Syftet med mitt arbete var att studera elevernas läsvanor samt undersöka deras inställning till olika kreativa uppgifter och till att läsa historisk skönlitteratur samt om de helst bara velat läsa utan andra uppgifter. Här arbetade vi med historisk skönlitteratur i den svenska historien under 1700- talet. Till grund för arbetet ligger LPO 94, kursplaner samt tidigare forskning. I läsprojektet ingick läsning av historisk skönlitteratur, skrivande av berättelse, bokomslag samt recensionsskrivande. Undersökningen genomfördes i en årskurs 5-6 i en skola i Luleå Kommun omfattande 23 elever.

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historieläromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktärer såsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framställs i text under en 20 års period, det vill säga från år 1980-2000. För attavgränsa mig valde jag att granska sju läroböcker i ämnet historia, som är eller har varitläromedel för årskurs 4-6. Avsikten med arbetet är att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstående karaktärerna, och om läromedlen är förenliga med styrdokumentens krav omjämställdhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktärerna utmärktes medegenskaper såsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmärktes såsom: Omogen, pojkaktig och känslosam.

Syftet med mitt arbete har varit att synliggöra samisk förskola och deras arbete för att bevara det samiska språket och den samiska kulturen. Hur arbetar de med sitt språk och hur arbetar de för att stärka barnen i deras kulturtillhörighet? För att få svar på mina frågeställningar har jag gjort kvalitativa intervjuer med två förskollärare och tillsammans med kvalitativa observationer och dokumentationer har jag fått en bra bild av hur man arbetar på förskolan. I min studie har jag kommit fram till att den förskola som var mitt studieobjekt hade utformat både miljö och arbetssätt i syfte att stärka barnen i deras språkliga utveckling samt att de gav barnen upplevelser av den samiska kulturen på sätt som gjorde att barnen kunde knyta an detta till sin egen hemkultur, men också på sätt där barnen fick upplevelser av traditionell samisk kunskap och samisk historia..

Denna uppsats utreder den svenska skogsavverkningens utveckling mellan 1950-2007. Under denna period mekaniserades avverkningen, vilket ledde till en förändrad verklighet för skogsbranschen, dess anställda samt de skogsrika regionerna i främst Norrland. Med hjälp av nationell statistik och överskådliga figurer, framkommer i uppsatsen en tydlig bild av denna förändring. Mekaniseringen ledde till arbetslöshet, förändrade yrkesroller och stark utflyttning från skogsrika kommuner. Emellertid blev lönerna högre, anställningstryggheten starkare samt olycksrisken lägre under de bahandlade åren.

Med hjälp av moderna ekonometriska analysmetoder har sju oberoende variabler sammanställts för att förklara en beroende, här tidpunkt för enskifte eller laga skifte. De sju variablerna som undersöks anses av tidigare forskning ha betydelse för när en by skiftas men för första gången görs en studie där åkerjordens bördighet ges särskild uppmärksamhet. Övriga variabler och faktorer som undersöks är uppodlingsgrad i socknen, förekomst av prästgård i byn eller säteri i socknen, ägandeförhållanden samt avstånd till närmaste stad. Studien baseras på ett rikt källmaterial rörande nämnda faktorer för sammanlagt 134 skånska byar. Resultatet visar bland annat på att bördigheten har stor betydelse och att goda jordar skiftas tidigare än sämre.

Ådalen 1931 - Göteborg 2001, A comparison of two incidetns that upsett Sweden. An essay about how the press in Norrbotten wrote about the incidents in Ådalen 1931 and Göteborg 2001. The main questions are: Is there any parrallells in how the swedish state acted? Is there any parrallells in how the press acted? In what way have the state and the press acted different 2001 compared to 1931? What does eventual differences in their actions depend on? The so called biträdesteorin is used to answer theese questions. The essay includes three big newspapers in Norrbotten: Norrbottens Kuriren, Norrländska socialdemokraten and Norrskensflamman.

Huvudsyftet med vårt examensarbete är att undersöka vilken August Strindbergsbild gymnasielärare har idag, år 2005. Utifrån ett litteraturdidaktiskt, -historiskt och -sociologiskt perspektiv undersöker vi även varifrån de har fått sin bild, vad och hur (varför, vem, när) de förmedlar den. Samma frågeställningar ställer vi även till ett antal svenska läromedelsförfattare som författat litteraturhistoria och antologier. Förutom det granskar vi ett urval av deras utgivna läroböcker som används av de gymnasielärare som ingår i vår undersökning. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer till lärare, kvalitativa enkätfrågor till läromedelsförfattare samt analyserar ett begränsat urval av text och illustrationer i deras utgivna läroböcker.

