Syftet med studien är att öka kunskapen om kuratorers arbete med HIV- positiva personer, både vid beskedet och det fortsatta livet som HIV- positiv. Den medicinska forskningen om HIV går hela tiden framåt och i dagsläget är en HIV- diagnos inte en dödsdom vilket det var förr. Nu är den stora utmaningen för HIV- positiva personer att lära sig leva med HIV och där finns det stort behov av stöd. Dessvärre är den psykosociala forskningen om HIV inte alls lika utbredd som den medicinska.                                                                                                  Denna studie har genomförts genom sex kvalitativa intervjuer med kuratorer på tre olika mottagningar för HIV- positiva personer vidare har två kompletterande intervjuer genomförts med terapeuter på en organisation för HIV- positiva personer.                       Resultatet av denna studie visar att endast en av sex kuratorer vanligtvis medverkar vid beskedet.

Bristen på högvärdigt gödsel är i många låg- och medelinkomstländer betydande då mineralgödsel är kostsamt och svårt att transportera. Material att tillverka biogödsel av finns det dock gott om i form av mat- och trädgårdsavfall samt animaliskt och mänskligt avfall. Dessa material är rika på essentiella växtnäringsämnen som kväve och fosfor. Utmaningen vid användning av dessa material är att de ofta innehåller höga halter av smittförande mikroorganismer vilka är skadliga för både människor och djur. Ska dessa material användas som biogödsel är det viktigt att de patogena mikroorganismerna inaktiverats så att smittor inte sprids i miljön och till livsmedel.Denna studie jämförde tre maskkomposter med tre mesofila komposter med avseende på inaktivering av mikroorganismer samt produktion av ett högvärdigt biogödsel som slutprodukt.

Målet med undersökningen var att få reda på hur lantbrukare som använder sig av siloTorkar uppfattar siloTorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt. I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland och fem från Skåne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lång erfarenhet av att använda sig av siloTorkar. De lantbrukare som har haft sin siltork längst byggde den 2004, medan tre andra bara använt sina siloTorkar en säsong. Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna är nöjda med silotorkens funktion. Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken på silotorken då taket på silotorken gav vika första året han använde den. Samma lantbrukare hade aldrig lyckats Torka ner spannmålen till rätt vattenhalt på hösten utan hade fått vänta till våren och Torkat ner de sista procent-enheterna. Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte är några problem att lägga in spannmål med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade lantbrukare var det tio stycken som hade lagt in spannmål med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats tröska med lägre vattenhalt, eller hade Torkat ner spannmålen till 17-19 % i en konventionell varmluftstork innan de lagt in spannmålen i silotorken. Till siloTorkarna används tillsatsvärme för att spannmålen ska Torkas snabbare.

Sjöbodar i Bohuslän och på Västkusten ? användning och förmedlingI arbetet följer en presentation av vad per definition en sjöbod är och hur sådan byggnad bör användas enligt bygglov och kommunbestämmelser samt hur den bör förmedlas. En sjöbod definieras i bygglov som ett kallförråd för fiskeredskap. Användningen av en sådan byggnad har under de senaste åren uppmärksammats genom att användningen ändrats, utan godkännande i varken detaljplan eller bygglovshandlingar. Detta har medfört diskussioner och i vissa fall har det gått så långt att det lett till tvist inför domstol för att lösa konflikter och oklarheter.Vad som presenteras här är en summering av information kring denna typ av objekt.

Klimatforskare menar att vi står inför en klimatförändring med fler kraftiga regn och fler översvämningar. Hur omhändertar vi dagvatten på ett hållbart sätt, hur påverkar den fluktuerande vattennivån våra växter och framförallt vilka växter klarar av att överleva med en varierad tillgång på vatten? Detta är ett kandidatarbete som har en omfattning på 15 högskolepoäng. Arbetet behandlar problematiken ur växtsynpunkt med fluktuerande vattennivåer. Tyngdpunkten är att hitta lämpligt växtmaterial som fungerar för öppna dagvattensystem.

