Bakgrund: En patient som vårdas på en intensivvårdsavdelning utsätts för många traumatiska upplevelser både psykiskt och fysiskt samt drabbas av minnesluckor och overkliga upplevelser.Syfte: Syftet med denna studie var att ta reda på hur patientdagboken och mottagningsbesöket har påverkat bearbetningen av upplevelserna av vårdtiden på intensiven och rehabiliteringen efter sjukvårdsvistelsen.Metod: Datainsamling gjordes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva patienter som hade legat tre dygn eller mer på intensivvårdsavdelningen och fått en patientdagbok och varit på ett uppföljande mottagningsbesök. Data analyserades enligt Burnards och Graneheim och Lundmans innehållsanalys.Resultat: Studien resulterade i fem teman som speglar informanternas uppfattning om patientdagboken och mottagningsbesöket. Tema:1) Patientdagboken har hjälpt patienten förstå att det har hänt och vad som har hänt under intensivvårdtiden. 2) Redskap för att kunna förklara för vänner och familj. 3) Patientdagboken gav ett positivt gensvar till patienten och de hade få funderingar på utveckling av den.

Användning av direktgjuten slitbetong som farbana är ett intressant beläggningsalternativ. Men för att kunna implementera alternativet i en större omfattning bör en ändring på formeln enligt bro 2004 del 62.323 för direktgjuten slitbetong göras. Detta på grund av att formeln ger för hög stålfiber mängd. Därför är denna rapport en del av förbättringen av formeln.I rapporten gör författaren en inventering där bl.a antal broar som har direktgjuten slitbetong som farbana, i vilka intervaller i både längd och broyta de finns samt var och när dessa broar byggdes tas fram. Det görs även en inventering om vilka typ av skador dessa broar har.

Studiens syfte är att undersöka om elever i år 9 är kritiskt granskande mot tidskrifters skönhetsbilder. För att dra paralleller mellan elevernas åsikter och föreställningar och det rådande samhället används för studien relevanta delar av följande teorier: socialkonstruktivism, kulturteori, postmodernism, vardagslivets estetisering samt kritisk teori. Tillsammans kompletterar dessa teorier varandra för att kunna förklara den verklighet som eleverna lever i. Studiens visuella metod bygger på fyra olika videofilmade fokusgruppsintervjuer med 5-6 elever i varje grupp. Vid bearbetning och analys av materialet användes Kvales (1997) metod ?ad hoc? samt trippelhermeneutiken (Alvesson och Sköldberg, 1994).

Denna studies syfte är att studera hur samspelet mellan barn och mellan barn och förskollärare sker i en bokläsningsaktivitet med högläsning för en grupp barn jämfört med när musik och drama tillförs aktiviteten.Det visade sig vid de observationer som gjordes att barnen, i detta fall en grupp bestående av 8-10 treåringar, fick en djupare förståelse för sagan De tre bockarna Bruse. Tidigare forskning och begrepp har studerats för att få en fördjupad kunskap om relevanta teorier kring samspelets betydelse för barn. Den tidigare forskningen har jämförts med observationsmaterialet. Resultatet av dessa studier visar på att det uppstår ett samspel mellan förskollärare och barn och barn sinsemellan när drama och musik tillförs bokläsningen. Samspelet sker alltifrån en envägskommunikation, där förskolläraren hade en tydlig ledarposition, till ett mer engagerat samspel, där barnen förde samtalet och förskolläraren var en handledare för att hjälpa barnen.Slutsatsen av studien är att förskollärarna bör använda sig av drama och musik vid bearbetning av bokläsning för att bl.a.

