Kristen metal? Kan man verkligen kalla något kristen metal?Heavy metal är ju en rebellisk reaktion mot en samhällsstruktur av människor som inte känner sig hemma där. Och kristendomen är ju en religiös rörelse som står för ordning, reda, renhet och kärlek.Eller?Syftet med denna studie är har varit att studera likheter och skillnader i låtstruktur, dynamik och klangfärg mellan kristna och sekulära metalband och se om de används på samma sätt i förhållande till texten.Jag har gjort en komparativ analys av låtar av kristna och sekulära metalband och tittat på möjliga likheter och skillnader. Detta innefattar även en konstnärlig del där jag, i relation till det analyserade materialet, skrivit två låtar själv och dokumenterat dessa i klingande form.Som material till denna studie har jag använt mig av vetenskapliga artiklar, låtmaterial samt intervjuat pastor Bob Beeman från Nashville, som är en av pionjärerna bakom kristen metal..

Syftet med uppsatsen är att studera om den regionala kontexten eller den s.k. företagsmiljön har någon påverkan på sannolikheten för nya företag att överleva de tre första åren. Utifrån en teoretisk och empirisk genomgång har jag försökt att sätta in frågan i ett sammanhang. Eftersom det är ett komplext samspel mellan de tre faktorerna individ, företag och miljö vill jag undersöka om det statistiska går att hitta några skillnader mellan de företag som överlevt de första tre åren och de som inte har gjort det. Finns det något som visar på att den regionala kontexten påverkar företags överlevnads chanser?Med utgångspunkt i registerdata undersöks om några faktorer påverkar sannolik­heten för nya företag att överleva.

Studiens syfte är att undersöka hur 8 lärare anser sig arbeta, i grundskolans årskurs 1-3, för att stärka utvecklingen hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Intentionen är vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lärare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgångspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnå vårt syfte har 8 lärare intervjuats, 4 arbetar på en stark svensksegregerad skola och återstående 4 arbetar på en mångkulturell skola. Samtliga lärare i studien undervisar och är verksamma på lågstadiet, där vi hos alla har undersökt vilka metoder och åtgärder dessa lärare beskriver att de använder sig av då elever uppvisar läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå.Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

Inledning: Hörapparatsutprovning är en stor del av audiologisk rehabilitering. Flera intresseorganisationer inom hörselområdet har dock påtalat att det förekommer skillnader rörande utbildningsnivån hos hörselvårdpersonal inom Europa samt att tillhandahållen hörselvård i vissa fall är bristande.Syfte: Att jämföra hörapparatsutprovningsprocessen i ett urval av Europeiska länder. Fokus ligger på att belysa vilka yrkesgrupper som är involverade i hörseldiagnostik och hörapparatsutprovning samt vilken utbildningsnivå dessa har. Utöver detta kommer ländernas finansiering av hörapparater undersökas. Eventuella likheter och skillnader mellan länderna kommer sedan diskuteras ur ett patient perspektiv.Metod: En integrativ litteraturstudie har genomförts.Resultat: En jämförande beskrivning av de yrkesgrupper som patienter träffar under hörapparatsutprovningsprocessen i de studerade länderna samt vad hörapparaterna där kostar patienterna.

Syftet med denna studie har varit att undersöka professionellas syn på självskadebeteende hos ungdomar i högstadiet och gymnasiet undersökts. Hur de arbetar med självskadeproblematik hos ungdomar, om de anser att självskadebeteende är ett socialt fenomen samt även eventuell förekomst av likheter och skillnader beroende på profession. En kvalitativ undersökningsmetod har använts med semistrukturerade intervjuer med personal på Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning samt skriftlig intervju med personal på Elevhälsan i en medelstor stad i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visade skillnader mellan de professionella som hade en medicinsk bakgrund och de som hade en socionombakgrund.

Sammanfattning Titel: Hur uppfattas image i olika kulturer? Problemformulering:Det första steget i vår problemundersökning är att studera vilken image BabyBjörn vill föra ut på de olika nationella marknaderna och vilka tankar som ligger bakom den eller de images man för ut. Därefter ställs följande frågeställning: Hur inverkar kultur på image och uppfattas imagen olika i den svenska respektive franska kulturen? Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur ett företags image kan te sig på en internationell marknad samt att se hur köpbeteendet skiljer sig två länder emellan. Undersökningen strävar efter att förstå hur internationellt imageskapande kan utvecklas och hur image uppfattas av konsumenter från olika kulturer och om de olika kulturerna, till vilket företaget vänder sig, påverkar uppfattningen av företagets image.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns några skillnader i hur idrottslärare som endast undervisar i ett ämne jämfört med idrottslärare som undervisar i två ämnen såg på sin arbetssituation. Frågeställningarna utgick från att undersöka skillnader utifrån hur lärarna uppfattade sin fysiska samt psykiska arbetssituation. I deras psykiska arbetssituation ingick att försöka kartlägga graden av stress de kände i sitt arbete. Andra faktorer som ingick i lärarnas psykiska arbetssituation var även delaktighet i verksamheten samt hur lärarna uppfattade sina sociala kontaktnät på den skolan de arbetade på.Frågeställningarna som arbetet utgick ifrån var:-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin fysiska och psykiska hälsa?-          Vilka likheter och skillnader finns i hur de två olika lärargrupperna uppfattar sin delaktighet och gemenskap med resten av personalen på skolan?MetodMetoden som användes var kvalitativa intervjuer där totalt sex lärare, två ett- och fyra tvåämneslärare, från de båda lärarkategorierna intervjuades.

