Rekrytering är ett aktuellt ämne på arbetsmarknaden detta för att rekryteringar sker dagligen i organisationer. Att rekrytera fram rätt person är viktigt då personalen är organisationens främsta resurs. Rätt kompetens, kvalifikationer och erfarenheter hos kandidaten stärker organisationens position på marknaden. Syftet med rekryteringsprocesser är att finna organisationens främsta resurs och därför ses rekryteringsprocessen som en åtgärd för att uppfylla organisationens behov.Denna studie behandlar ämnesområdet rekrytering och dess applicering på marknaden. Vi har samlat in vårt empiriska material genom intervjuer med rekryteringskonsulter från två bemanningsföretag och en kommun.

De flesta fastigheter som ligger i samhällen runt om i Sverige ligger i en detaljplan. Det innebär att kommunen har detaljreglerat vad som får byggas. Bestämmelser gällande byggande och detaljplaner finns i plan- och bygglagen, PBL (1987:10).PBL 8:11 behandlar när bygglov skall beviljas på en fastighet som ligger inom en detaljplan. Om vissa rekvisit inte är uppfyllda får en ansökan om bygglov inte beviljas. Som i många andra lagar finns ett visst utrymme för undantag.

Studien riktar sig mot upplevelser av hälsa och vårdande i klostermiljö i nutidens Sverige. Hermeneutisk tolkning av texter baserade på 6 intervju med människor som upplever psykiskt lidande visar att verklighet som de möter på kloster kan beskrivas med hjälp av ordpar som förenar motsägelsefulla, ibland paradoxala aspekter som Yttre lugn/Inre intensitet; Andlig/Kroppslig arbete; Ramar/Frihet; Tystnad/ Samtalskvalité; Kultur/Natur; Relationer/Avskildhet; Trygghet/Respekt; Bekräftelse/Krav; Tro/Sökande; Gemensamma/Personliga berättelsen. Även Närvaro av det Osynliga konstateras i beskrivningar av kloster. Vid tolkning med hjälp av tradition ? vårdvetenskapliga teorier och studier ? konstateras det att kloster uppfyller de flesta kriterier för vetenskaplig baserad vårdinrättning och människor som vistas där skiljer sig inte markant från vetenskapens bild av psykiatriska patienter.

Tidigare forskning pekar på försämrad kommunikationsförmåga som ett av de mest uppmärksammade symtomen vid demenssjukdom. För att förmedla ett budskap till sin omgivning använder dementa som alla andra människor både verbala och icke-verbala signaler. Med tiden försämras deras verbala uttrycksätt och de börjar istället att i allt högre grad använda sig av de icke-verbala signalerna, som till exempel ansiktsuttryck, kroppsspråk, gester, paraspråk och liknande. Eftersom dementas olika kommunikativa uttryckssätt ibland kan vara väldigt svåra att tolka av andra i deras närhet, är det av stor betydelse att ta reda på de förutsättningar som påverkar detta. Syftet med denna studie är att utifrån vårdpersonalens berättelser belysa vilka faktorer som påverkar deras tolkning av dementas olika kommunikativa uttryckssätt under omvårdnadsmötet.

Utgångspunkten i arbetet är att människor som saknar rättigheter behandlas orättvist. Nancy Frasers rättviseteori stärker det påståendet. Hennes tolkning av rättvisa innebär att individer skall ha möjlighet att deltaga som jämlikar i alla strukturer som påverkar individen. Om individen saknar rättigheter saknar hon möjlighet att deltaga som jämlik. Frågeställningen som undersöks är hur Hannah Arendts ansvarbegrepp kan minska orättvisan som individen lider av i och med sin avsaknad av rättigheter.

Medierådets rapport Ungar och medier 2010 belyser att barn och ungdomar mellan 9 till 16 år tittar på TV minst en timme om dagen.[1] Enligt Huntemann och Morgan har TV stort inflytande på hur denna åldersgrupps värderingar formas, vad de tänker på och pratar om.[2] Vi har genomfört en textanalys av Sveriges Televisions ungdomsserie Vilma och empirin i vår studie har varit avsnitt ur serien. Syftet med textanalysen var att undersöka vilka budskap serien förmedlar till sin målgrupp, som är ungdomar i åldern 12 till 15 år[3], och hur de förmedlar dessa budskap. De teorier som har legat till grund för forskningen är hermeneutik, kritisk diskursanalys och semiotik.Resultatet av de tolkningar som vi gjort i vår analys är; att serien Vilma med hjälp av dess karaktärer förmedlar moraliska budskap till sin målgrupp. Vår tolkning av moraliska budskap är ?budskap som formar en god samhällsmedborgare?.

