My essay begins with a story in which I portray different communicative situations at the preschool unit Myran. The children in my story are at an early stage of development and they all suffer from multiple disabilities which inhibit their ways of communicating. Through my story, I describe how I perceive different communication dilemmas in my work place. A difficulty I cover in my essay is how the educator knows if he or she has interpreted a child correctly when it does not have a verbal communication and therefore is completely dependent on the educators? interpretations of its communication efforts.

I och med att informationsteknologin (IT) har utvecklats sÄ har det uppkommit nyamöjligheter att kommunicera över allt lÀngre avstÄnd. Samtidigt har marknaden förmÄnga IT-företag blivit allt mer global vilket innebÀr att produkter behöver anpassasoch utformas sÄ de kan anvÀndas i flera olika lÀnder. Inom interaktionsdesign försökerman jobba nÀra de presumtiva anvÀndarna för att utvÀrdera produkter, genom sÄkalladeanvÀndbarhetstester, innan de lanseras. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka omkommunikationen mellan deltagare som befinner sig pÄ samma fysiska plats somtestledare skiljer sig stort frÄn kommunikationen mellan deltagare och testledare sominte gör det och hur detta pÄverkar anvÀndbarhetstestet och dess tolkning. Dettaundersöks genom kommunikationsanalys av inspelningar av tvÄ anvÀndbarhetstest, tvÄdÀr testledare och deltagare befinner sig pÄ samma plats och tvÄ dÄ de inte gör det.

HÀlsa Àr ett Àmne som stÀndigt Àr aktuellt i vÄrt samhÀlle och nya idéer kring hÀlsosamma och ohÀlsosamma livsmedel, dieter och trÀning fÄr ett stort utrymme i media. Arbetets syfte Àr att undersöka idrottslÀrares förhÄllningssÀtt till hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är samt undersöka om det finns ett gemensamt tolkningssÀtt av arbetsuppgifterna. Undersökningen syftar till att undersöka om idrottslÀrarnas yrkesverksamma Är inom yrket och kön pÄverkar deras syn pÄ undervisningen. Detta görs genom att en enkÀtundersökning skickas ut till de 91 stycken idrottslÀrare i grundskolans senare Är som ingÄr i undersökningen. Forskning har visat att det saknas ett gemensamt tolkningssÀtt kring hÀlsa hos idrottslÀrare och att hÀlsa Àr nÄgot diffust för mÄnga inom yrket.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap anvÀnds vid placeringsövervÀganden av barn och unga i samhÀllsvÄrd. Med hjÀlp av vÄra frÄgestÀllningar ville vi fÄ svar pÄ, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsövervÀganden, dels hur socialsekreterarna förhÄller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. UtifrÄn det vÄra intervjupersoner har berÀttat Àr vÄr slutsats att socialsekreterarnas bedömningar pÄverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vÀgledning av arbetsledning.

Syfte med undersökningen var att ge svar pÄ om, och i sÄ fall hur metoden för effektiv lÀsteknik pÄverkar elevens studievanor, sjÀlvstudietid, förstÄelse och studieresultat. Undersökningsgruppen bestod av 9 elever vid en gymnasieskola i Kalix. Metoden effektiv lÀsteknik integrerades i undervisningen. För undersökningen anvÀndes tre enkÀter. Den första enkÀten besvarade eleverna före metodens integration i undervisningen.

Syftet med den hÀr undersökningen var att fÄ en inblick i hur fyra personer som Àr födda pÄ 1950-talet funderar över framtiden som pensionÀr. Min rubrik ?Vem tar hand om 50-talisten?? Àr en fundering över hur det kan komma att bli för 50-talisten som pensionÀr. Det Àr ett nytt pensionssystem som har trÀtt i kraft och de flesta som Àr födda pÄ 1950-talet kommer att fÄ sin pension utifrÄn det. SamhÀllsutvecklingen förÀndras och inom socialförsÀkringssystemet görs stora ekonomiska omfördelningar och besparingar.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gÄtt pÄ skoldaghem, har nÀr det gÀller inkludering och exkludering.

