta samtidens behov av modern stad och mötesplats. Staden Àr ett kyrkligt centrum vilket manifesteras med domkyrkan. Domkyrkan och slottet ger Uppsala dess karaktÀristiska stadssiluett som har en tydlig hierarki i stadsbilden. Domkyrkan och slottet Àr belÀgna pÄ en Äsrygg.

Villa T - Konsten att rita Ät sig sjÀlv

Som arkitekt, byggherre och brukare i en och samma person ges unika möjligheter att styra hela processen frÄn första skiss till fÀrdig byggnad och dÀrigenom förverkliga ett högst personligt bud pÄ vad ett samtida hus kan vara.Mitt examensarbete Àr en betraktelse av den delvis Àventyrliga resan att rita och lÄta uppföra ett enfamiljshus i vilket man sedan flyttar in. Följande begrepp behandlas:Platsen och dess förutsÀttningar ur historiskt och fysiskt perspektiv.Programskrivandet; med utgÄngspunkt i vardagslivet nu och i drömmar om en tÀnkt framtid. Det unika vÀgt mot det generella mot bakgrund av bristen pÄ tidigare erfarenheter av villaliv. Funktioner samt Inre och yttre rumssamband beskrivs.Gestaltning av byggnaden; dels som en tredimensionell konsekvens av programmet, dels genom konceptuella val, samt ett stort intresse för materials egenfÀrg och genomarbetade detaljer. En undersökning av grÀnssnittet mellan tradition och modernism.Upphandling, tid och ekonomi ? en översiktlig redogörelse för hur dessa frÄgor balanserats.Materialet bestÄr av text ritningar och fotografier..

Miljökonsekvenserna av VĂ€xjö kommuns energikrav pĂ„ bostĂ€der pĂ„ Östra Lugnet

I detta examensarbete studeras miljökonsekvenser av VĂ€xjö kommuns stĂ€llda energikrav pĂ„ bostadsomrĂ„det Östra Lugnet i VĂ€xjö. Dessutom studeras hur vĂ€l VĂ€xjö kommuns och BBRs (Boverkets byggregler) krav pĂ„ specifik energianvĂ€ndning efterlevs. VĂ€xjö kommuns krav stĂ€lls pĂ„ bĂ„de företag och privatpersoner dĂ€r kravet innefattar anslutning till VĂ€xjös fjĂ€rrvĂ€rmenĂ€t. Kommunen stĂ€ller ocksĂ„ krav pĂ„ företag gĂ€llande specifik energianvĂ€ndning. Denna studie uppvisar skillnader, bĂ„de mellan företag och privatpersoner men Ă€ven mellan företags olika kvarter, i hur vĂ€l stĂ€llda energikrav efterlevs. DĂ€r lyckas företagen sĂ€mst, trots att de haft strĂ€ngare krav. Studien visar ocksĂ„ att fjĂ€rrvĂ€rme bidrar till en minskning av koldioxidutslĂ€pp, vilket stöder VĂ€xjö kommuns kravstĂ€llande pĂ„ fjĂ€rrvĂ€rmeanslutning..

Förvaltning av en BREEAM In-Use certifierad byggnad : Fastighetsförvaltning som verktyg för frÀmjande av miljö och hÄllbar utveckling

Denna studie har utförts med avseende pÄ förvaltning av byggnader enligt BREEAM In-Use, som anvÀnds för miljöcertifiering av befintliga byggnader. Rapporten Àr inriktad pÄ aspekterna av att certifiera en byggnads förvaltning samt den verksamhet som förs inom denna. Kopplingen mellan brukaren och förvaltaren Àr vÀsentlig för att sÀkerstÀlla att man uppnÄr de krav som BREEAM stÀller. Ett hjÀlpmedel för att frÀmja denna kommunikation mellan dessa parter Àr de gröna hyresavtal frÄn fastighetsÀgarna, som har visat sig vara en nödvÀndig lÀnk. Det har visat sig att befintlig förvaltningsmetodik behöver utvidgas i dess rutiner och att kunskap om BREEAM Àr nödvÀndig inom förvaltningen.

Datorstöd i Geoteknik

Detta examensarbete Àr utfört för att fÄ kunskap om hur man kan anvÀnda datorbaserade verktyg för att rita upp och analysera data som erhÄllits i samband med en geoteknisk fÀltundersökning. Geotekniken syftar till att fÄ förstÄelse om hur olika jordarter Àr uppbyggda och hur jorden reagerar dÄ den utsÀtts för belastningar. Dessa kunskaper Àr nödvÀndiga för att utforma grundlÀggningen för en byggnad.Det datorbaserade verktyg som har anvÀnts i denna rapport Àr programmet Novapoint GeoSuite som Àr ett vanligt förekommande program inom byggindustrin i Sverige. Programmet anvÀnds bland annat till att ta fram plan- och sektionsritningar, samt att utföra berÀkningar av slÀntstabilitet och sÀttningar för byggnader.I rapporten redovisas ett fiktivt exempel pÄ grundlÀggning av en fÀrjeterminal pÄ ön Blixholmen i Norrköping. Exemplet syftar till att visa hur man arbetar fram geotekniska resultat med hjÀlp av programmet Novapoint GeoSuite.Det undersökta datorprogrammet Àr mycket detaljerat och ger realistiska resultat vid jÀmförelse med manuella berÀkningar.

VÀrdering av byggnadsminne RiksmannagÄrden

Byggnader kan rymma personliga minnen frÄn svunnen tid i form av en privat levnadshistoria. De kan ocksÄ genom sin ursprungligt avsedda funktion rymma information om den tidens ideal och förutsÀttningar. Byggnader Àr en del av vÄr historia och dÀrmed Àven av vÄrt kulturarv. För att bevara detta arv, byggnadernas historia och den information som de kan ge skyddas vissa av dessa i Sverige enligt svensk lag och internationellt enligt FN:s vÀrldskulturarvskonvention. Detta arbete behandlar ett exempel pÄ en byggnad, RiksmannagÄrden i Alvesta, som Àr byggnadsminnesmÀrkt vilket innebÀr att det skyddas utifrÄn kulturminneslagen av lÀnsstyrelsen.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->