IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

I och med Landscape Urbanism har landskapsbegreppet sedan en tid upplevt en hausse inom arkitektur- och stadsbyggnadsdiskurs. I och med denna nya uppmärksamhet för landskapet har ett nytt behov uppstått: att diskutera vad som egentligen menas när man använder detta mångtydiga begrepp. Med detta fokus behandlar denna uppsats komplikationerna som uppstår när ordet landskap och dess ofta motstridiga betydelser används utan att kommunicera vad som avses. Med utgångspunkt i lingvistiska teorier hävdar jag därför att språket och således semantiken, ordens innebörd, är av yttersta vikt för att formulera och konstruera nya stadsbyggnadsteorier såsom Landscape Urbanism. För vad betyder egentligen Landscape inom Landscape Urbanism? Hur kommer det sig att ordet dels används för att referera till ytorna ?mellan husen?, men även används som ett begrepp som beskriver hela stadens dynamik? Hur kan dessa mycket olika tolkningar av ordet landskap existera under en och samma paroll ? Landscape Urbanism? Denna uppsats behandlar dessa olika tolkningar, men presenterar även ett sätt att hantera detta till synes alldagliga men mångfacetterade ord. Due to Landscape Urbanism the term landscape has experienced a recent hausse within architecture and urban design discourse.

The basic intention of this study is founded on an ambition to make change within the competing activity at ?Svenska Brukshundklubbens Halmstadavdelning? (SBK Halmstad). This is a local association for owners of working dogs, where I am one of the members. A problem in engage a larger number of voluntarily working members in the association has been established and discussed over several years. My premier aim was to make the members award of different perspectives of the problem.

Tyr ? A historical and comparative study of configurations and formations connected to the Old Norse god Tyr. Klas af Edholm This thesis has two aims. One is a discussion of the history of the study of Old Norse religion and related aspects, centered on how general tendencies within the area of research have affected the interpretations of the god *T?waz/Tyr.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

This thesis explores some key aspects of early Heidegger?s interpretations of Kant from a phenomenological perspective. In general terms, it analyzes Heidegger?s claim that Kant?s faculties share a common root in the transcendental imagination, as a critical development of motives found in Husserl?s phenomenology.More precisely, the thesis argues that the motive for deriving Kant?s first faculty, intuition, from the synthesis of imagination can be understood as an attempt to account for the receptivity of a finite subject, without yielding to a causal description of sensibility. Phenomenology shares this problem with Kant?s critical philosophy.

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..

Denna uppsats är en kvalitativ studie om svensklärares attityder och förhållningssätt till hur skönlitteratur används i undervisningen och om det görs några tolkningar av de lästa verken samt hur dessa tolkningar tar sig uttryck. Området som undersöks är i vilken utsträckning lärarna låter sina elever göra subjektiva tolkningar av de litterära texterna som de möter och om det är läsarens egen upplevelse och den estetiska känsligheten som eftersträvas i klassrummet eller om skönlitterära verk har andra värden som känns viktigare för yrkesverksamma lärare.Vad som också utreds är om lärarna på något sätt är influerade av reader-response-kritiken och om de anser att reader-response-kritiken har påverkat skolvärlden under 1900-talet.Undersökningen ger först och främst en bild av sex svensklärares inställningar och attityder gentemot användningen av skönlitteratur på gymnasiet. Dessutom redogör uppsatsen för olika teorier om reader-response-kritiken och estetisk känslighet vad det gäller tillägnandet av skönlitteratur och vilken bild kursplaner samt läromedel ger av hur läsning av skönlitteratur kan se ut i dagens gymnasieskola..

Enligt vissa kontroversiella forskare, som kallar sig kognitiva etologer, så kan antropomorfism användas i forskningssyfte inom djurkognition. Syftet med den här rapporten är att analysera antropomorfism och dess grundläggande beståndsdelar, samt utföra en undersökning för att ta reda på vilka faktorer som påverkar människors tolkningar av djurs beteende. Tre personer fick kommentera några videosekvenser, innehållande djur. De skulle låtas att de var ett av djuren och efter varje videosekvens blev de utfrågade om hur de hade resonerat under "agerandet". Den kvalitativa analysen av materialet visade att flera faktorer tillsammans inverkade på deltagarnas tolkningar och att överdriven antropomorfism kan undvikas till viss del, beroende på individuella faktorer..

In this study I?ve used qualitative interviews to examine four male preschool teachers? interpretations of gender and their work with gender in preschool. Specifically, I?ve been interested in what thoughts male teachers have about the preschool gender assignment, how they express these thoughts in their work, and how they perceive their role as men in preschool in relation to gender and gender equality. The teachers express that the preschool gender assignment means that one should treat girls and boys equally and give them the same opportunities.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

This paper examines how pupils with a non-Swedish background, in a secondary school in Stockholm?s suburban, Sweden, interpret and absorb the contents of school-room classes. It also examines whether the interpretations are influenced by a power-relation between teacher and pupils. The pupil?s interpretations, including their values and perceptions as regards to the content, are central to our study.Firstly, classes on world conflicts and corporal punishment for children were observed and these observations were the foundation to this study.

Syftet med arbetet är att upptäcka vilka föreställningar eleverna har om funktionsbegreppet genom att undersöka elevers tolkningar av övergången mellan representationsformerna graf, situation och formel. I undersökningen användes enkät och kvalitativ intervju för att undersöka detta. Resultatet visade att de undersökta eleverna som befann sig i slutfasen av Matematik B har svårigheter med att översätta från en representationsform till en annan men även att eleverna har missuppfattningar kring funktionsbegreppet. Det var inte möjligt att göra en generalisering av elevers missuppfattningar om funktioner. Dock belyser denna undersökning de svårigheter dessa elever har..

I uppsatsen behandlas Caravaggio som person och konstnär samt hans verk. Syftet med detta var att titta närmare på olika spekulativa tolkningar som finns av Caravaggios konst och hur hans välkända vilda natur kan ha präglat hans skapande. Kapitel ett ger information om Caravaggios bakgrund och utveckling samt anger stämningen för tiden han levde och verkade i. Kapitel två presenterar kortfattat Caravaggios levnadslopp. Kopplat till några viktiga milstolpar i konstnärens liv presenteras här också ett antal utvalda verk i kronologisk ordning ända fram till tiden för hans död.

I föreliggande uppsats genomförs en studie vars syfte är att få en inblick i hur lärare i grundskolans tidigare år resonerar och talar kring begreppet fostran.Tidigare forskning visar på att de begrepp som finns beskrivna i läroplanerna kan uppfattas som diffusa och tvetydiga. Det är därför viktigt att undersöka hur lärarna själva upplever sin situation. Som blivande lärare ser vi det som intressant att fördjupa oss i hur det kan uppfattas och se ut för lärare ute på fältet.Datainsamlingen har utförts med hjälp av halvstrukturerade intervjuer som vi analyserat utefter ett kvalitativt tillvägagångssätt. Studien är av diskursanalytisk karaktär då syftet är att undersöka hur lärare talar om begreppet fostran och hur det kan uppfattas.Resultaten visar på en mångfald där åsikterna går isär, det råder en relativt stor osäkerhet kring vad fostran står för och främst hur lärarens roll ser ut i det hela då begreppet uppfattas som mycket komplext. Vårt resultat åskådliggör att det är lärarens personliga tolkningar av begreppet fostran som styr.Vidare följer en diskussion där några av de områden som diskuteras och tas upp är skolans och föräldrarnas ansvar, tolkningar av läroplanen, värdegrunden samt det yrkesetiska språket.