Sökresultat:
471 Uppsatser om Träarkitektur - Sida 30 av 32
Skeppsbyggaren : Ett miljöcertifierat gestaltningsförslag med hÄllbar stadsplanering i fokus
GÀvle berÀknas inom de kommande Ären vÀxa med cirka 500 invÄnare per Är, vilket mÄste avspeglas i satsningar pÄ bostÀder, arbete och service. Fastigheten Skeppsbyggaren, mer kÀnd som Philipsontomten, bÀr anor frÄn svunna industriepoker och har sedan mitten av 1990-talet stÄtt oexploaterad. Genom att nÀrma sig vattnet med en alltmer publik verksamhet och bostÀder kan kvarteret Skeppsbyggaren medföra en förtÀtning samt utvidgning av de centrala delarna i GÀvle. Vidare kan fastigheten bli ett bidrag till en redan vÀrdefull kulturmiljö, nÄgot som bör ligga i bÄde invÄnarnas, kommunens och Àgaren CA Fastigheters intresse.VÄrt arbete har gÄtt ut pÄ att projektera ett miljöcertifierat gestaltningsförslag för Skeppsbyggaren som bidrar till en hÄllbar stadsutveckling och en positiv exponering av GÀvle som stad. Att miljöcertifiera byggnader Àr nÄgot som vunnit mark de senaste Ären, men vid projektering av hela bostadsomrÄden finns ett vÀrde i att ta ett ytterligare steg och behandla hÄllbarhetsfrÄgor rörande hela stadsdelen.Den problembild som varit knuten till fastigheten Àr den intilliggande industriverksamheten, omrÄdets anstrÀngda trafiksituation och att gator i anslutning till fastigheten upplevs som otrygga och dÀrmed oattraktiva att betrÀda.
UTVECKLING AV EXKLUSIV KLĂDKAMMARE OCH FĂRVARINGSLĂSNING FĂR PRIVATHEM
Designingenjörsstudenten Matilda KÀlström har pÄ Tibroköks uppdrag utvecklat ett sortiment för walk-in-closets dÀr mÄlgruppen för projektet Àr företagets befintliga kundkrets. Under projektets gÄng har en grundlÀggande förstudie gjorts för att bland annat ta reda pÄ projektets förutsÀttningar, kartlÀgga konkurrenter och ta reda pÄ vad kunder har för krav och önskemÄl. Exempel pÄ krav och önskemÄl frÄn kundernas sida var att produkten skall ge en överblick över innehÄllet och samla all klÀdvÄrd pÄ ett gemensamt stÀlle.  En litteraturstudie gjordes dÀr det lÀstes om förvaring, mÀnniskans relation till hemmet och om arkitektur. Information som framkom var bland annat att det Àr vÀldigt viktigt för mÀnniskan att kunna utforma sitt hem efter egna behov och en bra riktlinje att strukturera förvaring pÄ Àr efter var pÄ kroppen klÀderna anvÀnds.En central del i projektet Àr Kansei Engineering, vilket Àr ett koncept för att koppla mÀnniskor uppfattningar till produkters utformning.
Förslag till ÄtgÀrder av miljonprogramsbostÀder : Inventering och vÀrdering med beaktande av varsamhet, energieffektivisering, kostnader och miljöbelastning
Efter andra vÀrldskriget var bostadsbristen stor i Sverige och standarden pÄ de befintligabostÀderna var lÄg. FolkmÀngden ökade stadigt under efterkrigsÄren och trots att byggandettog fart under 1950-talet var bristen pÄ bostÀder mycket stor i början pÄ 1960-talet. Sverigesregering fattade dÄ ett beslut om att en miljon bostÀder skulle byggas. Epoken ibostadsbyggandet fick namnet miljonprogrammet. Detta stora bestÄnd som byggdes underÄren 1965 till 1975 kÀnnetecknas av massproduktion och enkelhet i kantiga former.Miljonprogramsbebyggelsen valdes som utgÄngspunkt i detta examensarbete eftersom det Àrett vÀldigt aktuellt Àmne dÄ mÄnga av dessa omrÄden mÄste genomgÄ förÀndringar inom denÀrmsta Ären.
