Sökresultat:
1871 Uppsatser om Totala tillgćngar - Sida 4 av 125
Logistikkostnader som konkurrensvapen â En studie av logistikkostnaderna hos Holmen Paper AB, Wargöns bruk
Detta arbete har haft som mÄl att ta fram de kostnader som Àr knutna till logistik vid Holmen Paper AB, Wargöns bruk. Arbetet har Àven resulterat i ett antal förslag pÄ ÄtgÀrder för att minska logistikkostnaderna och pÄ sÄ sÀtt skapa bÀttre konkurrensmöjligheter för Wargöns bruk. Arbetet har utförts genom litteraturstudier samt intervjuer med berörda personer inom Holmen Papers organisation.Kostnadsposterna som behandlas i detta arbete Àr lagerföringskostnader, lagerhÄllningskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader samt övriga kostnader. I samtliga fall har en ingÄende analys gjorts för att ta fram vilka kostnader som skall ingÄ i de olika posterna. Kostnaderna har sedan satts i relation till det försÀljningpris som Holmen Paper AB, Wargöns bruk hade Är 2003 pÄ sina produkter i form av rullar och ark.Holmen Paper AB, Wargöns bruks totala logistikkostnad för Är 2003 var 108,7 miljoner kronor, motsvarande 15,7 % av omsÀttningen.
Sjunkande födelsetal, en frÄga om attityder : En undersökning av 26 europeiska lÀnder
Undersökningens syfte Àr att undersöka huruvida det finns ett samband mellan traditionella könsnormer samt instÀllningen till det egna landets familjepolitik, och landets totala fertilitetsnivÄ. Uppsatsen har en kvantitativ ansats med analyser baserade pÄ data frÄn European Social Survey samt Eurostat och undersöker 26 europeiska lÀnder. Den teoretiska bakgrunden belyser hur mönstret i de totala fertilitetsnivÄerna har förÀndrats till de nivÄer som uppvisas i Europa idag. Vidare beskrivs hur könsrollsattityder och familjepolicys kan kopplas till födelsetal. Av den teoretiska bakgrunden framkommer vikten av att kunna kombinera barn med förvÀrvsarbete som en nyckelaspekt.
Gemensam pensionsrÀtt : - en studie av nyttan med gemensamma annuiteter inom ramen för DC-system
I Sverige finns till skillnad fra?n ma?nga andra la?nder inget fullt efterlevandeskydd fo?r efterlevande na?r det ga?ller pensionerna. Ett info?rande av gemensamma pensionsra?tter har tagits upp som fo?rslag i Statens offentliga utredningar men har a?nnu inte genomfo?rts.1 I denna uppsats analyseras hur gemensamma pensionsra?tter pa?verkar levnadsstandarden under pensionstiden fo?r par och fo?r den efterlevande i paret. Detta genomfo?rs genom en sammansta?llning av tolv par och bera?kningar av hur stora utbetalningarna blir med individuella respektive gemensamma pensionsra?tter.
Skillnader mellan solbarr och skuggbarr hos gran (Picea abies) vad gÀller pigmenthalten samt storleken och formen pÄ barren
Klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt samt storlek och formen pÄ solbarr och skuggbarr studerades under hösten 2006 frÄn tre granar (Picea abies) pÄ tre olika platser. En metodanalys för pigmentextraktionen gjordes för att kunna anvÀnda den bÀsta metoden. Tre metoder testades och en passiv metod valdes med metanol som lösningsmedel.Den totala klorofyllhalten och karotenoidhalten per torrvikt bör vara högre i skuggbarren Àn i solbarren för samtliga granar. Ingen skillnad kunde visas för klorofyll a/b förhÄllandet eftersom förhÄllandet var olika mellan granarna och de skillnader som kunde visas för tvÄ av fallen var relativt smÄ. Generellt var det tre gÄnger mer klorofyll a Àn klorofyll b i samtliga barr.
HÀlsoinvesteringar - ekonomiskt motiverbara utifrÄn sjukfrÄnvarons totala kostnad?