Den ökande inflyttningen till städer ställer oss inför ett oundvikligt ställningstagande angående hållbar stadsutveckling. Städernas förtätning minskar grönområdena vilket gett vissa urbana miljöproblem, exempelvis översvämningar, lokala temperaturhöjningar och försämrad luftkvalitet. Ett sätt att förebygga dessa problem är att återställa de förlorade grönytorna genom att bygga gröna tak. I Sverige har utvecklingen av gröna tak pågått i ungefär 20 år, med störst fokus på de miljömässiga positiva egenskaper de besitter. Det här arbetet handlar om gröna tak i Melbourne, Australien och fokuserar, genom bland annat intervjuer, på vilka sorts tak som byggts, när, hur och varför. Det finns tre olika typer av gröna tak; extensiva, semi-intensiva och intensiva.

Användningen av pellets har ökat kraftigt de senaste åren och har blivit ett viktigt verktyg för att minska miljöpåverkan. I energibranschen är viktigt utreda möjligheten att effektivisera tillverkningsprocessen för att ligga i framkant av utvecklingen och göra bränslet till ett attraktivt val för konsumenterna. En stor del av pelletstillverkarnas utgifter går till att Torka det råmaterial som pellets består av. Torkning och transport av material är två energikrävande processer som är nödvändiga i många industrier och kan ibland innebära stora utgifter såväl kostnadsmässigt som miljömässigt. Pneumatisk transporttorkning är ett sätt att kombinera torkning och transport av material och tekniken kan vara lämplig att använda vid pelletstillverkning.

Inom sjukvården används ? precis som överallt där människor sover ? sängkläder av hygienskäl. Problem med smittspridningar av typen multiresistenta bakterier (MRSA) och spridning av andra sjukdomar har drivit företag som Cellcomb i Karlstad AB till att utveckla engångssängkläder för att förhindra detta. Engångssängkläderna är skyddade av en biofilm som ska ge ökat skydd mot bakterier och fungerar som en barriär så att inte vätska tränger igenom. Problemet är att det inte finns mycket till underlag för hur engångssängkläderna står sig mot vanliga sängkläder ur miljösynpunkt.

Det kommer fler och fler rapporter om översvämningar med katastrofala konsekvenser som följd. Klimatforskare menar att regnmängden i Skåne förväntas öka samtidigt som det sker en enorm exploatering där städerna förtätas och gröna ytor med naturlig infiltrationskraft minskar drastiskt. År 2000 infördes ?Vattendirektivet?. Det är EU:s ramdirektiv för vatten som syftar till att skydda och vårda våra vattenresurser i form av sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inom EU.

Syftet med rapporten är att försöka öka förståelsen till varför möbler bör underhållas och genom att ge tips, avdramatisera, så att man själv om intresse finns, kan och vågar utföra underhåll och/eller att i varje fall kunna se när en restaurerare eller konservator behöver anlitas.Arbetet inleddes genom att information söktes genom litteratur, via internet och genom intervjuer. Detta informationssökande fortskred sedan genom hela arbetet. Efterforskningarna gjordes för att ta reda på vad som rekommenderas vad det gäller möbelvård, så som metoder och produkter och vilken roll lekmannen respektive yrkesmannen har. Vidare testades en del av de rekommenderade metoderna och produkterna. Efter att all information, tester och resultat samlats, kunde det konstateras att det från olika håll finns många tips att tillgå kring ämnet men man bör vara medveten om att de här tipsen om material, verktyg och tekniker inte alltid kan användas på alla möbler. Varje möbel har sin historia att berätta och den är viktig att bevara.

