Mitt syfte med den här uppsatsen var att ta reda på hur man i praktiken går tillväga när man tolkar ett försäkringsvillkor om tvist angående detta råder mellan försäkringsgivare och försäkringstagare. Genom att läsa i doktrinen och titta i rättsfall som berör tolkningstvister så har jag fått en lite klarare bild över vilka tolkningsprinciper som finns att tillgå och hur dessa bör rangordnas och tillämpas i praktiken. Endast en av de tolkningsprinciper jag presenterar i denna uppsats finns fastslagen i lagtext och detta gör att det inte är något lätt uppgift att tolka ett avtalsvillkor eller försäkringsvillkor. Det finns dock en del principer fastslagna både i praxis och doktrin, men det ställs ändå höga krav på en bra avtalstolkare. I regel börjar man med en subjektiv tolkningsmetod för att sedan gå vidare med en objektiv.

I den här uppsatsen har jag studerat översättning från svenska till danska respektive norska, med särskild inriktning på metaforer. Studie-materialet är novellen Skenäktenskap av Göran Tunström. Som utgångs-punkt har jag använt Peter Newmarks principer för metaforöversättning samt George Lakoffs, Mark Johnsons och Mark Turners teorier om konceptuella metaforer.Vid en undersökning av översättningarna har jag funnit att bildledet i de studerade metaforerna i källtexten, till största delen överförts till mål-språken. Det innebär att översättarna följt Newmarks princip nr 1. Vidare har jag funnit några fall av vad Newmark kallar overtranslation, det vill säga att översättaren tillhandahåller mer information än vad käll-texten ger, främst i den norska översättningen.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledning I studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan. Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten..

Studien avhandlar upplevelser kring vad som skapar varaktigt engagemang hos medarbetare i organisationsutvecklingsprojekt. Utifrån en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats formulerades en teoretisk bakgrund av tidigare forskning inom ämnet och en empirisk studie genomfördes. Den empiriska studien bestod av intervjuer med sex managementkonsulter från tre konsultföretag med uppdrag inom näringslivet och offentlig sektor. Det empiriska materialet delades upp i kategorier som växte fram genom analys och tolkning. De framgångsfaktorer som respondenterna menar skapar varaktigt engagemang är förståelse, förtroende, belöning, delaktighet, uppföljning och gott ledarskap.

Denna uppsats undersöker lärares syn på hur det centrala kursplanemålet ?Eleven skall (?) kunna tillämpa grundläggande regler för språkets bruk och byggnad samt vara medveten om skillnader mellan talat och skrivet språk,? (SV1201) realiseras i undervisningen i svenska A på gymnasiet. Den undersöker också hur detta mål konkretiseras i skolors dokumenterade lokala tolkningar. Metoden är framförallt kvalitativ där vi intervjuar lärare både muntligt och med hjälp av en enkät. Vi gör också en egen analys av lokala dokumenterade tolkningar.

Syftet med arbetet är att undersöka huruvida betraktaren kan urskilja en konstnärs budskap i ett specifikt verk. Det hävdas att vi baserar våra tolkningar på vad vi till exempel har för utbildning och vad våra tidigare erfarenheter är. Det blir ett problem då man måste ställa frågan: "Kan någon annan än konstnären förstå konstnärens budskap?"Arbetet berör även vårt fysiska synsinne, vår perception och bildsemiotik. Bildsemiotik är läran om bilder, bilder som tecken och betydelse.

The swedish law of contract is fundamental within several civil law areas, among others labour law. The labour law contains more explicit legislation specificly adapted to the relation between employers and employees. Sometimes the labour law needs to rely on more general regulations, such as the law of contract. When the situation contains a specific contract relation dilemma it is logical to use the law of contract, when for example the law of employee protection does not reach an acceptabel solution.Transfer of undertaking is a situation were the employee protection is disregarded. The Euro directive 2001/23/EG prescribes, by its implemented rules in the law of employee protection, that rights and duties, such as employement agreements, passes on to the earner of the business.

Det är vanligt att läroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebär att tolkning av läro- och kursplaner görs utifrån läroboken. Vi tycker därför det är intressant att undersöka hur väl en lärobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i läroboken utifrån sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid Umeå universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna används framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, därför tycker vi det är intressant att jämföra läroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi även uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrån de sex kompetenserna.

I vår strävan att bli bra lärare, försöker vi finna lärandesituationer som gynnar lärandet på bästa sätt. Syftet med vår undersökning är att försöka utröna begreppet lust att lära och hur lärare tolkar och försöker omsätta detta i sin verksamhet. Vårt arbete utgår från frågeställningen Vad innebär begreppet lust att lära och hur omsätts det i praktiken? ? lärares syn på lust att lära. I Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet förskoleklassen och fritidshemmet, finns begreppet lust att lära som ett strävansmål i undervisningen.

Den här uppsatsen behandlar frågan kring vad information och rådgivning enligt miljöbalken egentligen innebär. I miljöbalken 26 kap 1 § står att ?Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rådgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsättningar för att balkens ändamål skall kunna tillgodoses?. Det övergripande syftet med studien är att ta reda på om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillämpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus på information och rådgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hämtats från intervjuer med två tillsynspersoner samt en miljöansvarig person på ett tillsynspliktigt företag.

Studiens syfte är att ta reda på vad föräldrar till barn i förskolan år 2012 anser vara viktigast samt hur väl resultatet överensstämmer med förskollärarnas tolkning av uppdraget. Undersökningsinstrumentet som använts är en kvantitativ webbaserad enkät för föräldrarna. 66 föräldrar valde att delta genom att rangordna tio olika påståenden. De fyra förskollärarna som deltog i studien fick skriftligt fylla i samma enkät utifrån fyra olika perspektiv. Studien innehar även kvalitativt undersökningsinstrument då samtal fördes med förskollärarna om de bägge respondentgruppernas resultat.

Med bakgrund att det sker en hög befolkningstillväxt i Stockholm väcktes intresset för fenomenet urbanisering. Syftet för denna kvalitativa undersökning är att utifrån individens upplevelse fördjupa förståelsen i vad som lockar och driver individer till storstaden och hur storstadslivet ter sig. Vald metodansats är hermeneutik vilket ger möjlighet att genom tolkning nå en ökad förståelse. Teoretisk ram utgörs av Georg Simmel och Marshall Berman. Datainsamling har skett i form av intervjuer med fem deltagare som flyttat till Stockholm.

Begreppen barnperspektiv och barnets bästa infördes i svensk lagstiftning sedan Sverige ratificerade FN:s konvention om barns rättigheter. En diskursanalytisk metod studerar kritiskt hur fenomen beskrivs, hur diskursordningar skapas, vem som äger talet och dominerar i en diskurs. Makt är en aspekt som analysmetoden betonar i mellanmänskliga relationer. Barn kan sägas befinna sig i en underordnad position på såväl individ nivå som på grupp- och samhällsnivå. Hur kommer barns bästa fram? Hur kommer barn till tals? Begreppet barnperspektiv beskrevs som vagt i offentlig litteratur och kopplades till ett helhetsperspektiv i en gruppintervju med socialsekreterare, verksamma inom socialt barnavårdsarbete.

I den här studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollärare i förskolan tolkar och uttalar att de förhåller sig till genusuppdraget som det är formulerat i Läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi även undersökt vilka faktorer som enligt förskollärare kan påverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vårt resultat att förskollärare har svårt att uttala hur de tolkar det formulerade målet i Lpfö98. De är väl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och eftersträvas. Likväl har de ofta svårt att gripbart och med ord tolka det som står angivet i Lpfö98.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.