Sök:

Sökresultat:

699 Uppsatser om Träbearbetning - Sida 40 av 47

Skapa öppenhet i erfarenhetsregistrering vid Forsmarks Kraftgrupp AB

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete som utfördes pÄ Forsmarks kÀrnkraftverk Ät FTQ-avdelningen. FTQ-avdelning pÄ Forsmark ansvarar för erfarenhetsÄterföringens Àrenden pÄ anlÀggningen och försörjer organisationen med nya infallsvinklar gÀllande erfarenhetsÄterföringstekniken. För cirka 10 Är kom Forsmarks kraftgrupp AB till insikt att det fanns ett behov av att införa en aktiv erfarenhetsÄterföringsprocess för att undvika upprepade misstag. Detta resulterade i att en ny avdelning skapades Är 2008 med namnet FTQ. Denna avdelning skapade en databas med namnet ERFKA dÀr man började samla in och lagra erfarenhetsÄterföringsÀrenden.

DET ?R SOM EN OFRIVILLIG BERG-OCH-DALBANA V?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid premenstruellt dysforiskt syndrom

Bakgrund Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) drabbar 3-8% av alla menstruerande kvinnor. Syndromet kan orsaka fysiska och psykiska symtom. Exempel p? psykiska symtom ?r hum?rsv?ngningar, ?ngest, nedst?mdhet, sj?lvmordstankar, koncentrationssv?righeter, tr?tthet samt minskat intresse f?r dagliga aktiviteter. Symtomen uppst?r i menstruationscykelns lutealfas, som p?g?r i ungef?r 14 dagar, f?r att avta eller f?rsvinna helt under menstruationscykelns follikelfas. V?lbefinnande anses inom aktivitetsvetenskapen ha starka kopplingar till begreppen aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet, och det finns en stor kunskapslucka om hur PMDS samspelar med dessa begrepp. Syfte Studiens syfte var att utforska hur personer med PMDS upplever v?lbefinnande, aktivitetsengagemang och aktivitetserfarenhet vid PMDS j?mf?rt med symtomfri period. Metod Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomf?rdes.

Globaliseringens pÄverkan pÄ den svenska tillvÀxten : En studie av Ären 1980 till 2050

Sverige Àr ett av vÀrldens mest globaliserade lÀnder och globalisering kÀnns dÀrmed som en sjÀlvklarhet i dagens samhÀlle. Att nÄgot Àr en sjÀlvklarhet behöver dock inte betyda att det Àr bra, varför det finns anledning till att undersöka vilken effekt globaliseringen egentligen har haft och kan komma att fÄ pÄ den svenska vÀlfÀrden. Eftersom vÀlfÀrd ofta mÀts som tillvÀxt i BNP Àr det ocksÄ detta mÄtt som anvÀnds i denna uppsats.  Syftet med denna uppsats Àr tudelat dÀr den första delen bestÄr av att ta fram en modell inne­fattande faktorer av globalisering, som förklarar Sveriges BNP-utveckling mellan Ären 1980 och 2008. Den andra delen av syftet Àr att, genom anvÀndande av den framtagna modellen, analysera hur globalisering har pÄverkat och kan komma att pÄverka den svenska BNP-tillvÀxten fram till Är 2050.Studiens metod bestÄr av en teoretisk och en empirisk del. Det teoretiska momentet utgörs av en litteraturstudie i dels globalisering och dels tillvÀxt vilken mynnar ut i en Solow-modell med humankapital som Àr utvidgad med faktorer av globalisering.

Vallbrott med hjÀlp av grisar :

To investigate the possibilities for effective soil tillage, that could imply lower costs, lower negative environmental impact and in addition a meaningful occupation for foraging pigs, a field experiment was carried out in GrÀnna, SmÄland, during growing season 2006. The experiment contained two treatments that were repeated three times and were carried out on a couch grass-infected fallow on a light soil close to Sweden?s second largest lake, VÀttern. Ploughing was one treatment and pig rooting followed by ploughing, was the other. The experiment was conducted according to the guidelines of organic growing and seedbed preparation was done the same way in the two treatments. The pigs, three groups of five half-year old Linderödssvin (an old Swedish breed), was encouraged to perform an even tillage by strip-grazing, i.e.