Detta arbete utgår ifrån den diskussion som förts i det svenska samhället vad gäller förskollärarnas ansvar som synliggjorts i den reviderade läroplanen samt införandet av lärarlegitimation.Arbetet syftar på att förstå, genom kvalitativa intervjuer, vad fyra verksamma pedagoger inom förskolan har för tankar omkring arbetets huvudfrågor: Samarbete, ledarskap och ansvar, erfarenhet och praktisk kunskap samt teoretisk kunskap. Vidare finns viss historik omkring förskolan och förskollärarens bakgrund. Målet med denna undersökning är att lyfta upp frågan om samverkan mellan praktisk kunskap och teoretisk kunskap och diskutera samarbetet mellan yrkesgrupperna samt stärka betydelsen av att inneha båda dessa kunskaper.I resultatdelen ämnas de fyra intervjuade pedagogernas åsikter framföras och sedan diskuteras i förhållande till begreppen och tidigare forskning. Samtliga pedagoger är och har varit aktiva i förskolan under minst fem år.Genom studien har resultatet pekat allt tydligare på att de två förskollärarna och de två barnskötarna har olika syn på de olika arbetsrollerna. Sammanfattningsvis menar jag att förskollärarna verkar tycka att ansvar och ledarskap till viss del är deras uppgifter men att arbetslaget, innefattande både förskollärare och barnskötare, bör samarbeta och man kan ana att de inte vill ta hela ansvaret själva.

Snytbagge (Hylobius abietis L.) och svart granbastborre (Hylastes cunicularius L.) är två allvarliga skadegörare i skogsplanteringar. Det har beräknats att om inte nysatta plantor kan skyddas mot snytbagge skulle angreppen årligen kosta skogsbruket i Sverige mellan 0,5 och 1 miljard kronor som en följd av dyrare föryngringar och minskad skogsproduktion. Tills nyligen visar den praktiska erfarenheten att skadetrycket från snytbagge i Norrland avtar norröver och med ökande avstånd till kusten. Under de senaste åren har dock SCA?s skogspersonal tyckt sig se allvarligare angrepp i Norrlands inland av snytbaggen.

Detta arbete har skrivits för att undersöka hur trä kan vara ett hållbart och beständigt material i en markanläggning i offentligt såväl som privat miljö. I Sverige är trä en av våra största naturresurser, något som bör tas tillvara och användas väl. Det är också ett förnyelsebart material som ger förhållandevis liten påverkan på miljön. Trä är ett material som bryts ner av mikroorganismer vid exponering av fukt. I utemiljö utsätts materialet för stora påfrestningar så som sol, vind, vatten och brukarslitage.

Orsaken till tidig sprickbildning i nygjutna betongplattor är ofta den plastiska krympningen. Plastisk krympning uppstår under de första timmarna efter gjutning i samband med att betongen utsätts för tidig uttorkning. Då är fortfarande betongen form- och vibreringsbar och det egentliga hårdnandet har inte påbörjats. I de fall krympningen utsätts för mothållande krafter kan dragspänningar uppstå i massan och sprickor kan uppkomma. Den plastiska krympningen antas bero av två samtidiga vattentransporter i betongmassan, nämligen avvattning (vattentransport från provkroppens inre delar till ytan) och avdunstning (vattenavgång från ytan).

De ökade globala utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser har sedan industrialiseringens födelse bidragit till att förändra planetens klimat. Dessa klimatförändringar resulterar bland annat i Torka, ökenspridning, havsnivåhöjning och förändringar i ekosystem vilket får allvarliga konsekvenser för många människor. Förenta nationerna har insett allvaret i denna situationen och enats kring behovet av en hållbar utveckling, vilket enligt Brundtlandrapporten från 1987 innebär att dagens utveckling inte ska riskera framtida generationers möjlighet att tillgodose sina behov. I svensk politik ligger fokus för arbetet med hållbar utveckling bland annat på städers utveckling, därmed tillsattes Delegationen för hållbar stadsutveckling. Under fyra års tid var delegationens uppdrag att stimulera arbetet för långsiktigt hållbara stadsmiljöer med minimerad klimatpåverkan som erbjuder hög livskvalitet. Av deras arbete kan man se att glesa strukturer är ett hinder för hållbar stadsutveckling. Idag är många städer glest bebyggda på grund av den urbana expansion som gick hand i hand med massbilismens intåg i mitten av förra seklet. Detta har cementerat ett transportbehov i städerna som gör många beroende av bilen för att ta sig mellan hem, arbete och service.