Var trogen intill döden
Det Àr oÀndligt det som finns att tillgÄ, de platser som finns att uppehÄlla sig vid, det som finns att skildra. De mÀnniskor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan vÀlja att anvÀnda sig av.Jag vÀljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex mÀnniskor, tvÄ fÄr och tretton rÀvar, ett antal trÀd och nÄgra olika slag av mark. Jag bestÀmmer mig för att utgÄ ifrÄn en symmetri med ett hus i mitten lÀngst bak i bilden. MÀnniskorna placerar jag ut mer eller mindre vÀnda mot varandra eller vÀnda ifrÄn varandra i en spegelsymmetri.
Ljudstaden - ljud som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet
Ljud inom landskapsarkitektur Àr relativt outforskat.Den visuella infallsvinkeln Àr avsevÀrt
mer integrerad i gestaltning av det urbana landskapet Àn den audiella. Hur ljud upplevs Àr
subjektivt och i jÀmförelse med synen, svÄrare att ÄskÄdliggöra. Kandidatarbetet belyser ljud
som sinnesupplevelse och gestaltningsaspekt i det urbana landskapet. Ljudet har en
betydelsefull mening som sinnesupplevelse och ljudet Àr starkt kopplat till minnet, vilket gör
att platsförnimmelser förankras i ljudupplevelser.
I stÀder blandas naturljud med konstgjorda ljud. I takt med att vÄra stÀder förtÀtas
tvingas ljuden att trÀngas om utrymmet.
AnvÀndning av perspektiven mÀnniska, teknik och organisation i en processorienterad förÀndringsanalys : En fallstudie av förÀndringsÄtgÀrders möjliga inverkan pÄ verksamhet och IT-system
Verksamheter behöver ofta hantera förÀndringar och anpassningar inom organisationen, beroende av inre orsaker eller förÀndringar utanför verksamheten. Detta medför att verksamheter behöver planera och genomföra förÀndringar som pÄverkar mÀnniskor, IT-system och organisationens struktur. Knutet till förÀndringar finns det ofta Àven idag krav om effektivisering och renodling av verksamheter för att optimera affÀrsprocesser. Det finns alltsÄ en strategisk anledning för verksamheter att undersöka hur förÀndringar i arbetsflöden, IT-system eller rutiner kan inverka pÄ verksamheten innan de införs för att förstÄ möjliga effekter. AnvÀndning av olika perspektiv Àr ett sÀtt att förbereda sig pÄ vad förÀndringar kan innebÀra för verksamheter.Vi har i denna uppsats anvÀnt perspektiven mÀnniska, teknik och organisation, vilka har utgÄtt frÄn Rollenhagens (1997) syn pÄ dessa, men som har kompletterats med teorier om bland annat IT-arkitektur och systemförvaltning.
World Trade Center : ett arbete om hur myten pÄverkar oss
Det hÀr arbetet fokuserar pÄ den profana och religiösa mÀnniskans omedvetna arketypiska arv som vi fÄtt genom myterna, och vidare pÄ hur detta pÄverkar oss i sÀrskilda situationer. Som exempel har jag fördjupat mig i terroristattacken mot World Trade Center den 11 september 2001.I min första del beskriver jag myterna och olika mytkriterier, hur de Àr uppbyggda och vad de innehÄller. Gemensamt för de olika myterna visar sig vara kampen mellan kaos och ordning och/eller det onda och goda, dÀr harmoni mÄste rÄda pÄ det jordiska planet sÄvÀl som pÄ det gudomliga. I denna del tar jag ocksÄ upp tidens betydelse och hur bÄde den profana och religiösa tiden Àr av cyklisk natur dÀr nyÄret och Äterupprepning av högtider Àr av stor vikt för den psykologiska bearbetningen och personliga existensen.I min andra del beskriver jag staden New York och dess betydelse för innevÄnarna sjÀlva och omvÀrlden, som en stad med grandios arkitektur som sjÀlv talar om sig som en stad som symboliserar absolut frihet, vÀlgÄng och tillvÀxt. Jag beskriver ocksÄ tvillingtornen i World Trade Center som en axis mundi, ett mÀnskligt strÀvande Ät det gudomliga, i vÀrldens navel, den absoluta mittpunkten.
