Syftet med studien är att få fördjupad förståelse om pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling i förskolan, samt pedagogers roll i detta. I studien används metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med fem förskollärare. Resultatet visar att studiens förskollärare är medvetna om lekens betydelse och att den är oerhört viktig för barns lärande och utveckling. Leken är grunden till barns möjligheter att utveckla sitt lärande, anser förskollärarna.

Vår studie undersöker tolkens betydelse i kommunikationen mellan handledare på HVB och ensamkommande flyktingbarn. Vi fokuserade främst på möjligheter och brister som finns i tolkning idag, men även för att kunna förbättra handledarnas arbetssätt med barnen.  Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har intervjuat fyra tolkar och fyra handledare på HVB. För att analysera vårt resultat har vi använt oss av tre kommunikationsmodeller och Habermas teori om det kommunikativa handlandet. Modellerna har använts för att förklara specifika tolkningssituationer mellan barnen och handledare, och Habermas teori har vi använt för att förklara tolkningen utifrån samhället. I studien framkommer det att tolkningen ger goda möjligheter för att skapa en kommunikation mellan två individer.

En ny typ av gravsättningsurna, Urna Bios (fortsättningsvis kallad biournan), har tagits fram av det spanska designföretaget Estudimoline. Grundtanken är att ett frö till ett träd placeras i urnan och börjar gro efter det att urnan jordsatts. Trädet växer sedan upp på graven. För att den här metoden ska kunna användas på svenska kyrkogårdar bör urnans viktigaste förutsättningar övergripligt undersökas och hanteras och kandidatuppsatsens mål är att göra detta. Arbetet syftar till att förmedla översiktlig kunskap om hur biournan bör hanteras för att underlätta planeringen för detta gravskick.

Syfte: Syftet är att skapa ökad förståelse för vilka konsekvenser som kan uppstå för medarbetarna till följd av att snabbväxande företag måste gasa och bromsa samt ge förslag på hur personer i chefspositioner kan hantera dessa konsekvenser.Metod: Vi har utfört en kvalitativ studie med induktiv ansats. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer på tre snabbväxande företag, med en chef och två medarbetare i respektive företag.Empiri: I empirikapitlet har vi redovisat insamlat material och sammanställt det utefter tre teman: tempoväxling, påverkan och ledarskap. Samtliga teman har delats upp utifrån både chef- och medarbetarperspektiv. Innehållet i kapitlet är rådata av vad våra respondenter svarade under intervjuerna.Teori/Tolkning: I detta kapitel har vi vävt samman teori och tolkning. Teorierna har innefattat: reaktioner vid förändringar, kommunikation i organisationer, kommunikation i förändringsprocesser, förändringsledarskap, ledarskapets kommunikation samt ledarstil..

Kultur är ett komplext begrepp med många innebörder och tolkningsmöjligheter. Syftet med denna studie har varit att beskriva hur sjuksköterskor inom psykiatrin erfar mötet med patienter från andra kulturer än den svenska. Tio sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrisk heldygns- och öppenvård intervjuades. Den kunskapsteoretiska utgångspunkten för intervjuerna var ett livsvärldsperspektiv. Materialet analyserades i förhållande till Lorentz utvecklingsmodell för kulturell kompetens, en modell som visar en utveckling från ett etnocentriskt perspektiv, där fokus är på den egna kulturen mot ett etnorelativt synsätt där den egna kulturen är en av många kulturer.

Uppsatsen behandlar hur värdegrunden som den är definierad i Lpo94 implementeras i realite-ten. Undersökningen baseras på en komparativ studie mellan två högstadieskolor i södra Skå-ne. För denna komparation av skolorna ligger intervjumaterial som grundstomme men kom-pletteras även med elevenkäter. John I. Goodlad är en framstående forskare inom pedagogik som studerat läroplanens konstruktion.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur handledningssamtalets innehåll och form kan bidra till deltagarnas lärande och reflektion i och av den egna praktiken. Genom att studera och beskriva hur deltagarna själva erfar sin delaktighet och kommunikation med pedagoger och specialpedagog i handledningssamtalet, förväntas dessa faktorer visa på hur de kan bidra till och ge förutsättningar för lärande och reflektion kring det specialpedagogiska arbetet med eleverna.Teori: Studien tar sin utgångspunkt i ett lärandeperspektiv och med den sociokulturella teorin som ram för att förstå hur lärande konstrueras. Lärande konstrueras i samspel och interaktion med andra. Inom det sociokulturella perspektivet är kommunikationen och språket centralt vid förståelsen för hur människor lär. Övriga teoretiska utgångspunkter som används vid analys och tolkning av resultatet är det kommunikativt relationsinriktade perspektivet (KoRP) samt de inom specialpedagogiken benämnda kategoriska och relationella perspektiven.