Vad Àr pedagogisk ledarskap? Rektorer i grundskola, med bakgrund som förskollÀrare eller fritidspedagog, ger innebörd och mening Ät begreppet pedagogiskt ledarskap

I studien LÀrares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lÀrare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nÀra dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats Àr en uppföljning pÄ ovanstÄende arbete med den skillnaden att frÄgan nu stÀlldes till rektorer om deras syn pÄ vad det innebÀr att vara pedagogiska ledare. FörhÄllandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollÀrare eller fritidpedagog kan innebÀra ifrÄgasÀttande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var dÀrför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet - en fallstudie inom Trelleborg Building Systems

Sammanfattning Titel: Kundorienterad produktutveckling i industriell verksamhet ? En fallstudie inom Trelleborg Building Systems Seminariedatum: 2004-06-04 Ämne/kurs: Magisteruppsats i Strategic Management, FEK523,10 poĂ€ng Författare: Martin Borgström, Henrik Hallerby & Niklas Winnert Handledare: Lars Bengtsson Nyckelord: Strategisk planering, produktutveckling, kundbehovsanalys, industriell marknad, organisk tillvĂ€xt, total kravbild Syfte: VĂ„rt syfte Ă€r att studera vilka förutsĂ€ttningar som fallföretaget Industrial Profiles Nordic har för att kunna organisera och utveckla sin produktutvecklingsprocess mot den totala kravbild som har inverkan pĂ„ denna process. UtifrĂ„n dessa analysresultat avser vi delge ett antal Ă„tgĂ€rdsförslag till ledningen för hur detta utvecklingsarbete kan genomföras och organiseras. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv ansats har anvĂ€nts, dĂ€r vi jĂ€mfört olika avdelningar inom divisionen Industrial Profiles Nordic med avseende pĂ„ kundbehovsanalys, produktutveckling samt strategisk planering. Intervjuer har genomförts inom ledningen för affĂ€rsomrĂ„det Trelleborg Buildings Systems samt divisionen Industrial Profiles Nordic.

BerÀkningsmodeller av transport relaterad miljöpÄverkan : FÀltstudie Dagab

MÄlsÀttningen med detta projekt Àr att undersöka möjligheterna att etablera en plattform för sammanstÀllning och redovisning av miljöpÄverkan frÄn transportfordon, samt att undersöka möjligheten att bestÀmma precisionen i resultatet. Vidare utreds om Dagab, grossist inom Axfoodkoncernen, Àr i behov av en specifik lösning för detta ÀndamÄl och i sÄ fall hur dessa berÀkningar bÀst utförs med avseende pÄ precision kopplat till nödvÀndiga resurser. Lösningen ska kunna anvÀndas bÄde som ett stöd för redovisning av nulÀge men Àven som stöd för beslutunderlag för framtida förbÀttringsarbete av miljöpÄverkan.Metoden för att uppnÄ mÄlsÀttningen grundar sig i en nÀrmare studie av nuvarande och kommande modeller för berÀkning av miljöpÄverkan som sedan verifieras mot Dagabs verksamhet. Efter en kartlÀggning av Dagabs informations- och varuflöde utförs en pilotstudie pÄ tre av Dagabs egna fordon under tvÄ veckors tid. Detta för att pÄvisa likheter och skillnader mellan att berÀkna miljöpÄverkan genom schablonvÀrden gentemot berÀkningar baserade pÄ all tillgÀnglig relevant information frÄn Dagab.

Integrerad IT i skolvÀrlden? : IT som verktyg i skolan

SammanfattningI det hÀr examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lÀrare anvÀnder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard Àr en interaktiv tavla med touchfunktion som Àr kopplad till en dator och projektor. VÄrt syfte Àr att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frÄgor vi stÀller oss Àr: I hur stor omfattning anvÀnder sig lÀrare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lÀrare sina möjligheter- tankar kring-att anvÀnda IT i undervisningen? Det material studien bygger pÄ Àr inhÀmtat genom intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor. IntervjufrÄgorna Àr utformade efter den litteratur vi lÀst och utifrÄn det vi vill undersöka.

Byggavfall : En studie av avfall pÄ byggarbetsplatser

Idag lever vi svenskar bekvĂ€mt och vĂ€ljer att inte alltid sopsortera. Detta gĂ€ller Ă€ven pĂ„ större byggarbetsplatser dĂ€r man slĂ€nger mycket stora mĂ€ngder avfall. Mycket kan Ă„tervinnas men pĂ„ grund av slarv uppstĂ„r en del oanvĂ€ndbart avfall. I följande rapport studerades tvĂ„ fall av nybyggnation av flerbostadshus i Örebro. Detta genomfördes med hjĂ€lp av platsbesök och intervjuer med personer som har god insikt i projekten.

