Sök:

Sökresultat:

1871 Uppsatser om Totala tillgćngar - Sida 42 av 125

Det Àr det lilla som gör det stora : -hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder vid hypertoni

Hypertoni Àr vanligt förekommande i dagens samhÀlle och anses dÀrför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni stÄr för cirka 13 procent av den totala dödligheten i vÀrlden, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vÄrd av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vÄrd av hypertoni.

Kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn, sÄ ovanligt att problemet inte existerar? : - en studie av hur svensk press framstÀller dessa kvinnor.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jÀmfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar Àven finnas begrÀnsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i Àmnet. Detta skulle kunna bero pÄ att kvinnliga förövare utgör en sÄdan liten andel av det totala antalet förövare sÄ att fenomenet inte uppmÀrksammas tillrÀckligt. Studien bygger pÄ en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn svensk press i syfte att granska hur media framstÀller kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framtrÀdande diskurserna Àr offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras pÄ olika sÀtt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmÀrksammas samt stor makt nÀr det gÀller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Kvinnors erfarenheter av amningstidens lÀngd i relation till vÄrdtidens lÀngd : En retrospektiv studie

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens lÀngd och vÄrdtidens lÀngd relaterat till bakgrundsvariablerna Älder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och vÄren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades dÀrefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-tvÄ test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som Àr högutbildade och omföderskor ammar lÀngre Àn de lÄgutbildade och förstföderskor.

Ytor för trafik i staden MÀtning och analys av trafikytors storlek i centrala Göteborg.

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Lönsamhetsbedömning av ekologiska hobbithus

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Utbildningskrav för arbete pÄ vÀg i Göteborgs Stad

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Äter 8 och 11 Ă„ringar enligt Livsmedelsverkets riktlinjer för skolmaten?

MÄlet med maten i skolan Àr att den ska vara tillrÀckligt nÀringsriktig och att det ska finnas tillrÀckligt mycket av den för att kunna fylla elevernas nÀringsbehov. Det Àr dÀrför viktigt att matsedeln nÀringsberÀknas och att den dÀrmed uppfyller nÀringsrekommendationerna. Livsmedelsverket har i samarbete med Centrum för TillÀmpad NÀringslÀra utformat riktlinjer för hur en bra skollunch ska se ut. Studiens huvudsyfte var att undersöka hur mycket kolhydrater, fett, proteiner och jÀrn eleverna egentligen fÄr i sig via skollunchen i jÀmförelse med Livsmedelsverkets rekommendationer. Ett ytterligare syfte var att titta pÄ om eventuella miljöfaktorer kan pÄverka hur mycket barnen Àter.

En studie om psykosocial stress och dess eventuella pÄverkan av bedömningsförmÄgan i arbetsrelaterade situationer vid sÀkerhetsklassade kriminalvÄrdsanstalter

FörmÄgan att kunna göra adekvata sÀkerhetsbedömningar i olika arbetsrelaterade situationer vid en sÀkerhetsklassad anstalt (Klass A, B och C) Àr av yttersta vikt för personalen som arbe-tar vid dessa. Arbetet har frÀmst syftat till att undersöka hur personalens upplevda psykosocia-la stress pÄverkar deras förmÄga att göra en sÀkerhetsmÀssig adekvat bedömning vid en stress-fylld situation, detta Àven satt i relation till rent demografiska faktorer. Inledningsvis sÄ utför-des en pilotstudie vid en C-anstalt. EnkÀten sÀndes sedan ut till respondenterna vilka utgjordes av vÄrdare pÄ anstalterna med nÀmnda sÀkerhetsklasser. I enkÀten förekom nÄgra kortfattade beskrivningar av steg i en hÀndelseutveckling som enligt litteraturen Àr typiska för en person som kan komma att suicidera, och deltagarna ombads skatta rimligheten i de ÄtgÀrder som vidtogs.Resultatet av undersökningen pekade pÄ att en demografisk faktor som hög Älder kan öka den upplevda psykosociala stressen.

SkÄnska smÄvatten nu och dÄ : jÀmförelse mellan 1940, 1980 och 2000-talet

PopulÀrvetenskaplig sammanfattning: SmÄvatten i form av dammar och vÄtmarker har en viktig funktion i bÄde den terrestraoch akvatiska miljön. De fungerar till exempel som buffert för nÀringsÀmnen frÄn attflöda ut i havet och dem ökar den biologiska mÄngfalden bland vÀxter och djur.De flesta antropogena smÄvattnen har sitt ursprung frÄn 1800-talet och 1900-taletsbörjan, dÄ nÀringsrik mÀrgellera grÀvdes upp frÄn Äkrar och hÄlen pÄ Äkrar fylldes uppmed nederbörd. I samband med jordbrukets effektivisering sÄ jÀmnades mÄnga avdessa mÀrgelhÄlor och antalet smÄvetten minskade avsevÀrt. Sedan mitten pÄ 1980-talet har smÄvatten och vÄtmarker uppmÀrksammats i en rad olika miljöprojekt iSkÄne.Syftet med denna magister uppsats i Àmnet Naturgeografi Àr att uppskatta samt att i ettlÀngre perspektiv fÄ reda pÄ hur dessa smÄvatten förÀndringar skett de senaste 60 Ärenoch vilka effekter det haft för omgivningen. Metoden som anvÀndes var fjÀrranalys ikombination med fÀltbesök samt skÀrmdigitalisering i ett GIS.