Syftet var att undersöka skillnader mellan olika studentgrupper uppdelat efter år av arbetslivserfarenhet och ålder. Detta för att se om arbetslivserfarenhet och ålder hade någon betydelse för studenters interna motivation, externa motivation, amotivation och kontrollokus. I tvärsnittsstudien deltog 71 studenter (60 kvinnor och 11 män) från en högskola i Mellansverige och deltagarnas ålderspridning var 19-47 år. Undersökningen byggde på två enkäter; The Academic motivation scale (AMS-C28) for college students (Ryan & Deci, 2000) och Academic locus of control scale for college students (ALC) (Trice, 2013). Statistiskt signifikant skillnad fanns mellan en studentgrupp som var 19-22 år gamla och en studentgrupp som var 26 år och äldre på kontrollokus, där resultatet visade att den äldsta gruppen upplevde mer externt kontrollokus än den yngre gruppen.

I sjuksköterskans arbete är rapportering och dokumentering två betydelsefulla moment. De fyller en viktig funktion, både gällande patientsäkerhet och kontinuitet i vården. Författarna har under den kliniska delen av sjuksköterskeutbildningen deltagit i olika former av rapportering. Enligt litteraturen är det viktigt att all dokumentering är noggrant och omsorgsfullt skriven för att den tillträdande sjuksköterskan skall kunna göra sig en klar bild av patienten och den vård som givits. Den muntliga rapporten skall få sjuksköterskan att fokusera på de faktorer i omvårdnaden som är viktigast.

Syftet med arbetet har varit att se hur Sverige respektive Finland har implementerat MKB-direktivets bestämmelser avseende kraven på redovisning av alternativ i en MKB. Syftet har även varit att genom att studera redan upprättade MKB:er i Sverige och Finland, analysera hur alternativkraven tillämpas i praktiken. Av särskilt intresse har varit att se om implementeringen av alternativkraven i de bägge länderna har resulterat i några skillnader avseende vilka alternativ som redovisats och hur de har redovisats. Metoden som använts i arbetet för att uppnå dessa syften har varit den rättsdogmatiska metoden och den komparativa metoden. Utifrån arbetet har vi kunnat dra slutsatsen att trots att det föreligger tydliga skillnader i Sveriges respektive Finlands genomförande av MKB-direktivets alternativkrav, tycks resultatet bli att den faktiska redovisningen av alternativen i de upprättade MKB:erna i allt väsentligt är den samma.

Uppsatsen har som utgång att besvara de grundläggande frågor som vi ställer oss; (1) kan det vara så att individer som startar företag uppfattar risk annorlunda än individer som inte väljer att starta företag? (2) Stämmer den spridda uppfattningen om att entreprenörer är mer riskbenägna än andra? (3) Vilka faktorer kan förklara skillnader i riskbenägenhet och riskuppfattning? Utifrån dessa frågor går vi igenom och beskriver forskning inom området och skapar hypoteser som vi sedan empiriskt prövar. Utifrån resultaten som vår undersökning genererat tyder vissa svar på att entreprenörer som grupp påvisar liknande personlighetsdrag, samt att de har en annorlunda riskuppfattning jämfört med icke-entreprenörer, vilket kan ses som skillnader i dessa personers undermedvetna (cognitive bias) som vi antog. Men eftersom vår studie behandlade ett relativt litet urval, rekommenderar vi därför att vidare studier och forskning kring detta ämne bör genomfras för att ge en vidare inblick i detta ämne som kan underlätta för entreprenörer och framtida investerare..

Våldet i samhället har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Inom sjukvård i allmänhet och ambulanssjukvård i synnerhet är personal särskilt utsatt för hot och våld. Syftet med denna studie var att utreda ambulanspersonalens erfarenheter av hot och våld. Studien baserades på dessa frågeställningar som låg till grund för datainsamlingsinstrumentet: Hur ofta förekommer hot och våld och förekommer skillnader mellan olika kön och yrkeskategorier, hur påverkar hot och våld ambulanspersonalens arbetssituation och vilka förebyggande och stödjande åtgärder önskar personalen. En kvantitativ metod användes i form av en enkätstudie som skickades ut till tre ambulansstationer i Norrbottens län.

Studien syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan utifrån barns olika förutsättningar.  Fokus i studien är att se likheter och skillnader mellan en förskola som arbetar med en specifik metod (Öjaby- metoden) och en förskola som arbetar ?traditionellt? med språkutveckling utan någon specifik metod. Jag tar också upp de olikheter som kan finnas i barns språk och vikten av att barn får sitt språk stimulerat på en rad olika sätt. Både i hemmet och i förskolan.För att undersöka detta har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuade fyra förskollärare. Två förskollärare på en traditionell förskola och två på en förskola som arbetar med förhållningssättet tidig läs- och skrift.I resultatet framkom det att förskollärarna är väl medvetna om språket och det är verkligen något som de arbetar med på många olika och kreativa sätt.