Marksaneringar görs idag i syfte att förhindra spridning av föroreningar till människa och miljö. Den vanligaste metoden för marksaneringar är att massor grävs upp och transporteras iväg för behandling. De flesta saneringar i Sverige görs i torra material såsom jord men även saneringar i sediment och andra blöta material genomförs. Vid sanering i blöta material avvattnas ofta materialet för att minska kostnader i samband med transport och förbränning. Ett material som hög förmåga att binda metalljoner och som dessutom kan hålla kvar mycket vatten är torv.

En kvantitativ studie med experimentell design har genomförts i syfte att jämföra natur- respektive urbanmiljöers påverkan på känslomässig och fysiologisk återhämtning efter en stressupplevelse, samt utslag på kognitiv prestation. Hypotesen var att naturstimuli genererar högre grad av känslomässig och fysiologisk återhämtning än urbanstimuli. Frågeställningen var om vi kunde se någon skillnad mellan gruppernas prestationsförmåga efter genomförd återhämtning, vad gäller riktad uppmärksamhet. Återhämtningsgrad har mätts i förändring i blodtryck, puls och självskattning av känslor.  Resultatet visade att naturmiljön genererar en högre nivå återhämtning med avseende på sänkt diastoliskt blodtryck, ökade positiva känslor samt minskad oro. Däremot visades ingen skillnad i kognitiv prestationsförmåga mellan grupperna.

I denna uppsats kommer vi att behandla frågan om huruvida Gustav Vasa och Saddam Hussein kan anses vara landsfäder eller tyranner. Det finns mer eller mindre identiska strukturer vad gäller likheter mellan Vasa och Hussein som ledare och person. Likheterna yttrar sig i formen av ledarskap och strävan efter att bilda en stark nation, samt deras ambition att framstå som en stark symbol för makten. Men skillnaden mellan Vasa och Hussein är att det gjordes under olika historiska, sociala och politiska premisser. I Sverige fanns det en stark tro på att förändra Sverige från flera löst sammanhängande landskap till en stark enad nation.

Studien genomfördes i Shompole i södra Kenya. I det här området är invånarna herdar som förlitar sig på kor, får och getter som sin enda inkomstkälla. De föder upp boskap under extensiva förhållanden, med naturligt bete som huvudsaklig födokälla för sina djur. Sex besättningar av den typen ingick i studien som genomfördes från mitten av december 2009 till mitten av februari 2010, vilket gav totalt 65 observations-dagar. Syftet med studien var att samla in födo- och förflyttningsbeteende hos nötkreatur, får och getter på bete.

Luleå är beläget vid kusten i Norrbotten. Det flacka älvlandskapet och centrums läge på en halvö medför att den visuella kontakten med vatten är god. Det geografiska läget medför att infarterna huvudsakligen koncentreras till två vägar: Älvbrovägen och Bodenvägen. De båda infarterna löper genom natur med vitt skilda karaktärer; den första genom mager tallhed och ondulerande sanddynor och liten kontakt med omgivande bebyggelse, den senare genom moränmark med blandskog och björkbestånd, vikar, områden med storhandel och i närheten av bostadsbebyggelse. Det som är gemensamt för de båda infarterna är att det finns ett behov av att bryta av monotonin i trafikantupplevelsen och förbereda resenärerna på mötet med staden. Här fann jag möjligheten att gestalta för resan från ett mörkt landskap till den upplysta staden.

Syftet med denna uppsats är att utifrån idéerna i konfirmandmaterialet Det andra landet hitta ett sätt att arbeta kring liknande tankar i en icke-konfessionell religionsundervisning i grundskolans senare år eller gymnasiet. Det innebär att uppsatsens fokus ligger vid metod och didaktik. Uppsatsen utgörs av två delar, en teoridel med en genomgång av de teorietiska grunderna för ett didaktiskt arbete samt en praktisk del som redogör för upplägget i Det andra landet och hur detta skulle kunna föras över i skolans värld, då kallad Den andra världen. Tanken utgår från att eleven gör en resa genom olika landskap och där får besöka platser och träffa personer som är relevanta för undervisningen. Undervisningspassen, varav några finns beskrivna i uppsatsen, försöker utgå ifrån ett varierat lärande med grund i såväl upplevelsebaserat lärande, problembaserade undervisningsformer som i dialogbaserat lärande.

Det här examensarbetet handlar om Nötbolandet, ett gammalt fritidshusområde sydöst om Örnsköldsvik, som till stora delar omvandlats till åretruntboende. Örnsköldsviks kommun vill gärna ha en översiktlig planering av området för att kunna styra utvecklingen. En sådan planering finns inte idag. Exploateringstrycket i Nötbolandet är stort och det finns många förfrågningar om bygglov och detaljplanering. Dessa förfrågningar rör alla bebyggelse av småhus. Nötbolandet är ett kuperat landskap och tillsammans med dess övriga förutsättningar ligger teorier om terränganpassning för småhusområden till grund för själva planförslaget. Detta förslag anger till att börja med vilka områden som går att bebygga och sedan hur dessa delområden bör utformas. Längst bort i Nötbolandet, vid den östra stranden, äger kommunen själv mark som dess tjänstemän funderar på hur den kan exploateras. Examensarbetet tar därför även ställning till om och i så fall hur detta område bör exploateras. En idé om att bygga ett nytt sommarstugeområde, utform-at som ett traditionellt fiskeläge, test-as i detta område, utifrån analyser utförda vid befintliga fiskelägen..

