Jag har i detta arbete med utgångspunkt från vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv på grupper och grupputveckling kan innebära för lärares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som något heltäckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lärare i arbetslag kan påverkas.Mina frågeställningar är:· Vad kan olika perspektiv på grupper innebära för lärares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebära för lärares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna består av möjliga sätt att se på hur arbetslag och lärare kan påverkas av grupperspektiv och grupputveckling..

Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan.Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv.Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar.Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Syfte: Studiens övergripande syfte är att beskriva lärares syn på andraspråksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om särskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som särskoleelever. Syftet är också att peka på skillnader i lärarnas förutsättningar att bedriva and-raspråksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesärskolan.Teori: Studien är kvalitativ och är tolkad utifrån hermeneutisk utgångspunkt. Hermeneutikens främsta redskap är tolkning, vars syfte är att leda till förståelse. En grund för att förstå är för-förståelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lärdomar, känslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar på förförståelse, förståelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

I ett historiskt perspektiv kan skolmatematiken betraktas som traditionstyngd. Forskning visar att lektionstid ofta ägnas åt elevers eget arbete och att elever förlorar sin lust att lära matematik. Detta står i kontrast till forskning om bl.a. resonemangs- och kommunikationskompetens, samt kamrat- och självbedömning som kan öka motivation och vara viktigt för lärande. Uppsatsen vill öka kunskapen om kommunikationen som sker när elever och lärare samtalar om problemlösningar i matematik samt vilka aspekter av elevernas lösningar som erkänns i samtalet.

Syftet med denna uppsats är att konstatera hur reglerna om lufttransportörens ersättningsansvar för försenade och inställda flyg vid personbefordran tolkas och tillämpas samt vad ersättningen innefattar. Ett delsyfte är att framlägga en utredning om vilken lagstiftning som är aktuell, innebörden av vissa begrepp, transportörens ansvar för inställda och försenade flyg, kompensationen och dess omfattning samt övriga relevanta aspekter. Vidare är avsikten med uppsatsen även att fastställa hur reglerna om lufttransportörens ersättningsansvar för försenade och inställda flyg bör tolkas och vad som passagerare av sådana flyg bör ersättas för. Ändamålet är även att undersöka huruvida det finns anledning att revidera någon aktuell regel och i sådant fall på vilket sätt..

Denna uppsats fokuserar på människans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Från olika aktörers livsvärldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövård studerats, liksom hur aktörernas förhållande till detta i sin tur påverkar vad som anses vara bevarandevärt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk på såväl central, regional som lokal nivå. Utifrån detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen är den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet påverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att påverka livsvärlden..

Uppsatsen inleds med att relatera dramapedagogiken till en skolkulturell problematik som handlar om hur det kognitiva angreppssa?ttet fa?tt en slagsida som bearbetar information pa? bekostnad av meningsskapande. I bakgrunden beskrivs och fo?rdjupas teoretiska perspektiv pa? dramapedagogik, med hja?lp av dess egen forskning men ocksa? belyst med korta estetiska, erfarenhetsbaserade, kognitiva, sociokulturella och pragmatiska perspektiv.Den centrala fra?gan i uppsatsen a?r vad som a?r det specifika fo?r den dramapedagogiska undervisningsmetoden i en skolkontext. Tre informanter som ba?de a?r la?rar- och dramapedagogutbildade, intervjuas om sina upplevelser av dramapedagogisk undervisningsmetod, kontrasterad mot skolans generella la?rkulturer.Hermeneutisk helhetsanalys sammansta?ller svaren tematiskt och analyserar med hja?lp av den teoretiska bakgrunden specifika aspekter som informanterna bero?r.

Förtätning är ett ämne som det talas mycket om i dagens samhälle. Det utövas i många städer och anses på många håll vara en långsiktigt hållbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt är det ett begrepp som inte riktigt är definierat. Min uppfattning är att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn på vad förtätning egentligen innebär. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtätning som är vanligt förekommande hos allmänheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.

En stadig ökning av psykisk ohälsa hos unga har varit synlig sedan 1990-talet. Med utgångspunkt i ungas berättelser om egen erfarenhet har jag undersökt ungas upplevelse av psykisk ohälsa och av att i samband med detta söka och få stöd. Informanter har rekryterats via stödjande verksamheter och organisationer/sidor på internet som har en stödjande funktion. Intervjuer med och skriftliga berättelser av nio unga vuxna (20-25 år) analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Min analys resulterade i fyra teman: ?En reflexiv tillit?, ?I spänningsfältet mellan behov och förmåga?, ?Att berätta sig till mening? och ?Ohälsa i ett socialt rum?.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lärare i samhällskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lärarna anser om det friutrymme som den mål- och resultatstyrda skolans kursmål i samhällskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att ställa det faktum att kursmålen i samhällskunskap är abstrakta och därmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvärdighet enligt läroplanen skall kunna garanteras över hela landet. Utifrån intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssätt, åsikter och uppfattningar om kursmål, friutrymmet och likvärdighet skiljer sig åt mellan lärare och skolor. Med hjälp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvärdighet kan vara problematisk att uppnå i en decentraliserat styrd skolverksamhet..

Syftet med studien är att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har använt oss av tre frågeställningar i vår studie. Vad innehåller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det något lärande i samtalen? För att nå ett resultat har vi använt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgår från en fenomenologisk ansats och vi är medvetna om att det är undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vår egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehåller utvärdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.

Syftet med denna undersökningen är att genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, undersöka hur användare av det sociala nätverket Instagram upplever aktiviteten som ett meningsfullt inslag i sin vardag. För att uppnå syftet utformades följande frågeställningar: På vilket sätt upplevs aktiviteten på Instagram som meningsfull? Vilka normer och förväntningar uppstår i aktiviteten? Hur anpassas aktiviteten efter dessa normer och förväntningar? Metod: Kvalitativ metod där användare av Instagram har intervjuats angående sina subjektiva uppfattningar om aktivitetens meningsfullhet. Intervjusvaren analyserades därefter genom det sociologiska perspektivet symbolisk interaktionism, med betoning på Erving Goffmans bidrag till detta. Resultat: Intervjupersonerna upplever aktiviteten på Instagram som meningsfull då det ger dem bekräftelse och skapar en känsla av gemenskap.