Studien är genomförd i en mindre kommun i Norrbotten med cirka 17.000 invånare där långtidsarbetslösa ungdomars situation har undersökts i syfte att beskriva och analysera vilka möjligheter och förutsättningar ungdomarna har i sin arbetslöshet samt hur de handlar för att ta sig ur den. Analysen utgick från den teoretiska referensram som legat till grund för studien samt respondenternas beskrivningar av sina upplevelser gällande möjligheter, förutsättningar, samarbetet med Arbetsförmedlingen samt den ekonomiska situationen. Jag har utgått från den kvalitativa metoden i min studie då den ger möjlighet att studera de långtidsarbetslösa ungdomarnas upplevelser och Tolkningar av sin egen situation. Intervjuer har utgjort den huvudsakliga datainsamlingen där jag genomfört sju enskilda intervjuer. Resultatet visar att ungdomarna upplever sin situation som arbetslös som både aktiv och spänd.

Gymnasiereformen GY11 (SFS 2010:2039) innebar flera förändringar för den nationella gymnasieskolan. Ett program som förändrades i karaktär och omfattning var teknikprogrammet, ett program nu har en pedagogisk utmaning för befintliga och blivande tekniklärare att främst utbilda morgondagens tekniker och ingenjörer - inom kort väntas 18 000 ingenjörer behövas i Sverige. Betraktar man examensmålen för teknikprogrammet kan framför allt fyra av de flera ingående aspekter sammanfattas till följande utifrån examensmålens egen formulering; "Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga att analysera och förstå tekniska system?.Med det i åtanke så lyfter modern forskning fram att det teknikdidaktiska hantverk som ska förmedlas ut i klassrummen gällande diskussioner om system kräver att den undervisande läraren har väl förtrogna kunskaper om tekniska system. Som sådant är det den enskilde läraren som med sin ämnesdidaktiska insikt kan avgöra vilka aspekter av tekniska system som är av relevans att förmedla, och vart fokus ska vara i undervisningen.Det övergripande syftet med denna studie är att bidra till den kontinuerliga teknikdidaktiska forskningen kring studien av socio-tekniska systemuppfattningar.

En vanlig orsak till brott i svetsade kolsta?lskonstruktioner kan ha?rledas till sma? sprickbildningar som uppsta?r i svetsgodset eller det omra?de av grundmaterialet som har pa?verkats strukturellt av energin fra?n svetsprocessen, a?ven kallad HAZ. Dessa sprickor uppsta?r ofta timmar eller dagar efter avslutad svetsning och beror pa? en kombination av va?te, en ha?rd och spro?d mikrostruktur och na?rvaro av spa?nningar.Fo?r att undvika dessa sprickor kan man fo?rva?rma materialet innan svetsning. Den fo?rho?jda arbetstemperaturen ger en la?ngsammare svalning vilken minskar risken fo?r martensitbildning och la?ter va?te diffundera ut fra?n svetsfo?rbandets kritiska delar.

För miljökvalitetsmålet Levande skogars första delmål, Långsiktigt skydd av skogsmark, finns fyra indikatorer utvalda för att kunna utvärdera arbetet som bedrivs för att uppnå målet. Av dessa fyra indikatorer ligger två: biotopskydd och naturvårdsavtal, under Skogsvårdsstyrelsernas ansvar. Enligt Miljömålsrådet kommer inte detta delmål att uppnås inom den angivna tidsramen. En stor del av arbetet med att utvärdera måluppfyllelse för de 15 miljömålen och underliggande delmål baseras på statistiska metoder. Miljökvalitetsmålen är, som namnet antyder, en metod som syftar till att bedöma och följa upp miljöns kvalitet.

Populärmusik som vi känner den har de senaste 60 åren starkt fokuserat på mer än bara musiken. Ikoner som Elvis var bland de första som slog igenom stort där inte bara musiken utan ett ideal följde med i paketet. Denna trend har fortsatt genom åren med band som the Monkees som beskyllts för att inte ens spela musiken själva, David Bowie som starkt jobbade med image och presentation för att locka publik, Kiss som fortsatte på den trenden med mycket smink och explosiva scenframträdanden fram till idag då band som Kraftwerk och Daft Punk gått i en något liknande riktning. Fortfarande är det den yttre framställningen som är viktig men istället för att använda sig själva fokuserar man på virtuella och/eller mekaniska representationer.Men framställningen av sig själv behöver inte bara presenteras i ett enskilt medie utan kan avspeglas och föras fram i flera olika. På så sätt ges publiken utrymme att själva leta upp mer information genom att söka i flera olika medier.

 Syftet med vår uppsats är att får djupare förståelse för vad som påverkar konsumenter när de ställs inför valet huruvida de skall köpa rättvisemärkta varor eller inte. För att få denna djupare förståelse har vi valt att göra en kvalitativ studie där vi intervjuat 15 personer. Vi har valt att använda oss av en blandning av induktivt och deduktivt angreppssätt, den gyllene medelvägen. Vi valde att blanda dessa två angreppssätt då vi fann det svårt att endast använda oss utav det ena sättet. Intervjuerna var semistrukturerade och frågorna var konstruerade utifrån de teorier som vi valt att använda oss av. Det tämligen omfattande teoriavsnittet täcker in teorier kring vad som påverkar kunden i dennes köpbeslut.

Titel: Balanserat styrkort; kommunikation från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheterNivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline LarssonHandledare: Stig Sörling och Tomas KällquistDatum: 2014 ? MajSyfte: Syftet med studien är att analyser och skapa en förståelse för hur balanserat styrkort kommuniceras från strategisk till operativ nivå i offentliga verksamheter.Metod: Denna studie har tillämpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi använt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi använt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjälp av ord och citat som har plockats ut från intervjuerna.

