I denna rapport undersöks hur mängden organiskt kol, TOC (Totalt organiskt kol), varierar i tid och rum i Mälarens avrinningsområde, samt vad det är som styr TOC-halten i Mälaren. Det är viktigt att förstå dynamiken hos TOC i Mälaren och i dess avrinningsområde eftersom ökat TOC i vattnet påverkar vattenkvaliteten och orsakar problem vid beredning av dricksvatten. TOC kan bland annat reagera med klor/UV-ljus och bilda cancerframkallande ämnen. Det kan också öka antal mikrober i vattnets distributionssystem.Arbetet omfattar analys av samband mellan elementen, transportberäkningar per ytenhet av elementen till Mälaren och en modelleringsansats för ett av avrinningsområdena. Rapporten innehåller även en jämförelse mellan de olika vattenföringsmodellerna samt uppmätt vattenföring för analys av eventuella systematiska skillnader mellan dessa som påverkar beräkningen av TOC och de andra elementens transport till Mälaren.Analysen av sambanden mellan variablerna TOC (mg/l), kaliumpermanganat förbrukning (KMnO4, mg/l), absorbans_F (F=filtrerad), järn (mg/l), mangan (mg/l) och SO4_IC (sulfat mätt med hjälp av jonkromatografi, mg/l), visade att vissa av dessa variabler är korrelerade med varandra.

Denna studie handlar om skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation och om eleverna är medvetna om detta för att uppnå målen i kursplanen i svenska för årskurs fem. I skrivandet som ett redskap för att lära fokuseras skrivandet på att det är ett sätt att tänka medan redskapet skriva för att kommunicera fokuserar på att det finns en mottagare till det skrivna ordet. Studien baseras på intervjuer av totalt sex elever i årskurs tre och fem. Årskurserna där intervjuerna genomförts, har valts för att kunna se om förmågan att uppfatta skrivandet som ett redskap för lärande och kommunikation, är något som kommer med åldern. Genom fördjupning i litteraturen och intervjuer visar studien tendenser till att redskapet skriva för att lära är något som kommer med åldern, medan skriva för att kommunicera är den form av skrivande som alla de intervjuade eleverna är medvetna om.

Syftet är att undersöka på vilket sätt vägledningssamtalet bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning. Utifrån syftet har följande frågeställning formulerats: Vad är det i vägledningssamtalet som bidrar till individens motivation till förändrad karriärinriktning? För att få svar på frågan har kvalitativ metod använts i form av interjuver med totalt tre respondenter. För att analysera resultatet har SCCT - Social Cognitive Career Theory samt Maslows behovspyramid använts. Resultatet visade att för samtliga intervjupersoner var det flera faktorer som bidrog till deras motivation till att förändra karriärinriktningen.

Datortomografiska (DT) undersökningar har tenderat att öka med tiden. Patienter som genomgår DT-undersökningar utsätts för joniserande strålning, vilket kan leda till strålningsinducerade skador. Ett strålhygieniskt tänk är en förutsättning för att optimera stråldos vid DT-undersökningar. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa olika stråldosreducerande åtgärder och dess relevans vid DT- undersökningar. Utifrån syftet utformades frågeställningarna: Har stråldosreducerande åtgärder någon betydelse? Vilka stråldosreducerande åtgärder finns? Totalt har 12 artiklar inkluderats, 7 evidensbaserade artiklar och 5 litteraturöversikter, som alla varit publicerade de senaste 3 åren.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.

          Bakgrund:Minnen från intensivvård är ett ämne som är väl undersökt. Det är sedantidigarekänt attde minnen och upplevelser patienten har från intensiwårdstiden kan ledatillppykologiskaproblem som påverkar patienten en lång tid efter utskrivning. I flera studieriämnethar neurokirurgiska patienter exkluderats. Syfte: Syftet med denna studie varattbeskrivaneurokirurgiska patienters minnen och upplevelser av intensiwårdstiden.Metod:Datainsamlingenskedde genom semistrukturerade intervjuer utifrån ICUMemory Tool.Totaltintervjuades fyra patienter. Materialet har dels sammanställts kvantitativtdelsanalyseratsutifrån kvalitativ innehållsanalys.

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen.

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares livstillfredsställelse, psykosociala välmående och upplevd relation till närmaste chef utifrån chefers emotionsperception och emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras närmaste medarbetare bestående av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkät bestående av delar från Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet från emotionsperceptionstestet och det självrapporterade användandet av omvärdering av känslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna på Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfär på arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare när de är skickliga på emotionsperception och omvärderar sina känslor..