Stadsdelen Väster i Lund har dålig tillgång till grönytor och en tydlig avsaknad av ett ordentligt stadsdelscentrum. Här finns dock stadens gamla Folkets park med potential att bli en grön mötesplats. Syftet med detta arbete är att göra en analys av Folkparkens potential och se till hur parken skulle kunna bli en mer attraktiv och funktionell samlingspunkt. Delvis baseras arbetet på empiriskt material i form av observationer och en enkätundersökning för att få fram vad Folkparkens besökare har för vanor och önskningar för området delvis baseras arbetet på kommunala dokument, tidigare inlämnade förslag, en jämförelse med andra fungerande parker och tidigare gjorda arbeten som berör planering av stadsrum vars teorier jag applicerat i mitt arbete. Resultatet av mitt arbete är utformat som en sammanfattning av inhämtat underlag, vilken jag sedan baserar min diskussion på.

Uppsatsen behandlar utseendet och användningsfrekvensen hos lekplatser och lekredskap. Skarp kritik riktas mot deras potential att gynna olika former av lek och det argumenteras för huruvida de faktiskt används. Arbetets mål är att undersöka hur man som landskapsarkitekt kan arbeta med lekredskap på ett mer mångsidigt och kreativt sätt än vad som görs idag. Syftet med arbetet är att föreslå strategier för hur lekredskap kan förbättras så att lekplatser ska bli så attraktiva som möjligt för barn och deras familjer. Arbetet utgår ifrån att lek är viktigt för barns utveckling och inkluderar en kort introduktion till detta baserat på litteraturstudier. Vidare diskussioner kring lek på offentliga lekplatser med avseende till lekvärde och lekbehov förs med hänvisning till litteraturstudier. Säkerhetsstandarden SS-EN 1176-1177 ges särskilt utrymme för att påvisa fördelar och nackdelar som standarden medfört på lekplatser och lekredskap.

Examensarbetet som utförts vid Jönköpings tekniska högskola har syftet att konstruera en audioförstärkare. Målet var att åstadkomma goda prestanda på den valda audioförskartypen. Den utvalda varianten utvärderas med avseende på dess prestanda. Audioförstärkaren bör ha följande egenskaper: En kanal med en uteffekt på minst 40W samt ett frekvensområde på 20Hz till 20KHz, utan att använda sig av integrerade komponenter. Temat för rapporten bygger på analysering av konstruktionskretsen och en detaljerad beskrivning av ingående delar samt jämförelse med andra kopplingar med liknande funktion.

Detta är en beskrivande uppsats vars syfte är att undersöka och värdera hur kommuner presenterar sin landsbygd. Vid observation av hur kommuner på sina hemsidor beskriver sina landsbygdsområden synliggörs vilka värden som tillskrivs landsbygden. Dessa värden och vilket utrymme landsbygden tar ger oss indikationer om det offentligas relation till landsbygden. Observationerna har kompletterats med enkätundersökning och intervjuer där tjänstemän med ansvar för landsbygdsfrågor har fått uttrycka sina åsikter om landsbygdens plats på de kommunala hemsidorna. Resultatet av studien visar på en diskrepans mellan tjänstemännens visioner om hur landsbygden bör presenteras och hur den i dagsläget är presenterad på hemsidorna.

Studien genomfördes i Shompole i södra Kenya. I det här området är invånarna herdar som förlitar sig på kor, får och getter som sin enda inkomstkälla. De föder upp boskap under extensiva förhållanden, med naturligt bete som huvudsaklig födokälla för sina djur. Sex besättningar av den typen ingick i studien som genomfördes från mitten av december 2009 till mitten av februari 2010, vilket gav totalt 65 observations-dagar. Syftet med studien var att samla in födo- och förflyttningsbeteende hos nötkreatur, får och getter på bete.

Rosenlunds sandbankar är ett naturskyddsområde mellan Jönköping och Huskvarna som rasar med ungefär 30 cm per år. Platsen tillåts att årligen krympa men inte att användas. Det görs inga större ansatser för att dokumentera den för framtida generationer eller synliggöra den för nu levande generationer.I detta examensarbete undersöks ett naturligt fenomen som kommer att påverka civilisationer i tusentals år. Examensarbetet syftar i första hand till att återintroducera en bortglömd plats och beskriva hur den förändras i tid och rum. Med hjälp av studier om erosion, landhöjning, istid och med hjälp av fältstudier tolkas platsens förgänglighet i fotografier och i en serie ritningar.Därefter föreslås ett promenadstråk där det direkt går att beskåda de geologiska processer som omformar platsen.

The landscape architect is similar to the moviemaker in that they both want to mediate an experience with their creations. The landscape architect designs playgrounds and the moviemaker makes movies for children, but how does the relationship between children and nature look like in the landscape formed by the movie maker?s fantasy? The purpose with this thesis is to study how the relationship between child and nature is depicted in a movie as a medium, by analysing ?My neighbour Totoro?, a Japanese animated movie from 1988 by Hayao Miyazaki. The analysis consists of two combined analyses, Experiential Landscape Analysis and Gordon Cullen?s Serial Vision, both of which analyse the relationship between a human being and her environment as well as the emotional changes that occur as she moves in it.

Symbolic resources transform in to social power and material resources through the educational system. This entails that all students should have equal access to it.The essay compares Swedish didactics in ?immigrant? and ?white? schools, all situated in socio-economically underprivileged areas, analysing interviews with eight Swedish teachers about their didactics regarding restricted and elaborated language code.Understanding teacher?s work in the class room requires attention to the intersections between race and class, and of both to the distribution of symbolic resources in general.The essay finds that the practice of the? immigrant? school teachers differs from the ?white? school teachers?. The former are active, providing intellectual tools, scaffolding and driving force while the later choose a more passive attitude, letting students decide for themselves what to do and what goals to reach. Consequently ?white? schools allow the reproduction of unequal distribution of symbolic resources while practice in immigrant schools aim to compensate for disadvantages.Practice seems to win legitimacy by different sets of conceptualisations.