Det industriella byggandets betydelse för skapandet av de estetiska egenskaperna i bostadens arkitektur - En fallstudie pÄ företaget JM AB
The study aims to investigate the impact of industrialised homebuilding in the creation of the aestheticproperties of the dwelling architecture.The concepts of industrialised homebuilding and the aesthetic properties of the dwelling architecture aredefined by previously developed models. In these models, industrialised homebuilding is described byeight characteristic areas. The aesthetic properties of the dwelling architecture are described by sevenaesthetic qualities.The study was conducted as a qualitative study, and in-depth interviews were conducted. The companyJM AB is the analysed unit that the author of this report has chosen to study. JM employees and by JMhiredarchitects were interviewed.The report concludes that characteristic area planning and control of processes are considered to havepositive impact on the aesthetic qualities if the process is designed in such a way that the creations ofthese are admitted.
Framtidens enbostadshus : Att bygga pÄ höjden med minimerad bostadsarea utformat enligt framtida energikrav
Tomtmarkerna i urban bebyggelse blir allt mer attraktiva. En minskning avbyggnadsarean medger positiva ekonomiska effekter pÄ markkostnaden dÄtomtpriserna tenderar att bli allt högre i stadsmiljö. En stor del av totalkostnadenvid nyproduktionen av ett enbostadshus Àr tomtpriset. Framtidens enbostadshusbör utformas med ett begrÀnsat tomtbehov samt uppfylla framtida energikrav. Examensarbetet har utförts i samarbete med smÄhustillverkaren Eksjöhus, vilkatill följd av de ökade markpriserna upplever en minskad efterfrÄgan förnyproduktion av smÄhus. Likt övriga hustillverkare stÄr Eksjöhus ocksÄ införuppfyllandet av framtida energikrav. Syftet med examensarbetet Àr att utforma framtidens enbostadshus, genom atteffektivisera tomtutnyttjandet och förbÀttra energiprestandan.
Hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring köpcentrum
I detta examensarbete undersöks hur landskapsarkitektur kan bidra till att skapa meningsfulla rum i utemiljön kring
köpcentrum.
PÄ 50 och 60-talet planerades Stockholms tunnelbaneförorter enligt grannskapsidealen dÀr centrumen utgjorde stadsdelens mittpunkt eller hjÀrta som skulle serva och samla befolkningen som bor runtom. Centrumet var en plats för möten, byggd i demokratins anda dÀr service och handel skulle vara lÀtt att nÄ och ligga centralt i stadsdelen. Idag, i mÄnga av Stockholms ytterstadsdelar har denna cirkelns mitt, stadsdelscentrumets hjÀrta, kommit att
innehÄlla ett köpcentrum dÀr bÄde butiker, restauranger, upplevelser, torgmiljöer och ofta bibliotek samt lÀkarmottagning finns samlande under ett och samma tak.
Köpcentrum har sen 70-talet och framÄt blivit allt vanligt förekommande i Stockholms ytterstadsomrÄden dÀr samma problematik och kritik, nu som vid tiden dÄ de första
inomhuscentrumen byggdes, Äterkommer.
Funktioner som Àr vÀnda inÄt, storskalighet och likriktning i köpcentrumsarkitekturen Àr nÄgra exempel. Köpcentrumet anpassar sitt utbud och sin arkitektur i första hand efter kundens behov, dÀr ökade intÀkter Àr drivkraften i utvecklingen. Vid sidan av detta utgör centrumomrÄdena lika mycket nu som dÄ, en livsmiljö för den lokala befolkningen
dÀr köpcentrumet Àr del av en stads-eller tÀtortsbebyggelse.
NÀckrosen : ett projekt om temporÀr landskapsarkitektur
TemporÀr landskapsarkitektur Àr projekt som har en tydlig start- och slutpunkt dÀr tidsaspekten verkar som en designfaktor. De kan vara frÄn timmar till Är och fyller ett specifikt syfte under en begrÀnsad tid. Denna typ av arkitektur kan medföra mÄnga fördelar som den permanenta arkitekturen har svÄrt med. Den kan bland annat skapa utrymme för att testa lösningar i full skala eller inspirera bestÄende projekt. Den kan erbjuda en kreativ miljö med mötesplatser för befolkningen eller fylla ett rÄdande behov under en krissituation.