Det här arbetet handlar om lärares bemötande av elever. Syftet med undersökningen är att undersöka om eleverna i årskurs 7, 8 och 9 uppfattar att lärare bemöter eleverna olika beroende på elevernas könstillhörighet. Vidare är även syftet att undersöka hur eventuella skillnader yttrar sig. Elevenkäter delas ut. Uppsatsen bygger på en litteraturstudie för att därigenom få fram tidigare forskning som ska ligga till grund för vår undersökning.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet Längesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolåren och vad lärare och elever anser om att arbeta med Landet Längesen. Fem frågeställningar förtydligar syftet: Vad berättar lärare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet Längesen? Vad berättar lärare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lärarna att det finns för fördelar och nackdelar/svårigheter med Landet Längesen? Hur tycker elever att det är att arbeta med Landet Längesen? Vilka krav anser lärare att Landet Längesen ställer på lärare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lärare och en enkätundersökning med totalt 27 elever. Vår studie visar att lärarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet Längesen bygger på och att de har använt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter även likheter och skillnader i omsättningen av Landet Längesen.

Alkohol är ett vanligt berusningsmedel i Sverige. Tidigare forskning har visat att familj och vänner påverkar ungdomars alkoholkonsumtion. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelse av vad som påverkade deras alkoholkonsumtion samt om skillnader fanns mellan landsbygd och stad. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen var Bronfenbrenners ekologiska modell. Metoden som användes var berättelser där ungdomar skrev om en situation där de druckit alkohol eller avstått samt öppna enkätfrågor.

Utvärderandet av instrument och metoder är väsentligt för att avgöra validiteten och reliabiliteten av studiers resultat. I den här studien utvärderades delskalan Emotional Regulation. Delskalan ingår i Social Competence Scale (Corrigan, 2003) och användes som underlag för observationer av barn i åldern 4-5 år inom implementeringsförsöket av preventionsprogrammet PsPATHS i Sverige. Totalt deltog 132 barn vid två separata observationstillfällen. Två explorativa faktoranalyser med olika estimationsmetoder (ML och GLS) resulterade i en enfaktorslösning.

Sverige framställs ofta som ett av världens mest jämställda länder där män och kvinnor har samma möjlighet till inflytande och makt. Kvinnor på ledande positioner i Sverige har ökat de senast årtionden men när det kommer till högre positioner brister kvinnor i representationen, framförallt inom det privata näringslivet. Lönsamhetsargumentet har ofta används som ett skäl för att öka andelen kvinnor i börsnoterade styrelser och företagsledning, medan studier om diversifierade styrelser visar på ett blandat resultat både vad gäller lönsamhet och effektivitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av kvinnor i företagens ledning på Large cap, Stockholmsbörsen men också se på hur denna representation kan förklaras samt hur mångfalden i styrelserna eventuellt kan utvecklas. Ett ytterligare syfte är att undersöka om det finns ett finansiellt argument om lönsamhet som kan motivera en ökning av andelen kvinnor i bolagsstyrelserna och om andelen kvinnor i nomineringskommittéerna leder till fler kvinnliga ledamöter i bolagsstyrelserna.

Denna explorativa studie genomfördes med en flerfaldig forskningsstrategi. Empirin bygger på intervjuer och enkäter med totalt 238 officerare varav 228 var yrkesverksamma vid studiens genomförande. Undersökningsfrågorna avhandlade drivkrafter som fick yrkesofficeren att vara kvar i yrket. Resultatet av undersökningen gav att de avgörande drivkrafterna för officersyrket bestod av ett flertal faktorer vilka inordnade under Maslows behovsteori visade sig fylla alla steg i behovshierarkin. Vissa av de avgörande faktorerna uppvisade dock skillnader i viktningsgrad främst beroende av variabler som ålder och vapengrenstillhörighet, men även av variabler som motivationsnivå, utlandserfarenhet samt tidigare civil erfarenhet.

Syftet med denna uppsats är att beskriva ledarskapet i kunskapsintensiva företag med avseende på hur den situationsanpassade ledarskapsmodellen påverkat utformningen av deras interna chefsprogram och vad det finns för stöd för cheferna i deras ledarroll. Studien är baserad på en fallstudie av tre stycken läkemedelsföretag där vi intervjuat totalt nio personer, en HR- ansvarig och två mellanchefer på respektive företag. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där det är intervjusvaren som ligger till grund för resultatet. I studien framkom det att alla tre företagen använder situationsanpassat ledarskap men att de tillämpar detta på olika sätt i organisationen och att ledningen och företaget använder modellen när de ska anpassa sig efter individen och situationen. En kunskapsintensiv organisation kännetecknas av självgående individer som kan vara svåra att styra och därför är det viktigt att en chef kan hantera detta och anpassa sin ledarstil utifrån den enskilda individens behov.