Syfte: Projektets syfte är att undersöka vilka bilder som Sportbladet målar upp av fotbollsspelaren Zlatan IbrahimovicMetod: Netnografi och kritisk diskursanalysTeori: Existentiell hermeneutik och kritisk diskursanalysResultat: Bilden av Zlatan Ibrahimovic målas upp av journalisten som i sin tur blir påverkad av läsare som skriver kommentarer till artiklarna.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Syftet med detta examensarbete, Lärares syn på entreprenöriellt lärande, är att skapa kunskap om entreprenöriellt lärande och om hur det tolkas och används av lärare. Ett specifikt syfte är att genom att intervjua lärare vid den utvalda skolan ta reda på hur de tolkar och använder entreprenöriellt lärande samt vilken av de olika definitioner man återfinner i litteraturen som ligger närmast de intervjuade lärarnas tolkning samt även ta reda på hur begreppet påverkar deras undervisnings metoder. I detta examensarbete läggs det inga värderingar på värdet av entreprenöriellt lärande utan fokus ligger istället på lärarnas syn på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande.Detta sker med hjälp av en empirisk studie med kvalitativ inriktning som med hjälp av intervjuer söker svar på frågorna:Finns det någon tolkning av begreppet entreprenöriellt lärande som är mer vanligt förekommande än andra bland lärare på gymnasienivå?Studien visar att det finns en tydlig koppling hos de intervjuade lärarna mellan entreprenörskap, entreprenöriellt lärande och de olika ekonomiska aspekterna på att driva företag. Företagsekonomi, lagar och regler samt produktionskunskap.

Personlig integritet och övervakning är något som starkt berör våra arbetsplatser idag. Vi påverkas av den ständiga och kraftfulla teknikutvecklingen och vår personliga integritet berörs. Tanken med denna uppsats är att belysa personlig integritet och övervakning via Internet och e-post på en kommunal arbetsplats. Jag använder mig av den hermeneutiska ansatsen och där jag ser till mina fem respondenters tolkning och förståelsehorisont. Dessutom ser jag till min egen tolkning som jag har använt mig av vid bearbetningen av intervjumaterialet.

Arbetet belyser frågan om huruvida konstnärer som även är pedagogiskt verksamma använder sig av sitt konstnärskap i den pedagogiska verksamheten. Syftet är att reda ut hur personer som är både konstnärer och pedagoger tänker kring problematiken att kombinera dessa två yrken, men även att skapa en digital story kring resultatet och processen i form av bilder och tal. Begreppet konstnär diskuteras, samt om konst är en slags vetenskap. Även Reggio Emilia-pedagogiken och dess syn på konstnärligt arbete i förskolor berörs. Metoden som används i undersökningen är kvalitativa intervjuer.

AbstraktDenna studie handlar om arkitekturutbildningen på högskolan och hur student och lärare diskuterar ett projektförslag där bildrepresentationer används för att samtala om ett aktuellt idéförslag och yrkesprofessionella problemlösningar. Studien under-söker hur tolkning av bilder växer fram och för ett yrkesprofessionellt samtal vidare, vilka roller bilder får i detta utbildningssammanhang samt vad bilder och bildhanter-ing kan erbjuda i detta samtal. I det studerande fallet utvecklas samtalet kring en bild som beskriver en utemiljö (man diskuterar ritning utifrån det som kallas för en situationsplan). Samtalet söker sig fram genom frågor och beskrivningar om vad olika grafiska tecken på ritningen står för eller föreställer i verkligheten och i analysen kan man iaktta hur aktörerna tycks acceptera stora skiftningar i den språkliga tolkningen under tiden samtalet ut-vecklas. Även växlingen mellan att beskriva vad man ser genom olika perspektiv (som helhetsperspektiv eller detaljperspektiv) accepteras utan att missförstånd upp-står i den gemensamma tolkningen.

Marknaden för Socially Responsible Investments (SRI)-fonder har utvecklats kraftigt de senaste åren, men metoderna bakom sammansättningen av dessa fonder skiljer sig åt. Fem metoder som kan användas för detta är; negativ screening, positiv screening, temafonder, integrerade miljöaspekter och helt hållbara fonder. Hur dessa metoder används och kombineras kommer att påverka fondernas möjlighet till finansiell prestation. I den här uppsatsen undersöker vi vilka metoder som används vid sammansättningen av SRI-fonder och hur processen skiljer sig åt från konventionella fonder.Vi har undersökt dessa fem ovannämnda metoder för sammansättning av SRI-fonder. Negativ screening är av dessa metoder den mest använda bland fondbolagen.

Kandidatarbetets syfte är att undersöka mötet mellan människa och medium genom att undersöka hur människor relaterar till och tolkar mötet med ett medium. Undersökningen tar sin utgångspunkt i flera tänkbara kunskapsfält, bland annat posthumanism, transhumanism, tolkningsvetenskap. Dessa kunskapsfält prövas sedan i en gestaltning för att avgöra om kunskapen är relevant i förhållande till vårt ärende..

Att företag skyddar sin verksamhet med hjälp av olika försäkringslösningar är idag vanligt. Syftet med försäkringen är att inbringa en trygghet för försäkringstagaren mot oönskade händelser. Följden blir att försäkringen är viktig ur ett socialt och samhällsekonomiskt perspektiv, särskilt då en inträffad skada kan innebära stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall där försäkringstagaren nekas ersättning. Anledningen kan vara att försäkringsgivaren tolkar försäkringsavtalet till försäkringstagarens nackdel.