Förvaltningsstrategier -  fyra vÀrdeskapande perspektiv : En analys av fastighetsbolag i Sverige
SAMANFATTNINGTitel: Förvaltningsstrategier - fyra vÀrdeskapande perspektivNivÄ: C-uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Madeleine Agerhill & Johan ErikssonHandledare: Jens Eklinder FrickDatum: 2015 - februariSyfte: Syftet med vÄr studie Àr att utifrÄn de fyra indirekt vÀrdeskapande perspektiven; finansiellt, kund, interna process samt innovation- och tillvÀxt, analysera hur fastighetsbolag utformar sina CREM- relaterade strategier.Metod: Uppsatsens primÀra data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio stycken personer frÄn nÄgra lokala samt nÄgra av Sveriges största fastighetsbolag. Uppsatsen tillÀmpar sekundÀrdata i form av vetenskapliga artiklar, böcker och InternetkÀllor. Vi redovisar vÄrt inhÀmtade empiriska underlag och analyserar dÀrefter empirins relevans gentemot den tidigare forskningen. För att uppnÄ en djupare förstÄelse för de indirekta vÀrdena fastighetsförvaltning kan skapa bygger vi vÄr studie pÄ en hermeneutik vetenskapsgrund.Resultat & slutsats: Vi presenterar konkreta exempel pÄ hur fastighetsförvaltning kan generera indirekta vÀrden till företags kÀrnverksamheter. Uppsatsen tydliggör att fastighetsbolagen sjÀlva kan dra stor nytta av att generera mervÀrde till sina kunder.
3D-skrivare - NÄgot för byggbranschen?: En inventering av mognadsgrad, teknikutveckling och möjliga applikationer
Byggbranschen Àr i förÀndring och sÀttet att bygga utvecklas stÀndigt. Dock kritiseras ofta byggbranschen för att vara dÄlig pÄ att utvecklas och inte uppdatera sig i den hastighet som behövs. NÄgot mÄste göras för att snabba pÄ utvecklingen och kanske kan 3D-skrivare vara ett alternativ i framtiden. Detta examensarbete syftar dÀrför till att ta reda pÄ mer om den nya tekniken och dess möjligheter för att kunna förbÀttra byggprocessen.Examensarbetet handlar om att ta reda pÄ vad som finns idag nÀr det gÀller 3D-skrivare och att försöka ta temperaturen pÄ tekniken. Kan man anvÀnda en 3D-skrivare för att skriva ut komponenter eller kanske till och med ett helt hus? Finns det nÄgon som börjat inom byggbranschen? GÄr det att börja anvÀnda 3D-skrivare redan idag?För att ta reda pÄ vad som finns började arbetet med att söka information pÄ internet.
Gestalta för att visa natur : ett förslag till entréomrÄdet för Billuddens naturreservat
Det hÀr examensarbetet tittar nÀrmare pÄ hur det fungerar att gestalta i natur och föratt visa natur. Gestaltning handlar om att ge struktur och organisation Ät ett omrÄde,skapa platser, ge identitet, lÀra ut och skapa tillgÀnglighet. Med visa natur menar jag attfÄ folk att upptÀcka och uppleva naturen. Landskapsarkitekter kan genom sin kunskapom natur, landskap och gestaltning spela en viktig roll för att synliggöra naturen ochge folk möjlighet att uppleva den. Inom det hÀr examensarbetet försöker jag besvarafrÄgestÀllningarna: Hur visar och tillgÀngliggör man natur genom gestaltning? Hur kanarkitektur medverka till att skapa ett intresse hos allmÀnheten att ta sig ut i naturen?Hur kan man genom gestaltning visa pÄ en gemensam identitet? Metoden har varit attbesöka referensprojekt, lÀsa litteratur och genomföra ett gestaltningsförslag för entréomrÄdettill Billuddens naturreservat.Arbetet Àr uppdelat i en bakgrundsstudie och i en gestaltningsdel.
Balkongen i staden
Balkongen i staden ? Vad vet vi egentligen om den? Att vi vet för lite om balkongen i staden visar sig bland annat genom att den svenska balkongen inte anvÀnds i den utstrÀckning den har potential att göra. MÄnga stadsbor kÀnner sig osÀkra och frÀmmande inför balkongen och dess förmÄga att formas utefter deras olika intressen, aktiviteter, behov, önskemÄl, stilar och utsikter. För att kunna vÀnda stadsbornas osÀkerhet till glÀdje och engagemang inför hur balkongen i staden kan utformas och anvÀndas behöver stadsborna fÄ tillgÄng till sÄvÀl information som inspiration rörandebalkongens historiska utveckling, olika vÀrden och kvaliteter samt framtida möjligheter. Balkongen kan ha stor betydelse för stadsbons hÀlsa och vÀlmÄende genom att vara en grönskande aktivitet, upplevelse och utsikt.