Stress, hjÀrtinfarkt och sjukskrivningsmönster

Det har lÀnge varit kÀnt att riskfaktorer som rökning, höga blodfetter, högt blodtryck och övervikt och dÀrmed insulinresistens bidrar till hjÀrtinfarkt. Dessa livsstilsfaktorer kan sannolikt förstÀrkas av en stressad livssituation. Psykosociala riskfaktorer som stress spelar en viktig roll för utvecklandet av hjÀrtinfarkt. Stress Àr en av vÄr tids stora farsoter. I vissa fall Àr en fysiologisk stressreaktion, med ökat sympaticuspÄslag och ökad cortisolinsöndring via HPA-axeln, en vÀlmotiverad och nödvÀndig reaktion.

Försök med olika sÄmaskiner vid konventionell sÄdd och direktsÄdd

In this thesis, two studies with different drills were included. In one of the studies two drills were compared: VÀderstad Rapid and VÀderstad Spirit. In the other study various drills for direct drilling were compared. The study with Rapid and Spirit was placed in two locations with different autumn tillage; one on ploughed land in Uppsala and one on cultivated land in VÀsterÄs, both with relatively high clay content. Rapid drills have a single disc coulter, while the Spirit drills have a double disc coulter. Various aspects were compared such as aggregate distribution, seed placement, emergence, crop yield and economic outcome.

TÀthet i timmerhus : orsaker till luftlÀckage genom vÀggar av liggtimmer och hur det pÄverkar ventilation och energianvÀndning

Att bygga hus med timmerstomme har en lÄng tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om Äret. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lÀtt sÀtt att fÄ ett hus som klarade den tidens krav och som inte krÀvde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskÀl. MÄnga vill dÀrför att det ska synas att det Àr ett timmerhus, gÀrna bÄde pÄ ut- och insidan.

Interaktion hos yngre barn med grav cerebral pares : En fallstudie av interaktionen hos tvÄ yngre barn och deras nÀrmaste omgivning med ett strukturerat bedömningsmaterial

Kommunikation Àr avgörande för att uppnÄ en god livskvalitet och grundlÀggande för att kunna förstÄ andra och göra oss sjÀlva förstÄdda. Grunden för en tillfredsstÀllande kommunikation Àr att det finns ett samspel mellan de parter som ingÄr, vilket förutsÀtter att det sker ett ömsesidigt utbyte mellan samtalsparterna. De funktionsnedsÀttningar som cerebral pares ofta leder till kan medföra svÄrigheter för individen att göra sig förstÄdd. Det saknas idag svenska studier gÀllande interaktionen hos smÄ barn med grav cerebral pares (CP). Denna studies syfte Àr att bidra till en ökad kunskap om hur interaktionen ser ut hos yngre barn (1,5-5 Är) med grav CP (GMFCS IV-V) och deras nÀrmaste omgivning.

Nyckeltal : - ett optimalt verktyg för smÄföretagare?

Syfte: Va?r studie tar sin utga?ngspunkt i sma?fo?retagens anva?ndande av nyckeltal i sin verksamhet. Enligt oss a?r synen pa? nyckeltal hos sma?fo?retagare ett fenomen som inte studerats och utforskats tillra?ckligt och det a?r anledningen till att vi valt detta omra?de fo?r va?r studie. Syftet med den ha?r studien a?r att beskriva pa? vilket sa?tt sma?fo?retag kan dra nytta av att ra?kna ut och analysera nyckeltal samt vilka nyckeltal som a?r mest la?mpade att anva?nda just fo?r sma?fo?retagare.Metod: Vi har anva?nt oss av den kvalitativa metoden i denna uppsats.

Skolkuratorn i arbete : "Man gör vÀl det bÀsta man kan efter de förutsÀttningar man har"

AbstractSverige ligger i topp bland EU-lÀnderna nÀr det gÀller ungdomar med psykosomatiska besvÀr. Detta medför frÄgan om vilka stödinsatser som finns tillgÀngliga för eleverna i den svenska skolan, samt hur skolkuratorerna arbetar med frÄgor som psykisk ohÀlsa och stressrelaterade problem. Skolkuratorns fokus Àr instÀllt pÄ ett socialt arbete med individ, grupp och organisation, och förutsÀttningarna för skolkuratorns arbetsuppgifter Àr beroende av skollagen, som reglerar skolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att söka kunskap och förstÄelse för hur skolkuratorer arbetar med högstadieelevers psykiska hÀlsa i skolorganisationen. Vi har Àven som mÄlsÀttning att finna lösningsförslag pÄ den problematik som studien finner inom det specificerade omrÄdet.I den nya skollagen, som börjar gÀlla frÄn och med 1 juli, 2011, stÄr det att det ska finnas "tillgÄng" till en elevhÀlsa för eleverna, vilket Àven innefattar bland annat skolkuratorer.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->