Syftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i hur personalen på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sin arbetssituation samt omsorgen kring den enskilde, jämfört med personalen på ett icke intraprenadstyrt äldreboende. Fokus har varit aspekterna styrning, delaktighet och inflytande. Studien genomfördes inom Gällivare kommun, på tre olika äldreboenden, varav en intraprenad, med hjälp av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning. En intraprenad drivs inom företaget enligt företagets regler och riktlinjer, dock ansvarar intraprenaden för budgeten, personalansvaret och andra beslut kring verksamheten. Intraprenader har en kultur som uppmuntrar till att personalen ska vara delaktiga och ha inflytande på arbetsplatsen.

Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv analysera och klargöra hur enskilda företag arbetar vid framtagande samt lansering av nya varumärken. Uppsatsen syftar också till att identifiera samt utvärdera likheter och skillnader i varumärkesbyggandeprocessen mellan olika företag. I anslutning till uppsatsens syften har vi formulerat följande övergripande forskningsfråga; Vilka kännetecken kan urskiljas i varumärkesbyggandeprocessen av ett nytt varumärke inom konsumenthandeln? För denna uppsats har vi valt att genomföra en kvalitativ studie som kommit att anta ett abduktivt perspektiv. Valet av metod baseras på att vi ämnade erhålla en fördjupad kunskap samt att metodens tillvägagångssätt tilltalar oss.

Sedan 1950-talet har trenden för företag gått mot mer decentraliserade organisationer för att klara den ökade konkurrensen på marknaden. Decentralisering av ansvar medför emellertid att informationsasymmetri uppstår och företagsledningen tappar således kontroll över ansvarsenheterna. För att säkerställa att de olika ansvarsenheterna skall handla i enlighet med företagsledningens intressen krävs ett väl utformat ekonomiskt styrsystem. Ett ekonomiskt styrsystem kan i princip utformas på många olika sätt, varav internprissättning är en metod för att lösa styrproblematiken. I teorin skapar internprissättning ett antal fördelar såsom styreffekter, motivation och bättre resultatbedömning.

Bakgrund: Det har skett stora omstruktureringar och förändringar inom den svenska elmarknaden sedan avregleringen och elmarknadsreformen 1996. En omfattande konsolidering har skett inom alla led i värdekedjan, både i form av vertikal och horisontell integration. Medan elhandeln har börjat verka under konkurrens, utgör nätverksamheten ett naturligt och legalt monopol. Marknaden både på elhandels- och nätsidan domineras av tre aktörer, Sydkraft. Vattenfall och Birka Energi, som har expanderat kraftigt både vertikalt och horisontellt och som tillsammans har nästan 50 procent av alla anslutna kunder.

Denna uppsats vill ge en bild av hur affärssystem påverkar beslutsfattande och därmed blir det av vikt att även undersöka vilka beslutsstöd som kan identifieras i affärssystemen. Affärssystem har idag fått en allt mer central roll när det gäller företagets styrning. Det är även av betydelse hur företag tolkar den information som finns i affärssystemen vid beslutsfattande, då detta i sin tur kan ge konsekvenser på verksamheten. Värdet av hög beslutskvalitet och minimering av Information Overload är viktiga faktorer i samband med affärssystem och av avgörande betydelse för att kunna ge goda förutsättningar för fattande av beslut.Fallstudien behandlar två företag genom en kvalitativ ansats. Genom intervjuer har beslutsprocessen och målen med affärssystem undersökts.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares erfarenheter av utvecklingssamtal i förskolan. Vi vill därmed att studien ska bidra med kunskap om hur förskollärare tänker om genomförandet av dessa samtal i förskolan. Som blivande förskollärare anser vi att detta ämne är av prioritet eftersom förskolläraren i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) tillskrevs det yttersta ansvaret för utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande. Forskningen som ligger till grund för studien visar också att bedömning i samband med utvecklingssamtal förekommer alltmer i dagens förskola trots att förskolans styrdokument motsäger bedömning av det individuella barnet. Studiens teoretiska utgångspunkt är Foucaults maktteori. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, förskollärarnas berättelser utifrån deras personliga erfarenheter om utvecklingssamtal är i fokus.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare bemöter icke önskvärda beteenden hos lågstadieelever, samt att studera om pojkar gör fler normöverträdelser och därför får fler tillsägelser än flickor. Detta är en pilotstudie som också har som mål att undersöka om den valda forskningsmetoden kan leda till djupare förståelse av klassrumsinteraktionen mellan lärare och elever. Två metoder användes för att få svar på frågorna, först gjordes klassrumsobservationer i två klasser när dessa ägnade sig åt enskilt arbete. Efter observationerna gjordes semistrukturerade intervjuer med de två undervisande lärarna. Studien har ett beteendevetenskapligt perspektiv och resultatet visar att forskningsmetoderna är lämpliga att använda vid studier av klassrumsbeteenden och interaktion mellan elever och lärare.