Syftet med uppsatsen är att försöka förstå varför mentala problem vid ett framträdande i sång uppkommer samt att hitta lösningar till dessa. Bakgrunden till att jag vill skriva om detta är att jag under praktiker och arbeten med sångelever märkt att just mentala problem ofta hindrar människor från att bland annat framträda inför en publik. Dessutom känner jag mig själv hindrad av denna typ av problem vid framföranden. Mina frågeställningar har bland andra varit hur sångaren påverkas av sin nervositet och vad kritik spelar för roll. Självförtroende och självkänsla är förutom nervositet och kritik termer som dykt upp vid flertalet tillfällen under arbetets gång.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar: * Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen? * Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning? * Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling? När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k.

Syftet med uppsatsen är att analysera vilka motiveringar de olika aktörerna anförde för införandet av en ny arkivredovisning, samt att undersöka vilka målsättningar man satte upp. Syftet är vidare att genom en analys av den nya arkivredovisningens nyckelbegrepp undersöka dels hur stort handlingsutrymme de så kallade försöksmyndigheterna hade att skapa sina egna modeller för arkivredovisning, dels hur entydigt begreppen användes. I uppsatsen analyseras följande frågeställningar:* Hur motiverades behovet av en ny arkivredovisning av RA och försöksmyndigheterna? Vilka mål skulle uppnås genom förändringen?* Hur stort handlingsutrymme hade försöksmyndigheterna att skapa sina egna modeller för arkivredovisning?* Vilka nyckelbegrepp ingår i den nya arkivredovisningen och hur entydigt har de använts under den nya arkivredovisningens utveckling?När det gäller frågan om motiveringarna till och målsättningarna för den nya arkivredovisningen har materialet disponerats efter de två kronologiska faser som urskiljts i genomförandet av den nya arkivredovisningen; förberedelsefasen och genomförandefasen. Analysen visar att skälet till att Riksarkivet i mitten av 1990-talet drog slutsatsen att det fanns behov av en ny arkivredovisningsmodell har att göra med de brister i den tidigare modellen som upptäcktes genom det s.k.

Samhället står ständigt inför utveckling, en effekt av det är att redovisningen går mot att bli mer global. Som följd av att internationell redovisning står inför utveckling har en vilja att förändra redovisningen nationellt utvecklats. Ett resultat av utveckling och modernisering av svensk redovisning är införandet av fyra nya regelverk, däribland K3-regelverk som blir gällande år 2014. En förändring som införandet av K3-regelverket medför är krav på komponentansatsen för materiella anläggningstillgångar. Komponentansatsen innebär att en materiell anläggningstillgång ska delas upp i betydande komponenter för att sedan skriva av komponenterna med separata nyttjandeperioder.

Skolinspektionens kvalitetsgranskning av religionskunskapen visar bland annat att undervis-ningen i högre grad måste ske utifrån elevgruppens intresse. Flera elever har negativa för-väntningar kring ämnet, men stort intresse för livsfrågor. En alltför saklig undervisning blir för dem kontraproduktiv. Lärare tenderar å andra sidan, visar granskningen, att undvika reflektiva inslag på grund av oro att hamna i svåra situationer eller på grund av tidsbrist. Samtidigt börjar nu implementeringen av den nya ämnesplanen som fått kritik för att vara alltför faktaorienterad.

Sammanfattning: Undersökningen innehåller svar från tre rektorer och tre specialpedagoger som arbetar inom grundskolan i samma kommun. Jag har med hjälp av intervjuer undersökt deras synsätt i att använda åtgärdsprogrammen i ett skolutvecklingsperspektiv. Genom detta arbete vill jag kunna bidra med kunskap om åtgärdsprogrammens användning i dagsläget och hur de kan användas och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna. Problemområde: Bakgrunden till valt ämne är genom lästa studier som säger att det krävs kompletterande studier om hur åtgärdsprogrammen används och fungerar i praktiken. Min upplevelse efter många års arbete i grundskolan är hur vanligt det är att förklara elevernas svårigheter som brister och egenskaper hos individen.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans värld och varje reform har medfört förändrade krav på skolans verksamhet. Varje läroplan bygger på föreställningar om vad kunskap och lärande är. När Lpf 94, läroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns där en förändrad syn på kunskap och lärande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de så kallade fyra f:en. Förståelse av fenomen har fått en central plats och eleven förväntas att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till sina studier genom ett djupinriktat lärande.

Jag har i denna studie av Samuel Becketts (1906-1989) två dramer I väntan på Godot (En Attendant Godot) (1952) och Slutspel (Fin de Partie) (1957) studerat dialogen och monologen i de båda dramerna och diskuterat kring vilka slutsatser man därav kan dra om språk och berättande. Fokus har legat på hur dialogen tar sig ut, vilka faktorer den är under stor påverkan av och dess relation till monologens fundamentala roll i Becketts dramer.Analysen har jag delat upp i två delar vilka för sig behandlar var sitt drama i kronologisk ordning. Först I Väntan på Godot och därefter Slutspel. De båda delarna är sedan i sin tur uppdelade i två delar varav den första diskuterar dialogen och den andra monologen. Första delen av analysen av I väntan på Godot har kallats ?Missförstånd och minne? och där har jag reflekterat kring, som titeln avslöjar, missförståndets roll ? hur det tar sig ut och varför ? samt dialogens påverkan av karaktärernas bristande minne.