Uppsatsens syfte var att berÀkna företagets totala kostnader för sjukfrÄnvaro och undersöka om hÀlsoinvesteringarna Àr ekonomiskt motiverbara i form av minskad sjukfrÄnvarokostnad. Vid berÀkning av företagets totala kostnader för sjukfrÄnvaron har vi utgÄtt frÄn Liukkonens modell som innefattar bÄde kvarvarande- och merkostnader som uppkommer till följd av sjukfrÄnvaron. Modellen har sedan kompletterats med förklaringar frÄn andra författare. Datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med personalansvariga pÄ tre företag. Vi valde företag i tre olika branscher; ett tjÀnsteföretag, ett tillverkande företag och ett sjukhus i den offentliga sektorn.I vÄr undersökning fann vi att företagens redovisade kostnader för sjukfrÄnvaro Àr betydligt lÀgre Àn vad vÄra berÀkningar visade.
Jobbskatteavdragets effekt pÄ arbetsutbudet : En deskriptiv analys av förÀndringen pÄ den extensiva och intensiva marginalen 2007
Jobbskatteavdraget första del infördes 1 januari 2007 med syfte att öka det totala arbetsutbudet i Sverige. Huruvida denna mÄlsÀttning har realiserats eller inte Àr dock inte lika sjÀlvklart varför jag i denna uppsats har valt att undersöka reformens effekt. Underbyggt av en grundlÀggande arbetsutbudsteori har jag utifrÄn statistik frÄn Statistiska CentralbyrÄn (SCB) utfört en deskriptiv analys av hur den extensiva respektive intensiva marginalen har pÄverkats. Mina resultat tyder pÄ att en förÀndring har skett pÄ bÄda dessa marginaler under 2007 jÀmfört med 2006 vilket skulle tala för att jobbskatteavdraget har haft viss effekt pÄ det totala arbetsutbudet i Sverige..
InnovationsförmÄgans pÄverkan pÄ varumÀrket : En vindlande resa om redovisningens sva?righet att informera om det mest va?sentliga
Syfte: Att utveckla ett starkt varuma?rke a?r ett sa?tt fo?r fo?retag att utma?rka sig fra?n ma?ngden, vilket idag a?r no?dva?ndigt pa? grund av den sta?ndigt o?kande konkurrenssituationen. Varuma?rket anses vara ett av fo?retagens mest va?rdefulla tillga?ngar men a?r problematiska att va?rdera. Problematiken beror bland annat pa? att va?rdet pa? varuma?rken pa?verkas av flertalet olika faktorer, da?ribland fo?retagets innovationsfo?rma?ga.
Man kÀnner sig kanske lite viktigare : Hur elever upplever att körsÄngen i gymnasieskolan pÄverkar studieprestationen
Forskning visar hur musiken inverkar pÄ mÀnniskans totala vÀlbefinnande och kapacitet. Det finns studier som pÄvisar samband mellan musik och prestation och statistiskt sett har musikklasser bÀttre studieresultat Àn andra klasser. I denna studie har undersökts hur gymnasieelever sjÀlva upplever körsÄngen i skolan, och rent specifikt om körsÄngen kan pÄverka deras totala studieprestation. Undersökningen fokuserar kring att fÄ en djupare inblick i hur dessa elever ser att deras egen personliga utveckling hÀnger samman med körsÄngen i skolan. Vilka egenskaper och förmÄgor utvecklar körsÄngen? Detta har sedan kopplats till rÄdande forskning om motivation, prestation och framgÄng.
Föryngringsresultatet efter sÄdd av contortatall (Pinus contorta Dougl. var. latifolia Engelm.) i HÀrjedalen
Den hÀr studien Àr en uppföljning av föryngringsresultatet efter maskinell sÄdd av contorta (Pinus contorta Dougl. var. latifolia Engelm.) i HÀrjedalen. Efter tre vÀxtsÀsonger uppgick det totala antalet sÄddplantor till 3 700 per ha och antalet huvudplantor uppgick till 1 800 per ha. Andelen nollytor uppgick till 2 %.