Syftet är att undersöka lärares och rektorers inställning till ledarskap i relation till den så kallade Monroe-metoden..

Problem och syfte Det åligger läraren att tillsammans med elev och förälder genomföra ett utvecklings- samtal/termin. Dessa tar tid att planera och genomföra och jag kan ibland uppleva att detta går på rutin. Finns det egentligen tillräckligt med kunskap i skolan om hur utföra dessa på bästa sätt? Vad säger litteratur och forskning om utvecklingssamtalets syfte och innehåll? Syftet med denna uppsats har varit att få kunskap om vad litteraturen säger om utvecklingssamtal och vad en grupp pedagoger har för syn på utvecklingssamtalet. Dessutom ville jag, för att få en utvecklingsinriktning i min uppsats, genom reflektion sätta igång tankar och presentera nya idéer till deltagarna i intervjustudien.

Uppsatsen behandlar hur en läsares genrekunskap påverkar dennes tolkning av en serie. Som projektarbete har jag producerat en kortare episod på fyra sidor, ur en längre serie som jag själv skapat, inom genrerna science-fiction och action. I bakgrunden går jag igenom Scott McClouds syn på serier, Bordwell och Thompssons syn på genrer, samt viss bakgrund och förutsättningar för min series mytologi, berättande och estetiska uttryck.Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag låtit fokusgrupper med olika förutsättningar vad gäller förkunskaper och bakgrundsinformation läsa och diskutera serien.För att skapa serie-episoden har jag studerat andra seriers layout, tecknarstil och berättande. Serien bygger på ett tydligt symbolspråk med förankring i verkligheten.De slutsatser jag kunnat dra av undersökningen är att mycket bakgrundsinformation hämmar nyfikenhet och spekulationsvilja och att en hög kunnighet kring de berörda genrerna leder till en modernare syn på könsroller..

Studien syftar till att beskriva förskollärares egna erfarenheter efter genomgången Reggio Emilia utbildning. Studiens fokus ligger på deras förändrade förhållningssätt samt hur detta påverkar barns lärande. Utifrån syftet har jag valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med tre verksamma förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna upplever deras förhållningssätt som förändrat, samt att detta påverkar barnens lärande positivt. De förändringar som beskrivs är en förändrad barnsyn och kunskapssyn samt förändring av planering och strukturering av verksamheten.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka om berättelsen kan fungera som katalysator för elevernas reflektion över sig själva och deras situation i ett postmodernt samhälle. Väsentliga frågor i sammanhanget blev dels huruvida de själva kunde bli medvetna om och reflektera över sina egna och andras strategier i en sådan omfattande social omvandling. Ett sådant fenomen som kom i fokus var vårt behov av ytliga statussymboler. Det i grunden kvalitativa arbetet bygger på tre synvinklar och tillika källor. För det första, mig själv som oundvikligt subjektivt filter; för det andra eleverna och för det tredje, mediala källor som på olika sätt har kunnat användas i sammanhanget. Under arbetets lopp har jag kommit fram till att arbetets informativa, reflektiva och diskursiva processer i sig utgjorde ett lika intressant material som slutsatserna..

Syftet med detta arbete var att göra en tolkning av Einar Englunds Toccata ur Pavane e Toccata genom att studera Eero Heinonens inspelning samt beakta verkets bakgrund, för att undersöka hur denna information kan användas i interpretationsarbetet.Stycket är skrivet år 1983 och det finns endast en tillgänglig inspelning av verket, gjord av den finska pianisten Eero Heinonen. För att undvika att omedvetet influeras av denna tolkning görs en analyserande beskrivning av inspelningen för att undersöka på vilket sätt denna istället kan inspirera det egna arbetet. I uppsatsen undersöks även styckets bakgrund för att ge en tydlig bild av tonsättaren samt styckets uppkomst. Resultatet visar hur en analys av en tidigare inspelning på ett aktivt vis kan ge inspiration i interpretationsarbetet. Arbetet bekräftar också att ingående kunskap om verkets bakgrund är av stor betydelse för skapa sig en god förståelse för musiken.

Det ha?r arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska fo?rsta?else fo?r tva? stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken a?r att de vanligtvis a?r obligatoriska pa? provspelningar. Eftersom jag ga?rna vill ha ett orkesterjobb ma?ste jag fo?rst vinna en provspelning.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som därefter meningskoncentrerats har använts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har återkopplats via mail för att säkerställa att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt.