Nyckelkurs på folkhögskola för personer med långvarig smärta startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och folkhögskolorna i länet. Denna studie undersöker kursens betydelse för deltagarnas liv med frågor om vad det betytt att smärtkursen förlagts till just folkhögskola. Tio personer har svarat på frågor om sitt liv med smärta och om hur det varit att delta i smärtkursen. En djupintervju med halvöppna frågor med en av dessa tio har fördjupat materialet. Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning som analysverktyg.Resultatet av studien visar att deltagare i smärtkursen har gått igenom en process där det vanliga livet förändrats av smärtan som tvingat fram en omställning av det liv man tidigare levt.

Syftet med denna studie är att beskriva hur dokumentationsarbetet upplevs av och påverkar barnen ur ett etiskt perspektiv. Det insamlade materialet består av tre fokusgruppsintervjuer med tre barn i varje där kvalitativ livsvärldsintervju använts som metod då studien grundar sig i fenomenologin där man avser studera den unika livsvärlden. En medvetenhet om att vi aldrig helt kan förstå en annan människa är därför vår utgångspunkt. Resultatet visar en variation i barnens svar angående hur de upplever och påverkas av dokumentationen. En motstridighet kan skönjas då det framkommer att barnen vill vara med på bild för att bli bekräftade samtidigt som det innebär att de då avbryter eller anpassar sin lek.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Det bakomliggande grundsyftet till den nya Förvaltningslagen (FL), som 1986 ersatte den äldre Förvaltningslagen (ÄFL), var främst att förbättra förvaltningens service och stärka rättssäkerheten. För att alla samhällsgrupper ska omfattas av ett sådant rättsskydd krävs att kommunikationen inte är ett hinder vid kontakter med myndigheter. För att överbrygga detta hinder finns FL:s 8 § som uppmanar myndigheter att anlita tolk vid behov. Vissa anser dock att denna tolkregel idag inte är tillräckligt tydlig, har en vag ordalydelse och ett syfte som kan uppfattas mer som en uppmaning än en skyldighet. Lagrummet ger utrymme för tolkning vilket lägger ett ansvar på myndigheten att själv avgöra när riktlinjerna bör följas.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen.

Vid organisatoriska förändringar är det vanligt att motstånd uppstår vilket kan leda till försämrad implementering av förändringen. Ledaren har här en viktig roll men det råder delade meningar kring hur motstånd bäst bör hanteras.Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar ledarens val av metoder för att hantera motstånd mot förändring. Fokus ligger på ledarens inställning, orsaksförklaringar till förändringsmotstånd, metoder att hantera motståndet samt kontextens betydelse i förändringsprocessen.Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehållsanalys.Studien har visat att förändringens kontext är avgörande för val av metoder att hantera det motstånd som kan uppstå i en förändringsprocess. Underordnat kontexten hade inställningen en stor påverkan, bland annat i avseende på ledarens subjektiva tolkning av motstånd och hur motståndet uttrycktes..

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tänkas uppstå vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlängning kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel för de elever som studerar på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig på rapporter från Utbildningsdepartementet och intervjuer från elever på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv användes vid återgivande av informanternas svar där en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till åtta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fått yrkesmässig utveckling därmed nya kunskaper, de har även förbättrat sina språkkunskaper och fått ett stärkt självförtroende Det framkom även idéer hur studiemotivationen kan förbättras..

It is the aim of this paper to examine, and analyze at a discursive level, the Swedish Democrats' interpretation of the term 'human rights', as this is presented in the material available on the party's official website. The goal is then to investigate in what manner the party portrays its political ambitions in relation to 'human rights'. The theoretical foundation for this analysis is discourse theory as it is presented in the works of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe.Furthermore, the aim is also to examine whether the Swedish Democrats? interpretation of 'human rights' is compatible with the established understanding of the term, such as this is presented in the international UN treaties on human rights. This will be done by thoroughly examining and comparing certain aspects of the Swedish Democrats' political ambitions, such as they have been portrayed in the analytical section of the paper, with relevant sections of the UN treaties..

Uppsatsen syftar till att undersöka om en nära läsning av Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd med fokus på de manliga karaktärerna förmår öppna texten för tolkning på något nytt sätt, huvudsakligen i ett självbiografiskt perspektiv. Även den omtvistade frågan om Kvinnor och äppelträds strukturella uppbyggnad behandlas i uppsatsen.      Skildringarna av männen - Förskinnsbonden, Gamlingen, Liter-Olle med sin hund och Videbonden ? visar sig leda mot en undertext, som inte frilagts i tidigare analyser. Martinsons sorg efter sina två drunknade söner tränger oupphörligt fram. Hennes kamp för att komma undan sina minnen och gå vidare avspeglas i romanen.

Denna studie syftar till att undersöka hur personalen på barnhemmet L.L.C.C.M. påverkas emotionellt av att arbeta med psykiskt traumatiserade barn. Studien belyser forskning kring olika kristeorier och krisbistånd samt vilka risker som kan förekomma för en biståndsperson. Sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer har analyseras genom teoristyrd tematisk analys. Fyra respondenter är rwandier, och två är utländska volontärer.

SammanfattningSyftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen.Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter.

This work is meant to contribute to the research of adaptation studies by focusing on a special case: the transformation of a fictional diary into a movie. In order to sustain the form of the literary source the adaptation to movie requires certain strategies. Först of all, the diary genre is characterized by a one-dimensional narration. Second, diaries only supply a few written dialogues, hence this "void" has to be compensated and filled by media specific measures. Third, the investigated diary is a story of individualization and emancipation of a single woman.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle där många olika språk talas och det är vanligt att människor som inte kan svenska söker vård. Det kan då vara svårt som sjuksköterska att utföra sitt arbete när en språkbarriär skapas. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser av kommunikation vid språkbarriärer hos patienter med invandrarbakgrund. Metod: En litteraturöversikt användes som metod baserad på 14 vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Upplevelser av otillräckligt informationsutbyte, missförstånd, bristande omvårdnad samt att använda tolk framkom av sjuksköterskor utifrån insamlad data.