Background: A Balanced Scorecard can be used as a tool for communicating and presenting the vision and strategic goals of an organisation in a way that is easy to understand. Implementing a scorecard will support the learning process and dialog concerning the strategy of the organisation. It will also increase the employees understanding of the organisation and motivate them to reach the strategic targets.Purpose: To evaluate and describe employees opinions of a Balanced Scorecard that has been created by the management group from a management point of view. From that, our aim is to recommend our case company, Swedish Tissue, how to implement their Balanced Scorecard. We will also give more general recommendations on how to implement a scorecard.Method: The conclusions in this thesis are the result of a case study.

SyfteVårt syfte är att undersöka vad matematiklärare i grundskolans senare år anser om betydelsen av det nationella matematikprovets påverkan när det gäller deras undervisningsplanering. För att få klarhet i syftet så innefattar undersökningen tre frågeställningar som i tur och ordning berör hur de nationella proven påverkar lärarnas undervisningsplaneringar, vad de anser om betydelsen av en sådan påverkan och hur elevernas matematiska förståelse påverkas. MetodEn kvalitativ studie har genomförts med åtta stycken informanter. Intervjuerna gjordes enskilt där frågorna till en början var öppna för att efterhand riktas mot de nationella proven. De intervjuade lärarna undervisar samtliga på högstadiet och har erfarenheter av det nationella provet i matematik.ResultatPå en öppen fråga om vad som påverkar informanternas undervisningsplanering i matematik nämner ingen det nationella provet.

Vårt intresse för hallen väcktes under våra praktiktillfällen. Vi har under dessa upplevt att det finns olika gränser i hallen, vissa mer synliga än andra. Hallen har dessutom karaktär av både inne och ute samt är ett gränsland mellan hemmet och förskolan. Detta kan ibland medföra att det kan bli otydligt vilka regler som gäller för stunden. Idag tillbringar de flesta barn i Sverige sina första år i förskolan.

Såväl skogsindustrin som samhället i stort står inför stora utmaningar och omställningar. Samhället utmanas av hotet om ett förändrat klimat och de följder detta kan få, industrin står inför utmaningar sammankopplade med föränderliga marknader och nya teknologier. Det finns dock en möjlighet att lösningen på den enes problem också kan bidra till lösningen på den andres. Om skogsindustrin kan producera produkter som kan ersätta fossila produkter så är det till nytta för såväl klimatet som industrin. Den här omställningen, mot vad som brukar kallas bioekonomi, är arbetets fokus. De nya produkterna finns redan, och utvecklingen av fler går fort, frågan som det här arbetet ställer sig är vilka attityder till dessa som finns från politikens sida.

Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

Forskningen om ekonomisk tillväxt och ekonomistyrning är omfattande men fokuserar oftast på dessa områden separat. I denna studie undersöks därför hur gasellföretag styr mot tillväxt samt vilken effekt ekonomistyrning har på de olika tillväxtfaktorerna. Studien genomfördes med en enkätundersökning av kvantitativ karaktär där 150 företag som fått utmärkelsen gasellföretag mellan år 2010-2014 deltog. Samtliga deltagande företag har sitt säte i Sverige och är representerade i fler än 30 branscher. Syftet med studien var att kartlägga hur gasellföretag styr mot framtida ekonomisk tillväxt.

Detta examensarbete har genomförts för LKAB på Kiruna anrikningsverk 2, där återvinningssektionen (sektion 30) har studerats. Sektionens uppgift är att ta tillvara på järnmalmen som följt med i avfallet från magnetseparatorerna i anrikningsverket. Sektionen består av en avfallsförtjockare och två magnetseparatorer. Problemet med sektion 30 är de stora flödesvariationerna. Examensarbetet går ut på att lämna förslag på hur sektionen kan göras mindre flödeskänslig och därigenom minska järnförlusterna.

Syftet med uppsatsen är dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som ägare, dels att beskriva hur staten har organiserat ägandet. Vidare analyseras statens ägarstyrning som definierats som alla åtgärder, både före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. Utifrån agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som används för att studera hur staten utövar ägande över sina helägda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. Särskild vikt läggs vid styrelsesammansättning, kompensationsprogram, särskilda samhällsuppdrag och utvärderingsmått.