Substansrabatter och premier i svenska fastighetsbolag : En studie om dess variation över tid och mellan bolag

SubstansvÀrde - ett bolags tillgÄngar minus skulder, anvÀnds ofta vid vÀrdering av fastighetsbolag för att avgöra om de Àr över- eller undervÀrderade. Fastighetsbolag kan antingen handlas till en substansrabatt eller en substanspremie, vilket visar förhÄllandet mellan bolagets börsvÀrde och substansvÀrde. Storleken pÄ dessa tenderar att variera bÄde över tid och mellan bolag, vilket lÀnge har fÄngat intresset frÄn bÄde akademiker och investerare. Denna studie syftar att förklara denna variation genom att undersöka tvÄ alternativa förklaringar. Den ena baseras pÄ rationella förklaringsvariabler och den andra pÄ icke-rationella förklaringsvariabler.

Fundamentalindex : En studie av fundamentalindex, avkastning och risk

Finansiella index Àr viktade efter de ingÄende vÀrdepappernas del av det totala marknadsvÀrdet. Dessa index anvÀnds kontinuerligt vid utvÀrdering av kapitalförvaltare och vid generella beskrivningar av utvecklingen pÄ ?marknaden?. Enligt klassisk finansiell teori bör alla aktier pÄ marknaden vara ?rÀtt? prissatta eftersom all information ska vara inkluderad i aktiens pris.

Individuell processhandledning

Abstrakt VÄrt syfte med studien Àr att belysa och problematisera i vilken omfattning blivande specialpedagoger och speciallÀrare pÄ hel- och halvfartsprogrammen uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studien utgÄr frÄn en positivistisk ansats med inspiration av hermeneutiken. Forskningsasatsen som vi anvÀnt oss utav Àr kvantitativ i form av en enkÀt och vÄrt urval Àr studenter vid Malmö Högskola, höstterminen 2011. VÄr intention med studien Àr att fÄ en vidare uppfattning frÄn studenterna av IP-handledningens form och innehÄll som Àr ett obligatoriskt utbildningsinslag i specialpedagog- och speciallÀrarutbildningen. Den totala bilden av resultatet i de bÄda utbildnings-programmen, bland hel-och halvfartsstudenter, visar att utbildningsinslaget Àr vÀl förankrat i utbildningen och att studenterna i hög grad uppfattar att IP-handledningens syfte uppnÄs. Studenterna uppfattar att IP-handledningen ger utrymme för reflektion i den yrkespersonliga processen som Àr kopplad till dels utbildningens innehÄll men ocksÄ övergÄngen frÄn en yrkesroll till en annan.

Finns det en framtid för kemiska preventivmedel för mÀn?

I Sverige finns det goda förutsÀttningar vad gÀller att skydda sig mot graviditet. Landstinget subventionerar p-piller till unga kvinnor, information ges i skolor, akut p-piller Àr receptfritt m.m. Trots detta har det totala antalet aborter i Sverige ökat med 16,3 % frÄn Är 2000 till 2006. De preventivmedel mÀn har att vÀlja pÄ idag Àr naturlig familjeplanering, kondom eller sterilisering. Ingen av dessa metoder kan svara för hög sÀkerhet, god acceptans, ett bra pris samt möjligheten att Ängra sig (gÀller sterilisering).

Gemensamma projekteringskontor - En plats för att förbÀttra samarbetet i projekt

KlimatfrÄgan har ökat intresset för förnyelsebar energi inom bÄde elproduktions- och transportsektorn. FrÄn elproduktionens sida Àr vindkraft den teknik som vÀxer snabbast. NÀr vindkraft inkluderas i elkraftsystemet medför det att intermittens uppstÄr pÄ elproduktionssidan. För transportsektorn har det diskuterats mycket kring elektrifiering av personbilen, som skulle kunna bli bÄde ett miljövÀnligt (om elproduktionen kommer frÄn förnyelsebar energi) alternativ till dagens konventionella bilar och ett sÀtt att reglera elproduktionen dÄ en stor andel vindkraftsturbiner adderas till elproduktionssystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera pÄverkan pÄ den elektriska lastprofilen pÄ grund av plug-in hybrid elektriska fordon (PHEVs) och effekten av en sÄdan förÀndrad last pÄ produktionen i ett elsystem bestÄende av termiska anlÀggningar och vindanlÀggningar.

Klimatkalkylering

Detta Àr en studie om klimatpÄverkan i samband med anlÀggandet av jÀrnvÀgsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mÀngder) för att effektivt kunna reducera utslÀppen av vÀxthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrÄn anvÀndarvÀnlighet och riktighet i indata och emissionsomrÀkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anlÀggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvÀrden mot de projektspecifika förutsÀttningarna samt vilka blir dess konsekvenser?Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->