Uppsatsens syfte Àr att belysa dramapedagogers olika uppfattningar av att arbeta med konflikthantering i skolan för att fördjupa kunskapen om dramapedagogisk didaktik i sammanhanget.  Ansatsen Àr inspirerad av fenomenografi och hermeneutik. Empirin analyseras i olika beskrivningskategorier som utgör det sÄ kallade utfallsrummet och söker svaret pÄ frÄgestÀllningen:Vilka olika uppfattningar har dramapedagoger av konflikthantering i skolan?Undersökningens fyra beskrivningskategorier bestÄr av pedagogiskt förhÄllningssÀtt, lyckade exempel, svÄrigheter och pedagogisk kompetens. Vidare görs en hermeneutisk tolkning dÀr resultatet kopplas till Sternudds (2000) dramapedagogiska perspektiv.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

I mitt examensarbete har jag arbetat fram en glaskollektion med tema mens. MÄlet med mitt arbete var dels att höja mensen ur tabut, dels att ge bruksglaset en ny scen. Genom att göra en menskoppsbehÄllare i transparent glas vill jag ifrÄgasÀtta varför vi gömmer och smusslar med vÄra mensskydd men ocksÄ varför mensen idag framstÀlls som oren, Àcklig och skamlig. Jag vill uppmuntra till att bryta det mönstret, ge den som menstruerar en möjlighet att hylla mensen, sÀtta den i fokus, pÄ piedestal. Mitt arbete resulterade i ett mensaltare, en tolkning av hur jag tror mensen hade framstÀllts om vi levt i ett matriarkat.

Denna empiriska studie underso?ker om det ga?r att finna ett samband mellan fo?rtroende och uppfattad transparens i e-handelsklimat. Fo?r att ma?ta fo?rtroende tar studien ha?nsyn till Harrison McKnights fo?rtroendekonstruktion fo?r e-handel (Trusting beliefs) tillga?nglig i hans studie (McKnight, Choudhury & Kacmar, 2002) Fo?r att ma?ta transparens har en transparenskonstruktion utformats (Perceived transparency). Begreppet transparens i studien har sitt ursprung i egen tolkning med tillho?rande modell och konstruktion.

 Denna studie genomfördes i syfte att undersöka förekomst och omfattning av psykoterapeutiska insatser inom socialtjÀnstens individ- och familjeomsorgs (IFO) kommunala verksamhetsutbud (egenregi) under Ären 2003 och 2007. TvÄ kommuner i StockholmsomrÄdet, TÀby och JÀrfÀlla, ingick i studien. Till grund för undersökningen anvÀndes information och statistik frÄn socialstyrelsens statistikdatabaser, kommunernas journalföringssystem och verksamhetsberÀttelser. Insatserna i de olika verksamheterna differentierades utifrÄn tre kategorier med utgÄngspunkt i en vid tolkning av Strupps definition av psykoterapi och med tillÀgg av eventuell förekomst av kontroll och/eller tvÄng i insatserna. Tre olika kategorier av insatser identifierades; sociala, psykosociala och psykoterapeutiska insatser.

Föreliggande studie har undersökt underliggande neurala regioner för informationsprocessning av lexikala stimuli hos patienter med socialt Ängestsyndrom (SAD). Deltagarna bestod av 26 kvinnor och mÀn i Äldrarna nitton till femtiosju Är (M = 32). Under mÀtning med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) fick forskningdeltagarna lÀsa olika pÄstÄende i tre valenser (positiva, neutrala och negativa). Dessa var i sin tur antingen riktade till personen sjÀlv, eller till nÄgon annan. Resultaten visar att positiva stimuli, riktade till personen sjÀlv, aktiverar nÀtverk inom mediala prefrontalcortex (mPFC, BA 8 & 10) och tenderade till lateralisering i höger hemisfÀr.

I denna uppsats utreder jag hur instÀllningen var till ett förbud mot slöja i de svenska skolorna. Uppsatsen syftar till att undersöka vilka tankar och instÀllningar som framkom i Sverige bland skolledningar, politiker och ungdomar med utlÀndskbakgrund under Ären 2003 till 2005. Uppsatsen syftar Àven till att se till vilka eventuella skillnader som finns mellan Sverige och Frankrike, dÀr debatten om slöjan startade redan under slutet av 1980 talet och dÀr man sedan 2004 genom lag har förbjudit slöja i de statliga skolorna.Uppsatsen bygger pÄ en hermeneutisk metod och med hjÀlp av politiska dokument, debattartiklar och forskning om ungdomarnas instÀllningar till slöjan i de svenska skolorna, har jag genom min textanalys och tolkning nÄtt mitt syfte. Resultatet av undersökningen visar att instÀllningen för ett förbud mot slöja i skolorna var vÀldigt svagt i Sverige. Individens frihet betonades mycket, men elevernas situation kom ÀndÄ under tidsperioden att Àndras genom en ny diskrimineringslag..