Detta examensarbete är en kvalitativ studie med övergripande syftet att generera kunskap för om och hur lärande kan ske för elever med läs- och skrivsvårigheter genom dans och rörelse som verktyg. Den komplexa läs- och skrivinlärningen problematiseras och diskuteras, utifrån det fördjupas studien i perspektivet av elever i svårigheter. Undervisning har skett i elevgrupp om 2-3 elever och ger exempel på hur det kan se ut i praktiken. Studien har genomförts med deltagande observationer som videofilmades och anteckningar fördes i anslutning till undervisningen i elevgrupp. Bearbetning och analys har skett med kvalitativa analysmetoder vilket medför att resultatet är exemplifierande och förankrade i teori.

Studiens syfte är att undersöka pedagogers och elevers uppfattning om och förhållningssätt till högläsning inom ramen för skoldagen. Vidare undersöks vilka texter som förekommer vid högläsningsstunden, vad som påverkar bokvalet samt elevernas möjligheter att bearbeta det som läses högt i undervisningen. I forskningsbakgrunden framhålls att högläsning kan bidra till att utveckla elevers språkliga förmåga samtidigt som läslusten främjas. Forskning visar att bearbetning av det höglästa gör att elever kan ta del av varandras funderingar och därmed vidga sitt eget perspektiv. Studien är en småskalig kvalitativ studie baserad på observationer i tre olika klasser samt intervjuer med tre pedagoger och tre elever i förskoleklass, skolår ett och skolår två.

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Syftet med rapporten var att undersöka vilken betydelse hemmets användning av skrift har för barns tidiga skrivinlärning. Undersökningen bygger på 59 enkäter till föräldrar i år 2 som visat på hur mycket man har använt sig av skrift och högläsning i hemmet när barnen var små. Lärarna i respektive klass har gjort en bedömning på vilken nivå varje elev ligger i sin skrivutveckling. Bedömningen ligger på en skala från ett till fem.Efter bearbetning av enkäterna visar resultatet att hemmets roll och betydelse vid barns första skrivinlärning är ingenting man med säkerhet kan fastställa. Hemmets påverkan skiftar från barn till barn.

A growing number of cities and municipalities in Sweden begin to work with city models in 3D. For the most part the models are used for visualizations of ongoing planning processes, but also for the analysis of noise, shadow studies and environmental disaster simulations.Gothenburg continues to develop the use of 3D maps in municipal operations and is demanding a way to create building elements (walls), which generates in 3D buildings, from roof constructions that are mapped from the primary map. A method has been investigated in the present study. The results are then presented as a 3D model of buildings, along with a terrain map that will facilitate the localization of the area. The created 3D buildings are then compared with roof-data from the primary map to see how well they harmonize with each other.

Patienter med nedsatt kommunikationsförmåga har begränsade möjligheter till att förmedla sin smärtupplevelse. Sjuksköterskan har till uppgift att bedöma patientens smärta vilket kan vara oerhört komplext. Syftet med denna litteraturstudie var att  belysa  bedömning av smärta hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga. Litteraturstudiens resultat grundades på 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och bearbetades. Analysen av dessa artiklar resulterade i två teman: smärtbedömning av vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga och smärtuttryck hos vuxna patienter med nedsatt kommunikationsförmåga.

Sammanfattning Titel: Målstyrning i gymnasieskolan Författare: Kent Hemberg , Oskar Hermansen , Roger Pettersson Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi Handledare: Carina Svensson och Henrick Gyllberg Institution: Institutionen för Ekonomi och Management (IEM) Syfte 1: Syftet med vår uppsats är att undersöka om målen från regeringen och Skolverket bryts ner till mätbara och utvärderingsbara mål i gymnasieskolan. Syfte 2: Vi vill också se om skolans organisation från kommunala skolpolitiker ner till lärare kommit så långt i sin omorganisering att man kan säga att målstyrning fungerar. Metod: Kandidatarbetet är utformat som en kvalitativ fallstudie och för att samla in det empiriska materialet har vi använt oss av öppna intervjuer. I vår avgränsning, att på kommunal nivå se och tolka hur mål formuleras för gymnasieskolan, har vi valt att intervjua personer inom gymnasienämnden, utbildningsförvaltningen och gymnasieskolan. Slutsatser: Idag fungerar den målstyrda skolan efter mycket slit av de ansvariga politikerna, förvaltarna, skolledningen och lärarna.

