I C-­?uppsats ser fo?rfattaren na?rmre pa? hur fans tolkar och diskuterar rockgruppen kents la?ttexter. Tanken a?r att so?ka efter teman som de flesta fans tycks identifiera och sedan, med hja?lp av Laclau och Mouffes diskursteori se na?rmre pa? hur tolkningarna skiljer sig a?t, trots ett gemensamt ?grundtema.? Till syftet ho?r a?ven att se pa? vilka sa?tt dessa diskussioner och tolkningar ga?r att sammankoppla till identitet och identifikation.Tre tydliga teman gick att finna bland fansens tolkningar: ka?rlek, ensamhet/uppva?xt samt la?ngtan och dro?mmar. Samtliga tre teman tycktes tolkas i huvudsak med antingen en negativ eller positiv grundsyn, da?r samtliga teman/fenomen a?ven gick att sammankoppla med varandra.

How can I make art that face people in their everyday lives, which is integrated into their lives, becoming a part of the discussions both in the mundane and in the room of society? Can I do this by working with performative interpretations that are participatory driven? I have explored how artists and participants can create spaces that are both open and confiden- ce-building, and how they at the same time enable us to question established norms. How to engage in dialogues concerning social, political and existential issues like; What is freedom for me - What is freedom to you? What is it that is important? Which topics are never upraised for discussion?The project is about putting thoughts, experiences and bodies (my own, the participants and the viewer?s) in relation to each other and to the location and context they are in. It ?s about creating a broader perspective where everyone?s voice is important and can take place.

Sustainable development and sustainability is nowadays expected to be integratedin modern city planning and permeate the entire planning process. At the sametime, sustainable development has an inherent vagueness, leading to a greatdiversity of interpretations of the meaning of this concept. In this thesis strongsustainability and ecological modernization are used as two different interpretationsof sustainable development. Using these two interpretations, an analysis of thecurrent use of the concept of sustainability within the city planning of Malmö isperformed. The analysis shows that the interpretation of sustainable development inthe city of Malmö can be deduced to ecological modernization and thatsustainability is looked upon as one way to improve the attractiveness of the city.Investments to increase ecological and social sustainability must be legitimized asleading to a potential increase in economical sustainability (growth) and the focusof increasing the sustainability in the city has shifted from ecological aspects toeconomical aspects.

Tyr ? A historical and comparative study of configurations and formations connected to the Old Norse god Tyr. Klas af Edholm This thesis has two aims. One is a discussion of the history of the study of Old Norse religion and related aspects, centered on how general tendencies within the area of research have affected the interpretations of the god *T?waz/Tyr.

Denna uppsats syftar till att göra en religionsvetenskaplig analys av filmen Thor från 2011.De grundläggande metoderna som använts i arbetet är en diskursanalysmetod som är influerad av Simon Lindgrens populärkulturella arbetsfält, och en komparativ studie av Joseph Campbells teoriom monomyten.Våra tolkningar och arbetet kommer fram till att Thor passar in i Campbells teori om monomyten.This essay aims to make a religious scientific based analysis of the movie Thor from 2011.The basic methods used in this work are a discourse analysis, influenced by Simon Lindgren?s popular culture field of expertise, and a comparative study of Joseph Campbell's theory of the monomyth.Our interpretations and this work concludes that Thor fits into Campbell's theory of the monomyth. The results imply that Campbell's theory proves to be applicable in modern times narration on film. Events and actors in the film fit with several elementary parts in a hero-myth according to Campbell..

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare tolkar begreppet uppehållsrätt när EU-medborgare ansöker om försörjningsstöd. Intersektionellt perspektiv användes för att belysa maktförhållanden mellan socialsekreterare som representatner för svenska myndigheter och klienter med utländsk härkomst. I studien användes domar från svenska förvaltningsrätter som analyserades med kvalitativ diskursanalys. Resultat kategoriserades in i kategorier som rörde socialsekreteres tolkningar av uppehållsrätten, omständigheter avgörande för bedömning av uppehållsrätten och socialsekreterares tolkningar av EU-medborgares rätt till försörjningsstöd. Data om EU-medborgares medborgarskap och kön samlades in för att undersöka deras eventuella påverkan på utfall av ansökan om försörjningsstöd. Analys av resultat visade signifikant inkonsekvens i såväl socialsekreterares tolkningar av uppehållsrätten som i tillämpning av relevanta lagar. EU-medborgares rättigheter till försörjningsstöd nekades på grund av att EU-medborgare bedömdes vara "ekonomiskt icke aktiva personer" eller inte ansågs ha "en verklig möjlighet till att få anställning".