Uppfostran till medborgare i en total institution. En etnografisk studie om regelsystem pÄ en institution för vÄrd av unga
Uppsatsen handlar om regelsystem i en institution för vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse för och fÄ kunskap om behandling samt skolverksamhet pÄ en institution för ungdomar med fokus pÄ regelsystem, regelövertrÀdelser och personalens bemötande av dessa. Uppsatsen Àr etnografisk och resultatet bygger pÄ en tvÄ veckor lÄng observationsperiod pÄ en institution för vÄrd av unga. Teorin bygger pÄ Goffmans bok Totala institutioner- fyra essÀer om anstaltslivets sociala villkor. Goffman menar att en total institution kÀnnetecknas av inneslutande tendenser, dessa har jag försökt att applicera pÄ resultatet.
Sk?despelarens laboratorium
Jag st?r nu i gr?nslandet mellan utbildning och mitt yrkesliv som scenkonstn?r. Jag st?r inf?r
en os?ker arbetsmarknad d?r jag till stora delar sj?lv har ansvar f?r hur jag anv?nder min tid. I
detta arbete unders?ker jag hur jag kan skapa ett rum, ett slags laboratorium, d?r jag kan ge
mig sj?lv goda f?ruts?ttningar att ?ven efter utbildningen forts?tta utveckla min egen sceniska
gestaltning och ta mig an nya utmaningar.
GÀstens förvÀntningar och upplevelse vid besök pÄ restaurang
I rollen som restaurangmanager Àr det av stor vikt att ha kunskap om gÀsternas förvÀntningar och upplevelser. MÀnniskor Àr olika och uppfattar restaurangbesök pÄ olika sÀtt. Fyra olika delar spelar stor roll för besöket, helheten, bemötandet, förvÀntningen och den totala upplevelsen. Helheten i en verksamhet Àr de olika aspekter som ska ge en röd trÄd genom besöket. Bemötandet Àr det mÀnskliga mötet mellan personal och gÀst, men Àven det möte som sker mellan gÀster.
En studie av kvalitetsbristkostnader ?av-vattningen vid motorvÀgsbygget E18/E20 delen Slyte ?Arboga
Avvattningsanordningar vid vÀgbyggen tenderar att bli allt mer omfattande. Traditionell av-vattning handlar i huvudsak om hur och var vatten skall ledas för att inte skada vÀgkonstruk-tionen. PÄ senare tid har man Àven börjat beakta de skadliga Àmnen som vÀgdagvattnet för med sig ner i diket och vidare till recipienten. Detta har fört med sig att allt mer sofistikerade lösningar anlÀggs för att rena och ta hand om vÀgdagvattnet. Dessa lösningar krÀver att av-vattningshandlingarna hÄller en hög kvalitet, dÄ en allt större del av den totala budgeten gÄr till just avvattning.I detta examensarbete har motorvÀgsbygget mellan Slyte och Arboga studerats avseende vilka konsekvenser, frÀmst ekonomiska, brister i avvattningshandlingarna medför.
?Det ?r st?kigt att vara vuxen? N?gra l?rares och rektorers upplevda erfarenhet om ar-betet med vuxenelever i behov av st?d inom naturbruks-utbildningar
Idag finns det inte n?got krav p? elevh?lsa p? komvux eller p? yrkesh?gskolan. Samtidigt visar flera studier att vuxna elever i behov av st?d ?kar. P? komvuxutbildning l?ser eleven gymnasiekurser mot ett yrkesprogram och yrkesh?gskolan ?r en eftergymnasial utbildning som utbildar mot ett yrke.
HÀlsobokslutets funktion : En analys av 25 företags sjukfrÄnvaroredovisning
Syfte:Syftet med den hĂ€r uppsatsen Ă€r att undersöka om införandet av hĂ€lsobokslut fĂ„tt nĂ„gra effekter pĂ„ sjukfrĂ„nvaron. FrĂ„gestĂ€llningar: Hur redovisas sjukfrĂ„nvaron av företagen? Kommenteras vald redovisning av företagen och i sĂ„ fall hur? Hur har sjukfrĂ„nvaron förĂ€ndrats sedan införandet av obligatorisk redovisning av sjukfrĂ„nvaro?Metod:För att undersöka detta har Ă„rsredovisningar frĂ„n 25 privata företag analyserats. Ă
rsredovisningarna frÄn 2003 har jÀmförts med motsvarande Ärsredovisningarna för 2004. Företagen kommer frÄn fem av de största branscherna i Stockholms lÀn.