I detta arbete har jag gjort en studie på den svenska strandskyddslagen, dess historia, förändringarna gjorda under 2009 och om det har blivit förändringar i antalet dispenser gjorda efter det. Studien är av kvantitative art och baseras på data rörande alla dispenser som blev godkända av alla svenska kommuner mellan 2003-2012. Den kommer även att baseras på undersökningar gjorda av Naturvårdsverket undersökandes Länsstyrelsernas reaktioner på förändringarna och dess effekter på dispensprocessen.Mina resultat visade att, medan reaktionerna till lagen var negativa, var resultaten positiva med färre godkända dispenser och fler avslag. Däremot har vissa kommuner godkänt undermåliga eller felaktiga dispenser och inte visat något intresse av att förbättra dem. Utöver det har det även vart en ökning i antalet fritidshus och fritidshusområden vilket kan, i framtiden hota, allmänhetens tillgång till stränderna..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Rollspel är en form av sällskapsspel som går ut på att deltagarna tillsammans berättar en historia, som ofta utspelar sig i fiktiva världar och utgår från perspektivet av den enskilda spelarens skapade rollperson. En av deltagarna är spelledare och är den som skildrar spelets miljöer och karaktärer.I studien diskuteras rollspelens identitetsskapande och sociala funktion samt rollspel som kunskaps- och färdighetsfrämjande, med utgångspunkt i tanken att rollspel kan skapa ett intresse för och främja bearbetandet av existentiella frågor. En enkät utdelad till trettio rollspelare samt fem mer djupgående intervjuer av erfarna spelare visar att rollspelsdeltagare genom spelet utforskar och behandlar existentiella frågor, samt att spelare själva rapporterar om rollspelandets positiva inflytande på det individuella och sociala livet samt spelandets kunskaps-, färdighets- och intressefrämjande förmåga..

Den här uppsatsen studerar sambandet mellan egalitarism och tillväxt i fem sydostasiatiska länder under fyra decennier från 1960-talet och framåt. Egalitarism operationaliseras med Gini-koefficienten samt andel absolut fattiga i befolkningen. Uppsatsen behandlar även hur statens autonomi och sociokulturell påverkar ekonomisk tillväxt. En kombination av kvalitativ och kvantitativ metod används. Teorier är hämtade från både nationalekonomi och ekonomisk historia.

Denna uppsats undersöker den svenska populärhistoriska utgivningen åren 2003-2007. Totalt 830 titlar - utgivna vid förlagen Historiska Media, Signum, Atlantis, Albert Bonniers Förlag, Natur & Kultur, Nordstedts Förlag, Prisma, samt Wahlström & Widstrand - bearbetas statistiskt och analyseras utifrån variablerna tema, rum, epok, förlag och format.Undersökningen visar på en påtaglig konformism i utgivningen där de olika förlagen i stor utsträckning efterliknar varandra i sina respektive val att främst behandla kulturhistoria, militärhistoria och biografier. Ett annat tydligt mönster är att utgivningen främst uppehåller sig vid svenska eller europeiska skeenden, huvudsakligen under 1900-talet. Genom att göra en historiografisk utblick blir det vidare tydligt att det finns betydande beröringspunkter mellan den populärhistoriska utgivningens etnocentriska och epokcentriska perspektiv och dess historievetenskapliga motsvarighet..

The purpose of this project is to examine the development of the upper secondary school physics course and from this get a better understanding why the course is organized the way it is today. The timeless argument for studying science in school will begin this essay. After that the reader will be aware of when important discoveries in physics were made. Then school history is presented. In this part we are told when the first school started in Sweden, but the focus lies on the upper secondary school and the physics course.

This thesis deals with the Jewish motifs of the medieval mural paintings in Denmark and Sweden; the presences of the motifs are of interest considering that no Jews were allowed entry into Scandinavia at the time. The purpose of the thesis is to study the Europeaninfluences in the medieval depiction of Jews and Judaism in the Danish and Swedish churches and the purpose for the production of the paintings. To this end, the Danish and Swedish mural paintings ? as well as the medieval texts and motifs of Jews and Judaismthat were used as source material ? are studied with respect to the attitudes conveyed. The Danish and Swedish mural paintings are unevenly distributed both within the groups of motifs as wells as its chronological and geographical spread.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare i grundskolans senare år arbetar med hållbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hållbar utveckling och vidare även ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs även människans påverkan på miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hållbar utveckling. Den metod som är aktuell i den här studien är en kvalitativ undersökningsmetod. Lärare inom ämnet hem- och konsumentkunskap samt lärare inom de samhällsorienterade ämnena geografi, religion, historia och samhällskunskap har deltagit i en enkätundersökning.