Erfarenheter av den palliativa vården har studerats, men i huvudsak ur ett anhörig- och sjuksköterskeperspektiv och mindre fokus har lagts på att studera patientens perspektiv på vården som erbjuds. Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter av palliativ vård ur ett patientperspektiv. Fjorton vetenskapliga artiklar valdes för granskning, analysering och bearbetning för att svara på föreliggande studies syfte. Bearbetningen resulterade i fem resultatkategorier, erfarenheter av; kommunikationen, informationen, bemötandet, tillgängligheten och vårdplatsen. Patienterna som var i behov av palliativ vård tyckte framförallt att kommunikationen var tillfredsställande.

Bränning har använts av människor för bearbetning av naturen av flera anledningar, t.ex. för att bryta ny mark eller för att skapa bättre bete för boskap. Om bränningen sker under tidig vår är det mindre risk att växtligheten skadas. Det som sker när den döda biomassan bränns är att det mesta av kvävet försvinner till atmosfären, vilket gynnar hög artdiversitet.För att utreda huruvida artanatal, artsammansättning och procentandel gräs i frisk ängsmark, påverkas av bränning utsågs tre lokaler med olika bränningsfrekvens: gammalbränd (inte bränd i år, men tidigare), nybränd (bränd varje år) och obränd (aldrig bränd), vilka inventerades under sommaren 2007 varefter resultatet sammanställdes.Det fanns flest arter i kategori gammalbränd, något färre i nybränd och minst antal arter i obränd. Det visade sig även att olika arter gynnades eller missgynnades i de olika kategorierna.

Suicid och suicidförsök  sätter närstående i en svår situation.  Lite forskning är bedrivet om vilka behov av stöd närstående har. Det lyfter  behovet  av  att sammanställa  publicerad  forskningen  inom området  för  att  identifiera  på  vilket  sätt  sjuksköterskan  kan underlätta  närståendes  situation.  Syftet  var  att  identifiera behovsområden  där  sjuksköterskan  kan  vara  till  stöd  för närstående  efter  suicid  och  suicidförsök.  Studien  var  en litteraturstudie  där  resultatet  baserades  på  elva  vetenskapliga artiklar  som  genomgick  noggrann  granskning  och  bearbetning. Resultatet  visade  att  suicid  och  suicidförsök  är  fysiskt  och psykiskt påfrestande för närstående och att det finns ett behov av att  tala  om  det  inträffade.  Social  stigmatisering  av  begreppen råder,  vilket  leder  till  att  närstående  är  selektiva  med  vilka  de väljer  att  prata  med  och  i  vilken  utsträckning  de  väljer  att  göra det.  För  närstående  till  suicidförsök  fanns även  ett  uttalat  behov av  avlastning,  då  flertalet  artiklar  indikerade  en  risk  för utbrändhet  och  emotionell  avtrubbning  till  följd  av  en  konstant oro för nya suicidförsök. I studien framkom det att sjuksköterskor behöver  mer  utbildning  inom  suicidområdet för  att  optimera vården av den suicidala och för att förbättra stödet till närstående. Närståendes  behov  av  stöd  är  fortfarande  relativt  outforskat  och mer forskning inom området behövs..

För eller senare kommer man som lärare att ställas inför det faktum där man måste hantera en krissituation, där en eller flera barn behöver omsorg. Forskning inom ämnet krishantering är därför ett viktigt hjälpmedel för hur man på bästa sätt stöttar och hjälper barn och vuxna i svåra situationer. Mitt syfte med detta arbete har varit att ta reda på hur man inom skolan arbetar men krishantering för att på så sätt samla kunskap inom ämnet. Denna kunskap är ett viktigt redskap för mig i mitt kommande läraryrke men också för andra som är verksamma inom läraryrket. I min undersökning har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat två pedagoger och en rektor.