This thesis revolves around an obvious fact: printed (or otherwise two- or three-dimensional) poetry is always and inevitably visual. By analysing a representative selection of poems, including conspicuously experimental and image-like poems as well as examples of more conventional poetry, the thesis points out that visual iconicity is an equally inevitable consequence of the visuality of printed poetry. The analysis applies terminology relating to iconicity and intermediality (presented by Lars Elleström, whose theoretical basis is the semiotics of Charles Sanders Peirce) to the selected poems, while avoiding making too specific interpretations, in order to maintain a discussion of the ever-present phenomenon of visual iconicity as such, and not just the individual examples.Rather than introducing visual iconicity specifically to confirm more or less specific interpretations of poetic texts, this method of approaching poems as two-dimensional works of art is what this paper mainly aims to propose, as a productive starting point for literary analyses in general; as is concluded in the theoretical framework by Elleström, the actual modal and iconic properties of printed poetry contradict mutually exclusive dichotomies such as verbal/visual and text/image. While indirectly visually iconic poems tend to have a wider range of possible interpretations at the outset, the existence of iconic potential, however, does not depend on any specific interpretation..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka hur lärare och elever på gymnasiet resonerar kring lyrikanvändning på gymnasiet. Två lärare och fyra elever har intervjuats, och resultatet av författarens tolkningar av intervjusvaren är att en framgångsrik lyrikundervisning bygger på lärarens engagemang och på varierande undervisningsmetoder. Lärarnas olika tolkningar av styrdokumenten medför också att de väljer att fokusera på olika saker i sin undervisning. Det förefaller emellertid inte vara så att eleverna anser att de kan ha någon speciell nytta av lyrikundervisningen i framtiden..

Denna studie har som syfte att synliggöra, beskriva och reflektera kring de faktorer som konstituerar fenomenet interpretationsprocess. För att spegla fenomenet från två håll genomförs två interpretationer av en grafiskt noterad solosång, och för att kunna kvalitetsbeskriva förloppen i denna praktikbaserade studie, används en metod där interpreten pendlar mellan rollen som praktiker och forskare, och reflekterar i och över handling.        I förhållande till text och notation har den ena interpretationsprocessen sin utgångspunkt i sångarens livsvärld samt dennes tolkning av några symboler, medan den andra tar sin utgångspunkt i sångarens upplevelse av några bilmekanikers livsvärldar, samt deras tolkningar av samma symboler. Som metodisk grund används fenomenologin, vars två grundläggande teser är: en vändning mot sakerna, samt en följsamhet mot sakerna. Det som undersöks är interpretens erfarenheter och det sätt på vilket fenomenet interpretationsprocess framträder, och både verbala samt klingande exempel på denna levda och upplevda erfarenhet redovisas. Resultatet jämförs även med tidigare forskning inom liknande områden.        Resultatet visar att några av de centrala faktorer som konstituerar de båda interpretations-processerna är textanalysens (i vid bemärkelse) betydelse, närvaron av publikframförande- och kommunikationstanken, växlingen mellan praktik och reflektion, samt det egna skapandets omfattning och karaktär.

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..

Utifrån vår egen tolkning av värdegrunden som abstrakt är syftet med följande undersökning att få en uppfattning om hur några yrkesverksamma lärare som arbetar i grundskolans tidigare år tolkar värdegrunden i Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994 (Lpo 94). Vi vill ta reda på om deras tolkningar är gemensamma eller individuella. Med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer har vi kommit fram till att lärarnas tolkningar av begreppet värdegrund, de grundläggande värdena i värdegrunden samt formuleringen som behandlar ?den kristna etiken och den västerländska humanismen? överlag är gemensamma dock med ett fåtal undantag..

The purpose of this thesis was to study how preschool teachers interpret the values of the preschool curriculum that relates to culture and how the teachers describe how they work with these values in their professional practice. The study is based on social constructive and discourse analytic perspectives. I have studied how preschool teachers construct the concept of culture and the values of the preschool curriculum through a specific way to describe this. A specific way to talk about something is called a discourse. In other words I have studied preschool teachers expressed discourses about culture and their professional practice with the values of the preschool curriculum.To study this, I've done interviews with four preschool teachers.

In July 2011, new regulations regarding school libraries came into effect through a new education act for Swedish schools. The wording of the Act has been the basis of much discussion in which the concepts of "school library" and "access" makes it difficult to build consensus among different parties, why this can cause difficulties in ultimately construct equal access to school library. The purpose of this survey is to examine the interpretations and practices that exist around the school library and its functions among primary school principals. The principals have been selected on the basis that they themselves (the schools) already indicated that they do not have access to their own school library within the school premises. As a theoretical starting point, I used the school library researcher David Loertscher?s taxonomy for school leaders.