Mot bakgrund av de landvinningar som gjorts inom kommunikations-teknologisyftar denna uppsats till att ge en bild av hur medarbetare i en organisationbeskriver och förhÄller sig till sitt intranÀt. Undersökningen har genomförts medkvalitativ metod och har omfattat sex stycken intervjuer pÄ ett expansivtlivsmedelsföretag. Datat har sedan analyserats med hjÀlp av begrepp somorganisationskultur, praktikgemenskap samt nÀtverksgemenskap. VÄrtperspektiv pÄ kommunikation och interaktion har prÀglats av dialogism medkontextuell resurs som ett nyckelbegrepp. VÄr tolkning av resultatet visar pÄförekomsten av multipla praktikgemenskaper och hur dessa positionerar sig irelation till intranÀtet.

FörvÀntningarna pÄ revision/revisorerna Àr mÄnga och kan ibland bli orimligt höga eller orealistiska. De olika behov och förvÀntningar som finns pÄ revisorn har skapat en inbyggd konflikt i revisorrollen samt bidragit till att det mÄnga gÄnger uppstÄtt ett förvÀntningsgap inom revision. Denna uppsats syfte Àr att redogöra för bankernas förvÀntningar pÄ revision, identifiera om det finns ett förvÀntningsgap inom revision mellan revisorer och banker samt om ett förvÀntningsgap existerar, förklara orsakerna till detta. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie dÀr tre auktoriserade revisorer samt fyra banktjÀnstemÀn intervjuats. Resultatet indikerar att ett förvÀntningsgap existerar dem emellan och att dess orsak frÀmst beror pÄ att banken har för höga förvÀntningar pÄ revision.

Denna studie Àr en systematisk litteraturstudie. Metoden för studien bestÄr av att granska utvalda vetenskapligt granskade artiklar samt en doktorsavhandling, för att söka svar pÄ studiens forskningsfrÄgor. Studiens syfte Àr att klargöra vad tidigare forskning inom omrÄdet Àmnesintegrering beskriver för verkningar pÄ skolverksamhet, med en tolkning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. I denna studie undersöks vilka verkningar som beskrivs vid Àmnesintegrerade arbetssÀtt, för sÄvÀl elevers kunskapskvaliteter som skolverksamheten. För att bringa ytterligare klarhet inom omrÄdet undersöks Àven den efterfrÄgan som beskrivs för ett mer Àmnesintegrerat arbetssÀtt frÄn sÄvÀl samhÀllet som skolverksamheten.

Jag har i den hÀr uppsatsen analyserat Baba Jaga je snijela jajes (2008) hybridlika struktur genom att göra en postmodernistisk analys. Under uppsatsens gÄng har jag lÀst och tolkat vad olika teoretiker har skrivit om postmoderna begrepp; sÄsom hybriditetsbegreppet, det ontologiska tvivlet samt Àven med att definiera myten och fiktionen. Jag har genom citat och analys gjort en personlig tolkning och skildrat detta i analysen. I min uppsats har jag visat att romanen har en hybridliknande struktur genom hÀxan Baba Jaga som saknar egenskaper och genom myten som saknar kÀrna. Jag har Àven visat detta genom den lekfulla berÀttarstrukturen och genreblandningen.

BipolÀr sjukdom kÀnnetecknas av tvÄ motsatser (poler), depression och mani och har en djup negativ inverkan pÄ de drabbades livsvÀrld. Sjukdomen pÄverkar relationer till familj, vÀnner och arbetsgivare. Sjukdomen har en hög frekvens av sjÀlvmordsförsök pÄ nÀrmare 25 % av de som drabbas. Syftet med studien var att belysa livsvÀrlden hos kvinnor som lever med bipolÀr sjukdom. Studien har baserats pÄ tvÄ sjÀlvbiografiska böcker som har analyserats med hjÀlp av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av en innehÄllsanalys.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att fÄ förstÄelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap anvÀnds vid placeringsövervÀganden av barn och unga i samhÀllsvÄrd. Med hjÀlp av vÄra frÄgestÀllningar ville vi fÄ svar pÄ, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsövervÀganden, dels hur socialsekreterarna förhÄller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. UtifrÄn det vÄra intervjupersoner har berÀttat Àr vÄr slutsats att socialsekreterarnas bedömningar pÄverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vÀgledning av arbetsledning.

Begreppet kultkontinuitet anvÀnds mÄnga gÄnger för att beskriva hur en ny religion övertar fenomen frÄn en tidigare religion. I denna uppsats har den fornnordiska gudinnekultens kultkontinuitet undersökts i Svensk romansk kyrkokonst. Genom en tvÀrvetenskaplig litteraturstudie inom religionshistoria och konsthistoria som utmynnade i en bildanalys har symbolik framkommit som kunde anknytas till den fornnordiska gudinnekulten. Undersökningen visade att det förekommer en gudinnekultkontinuitet i en förÀndrad form. Symboliken Àr emellertid i mÄnga fall otydlig, och kan mer förstÄs genom vad jag benÀmner som en symbolisk anknytning; det vill sÀga Àven om symbolerna inte direkt gÄr att anknyta till den fornnordiska symboliken, finns det attribut och egenskaper som kan relateras till de fornnordiska gudinnorna.

The purpose of this essay is to study the two cases ?The hijacking of a bus in Årdal? & ?The double murder in Ljungsbro? from media ethics aspects.  The aim for this study is to clear up if the the Swedish newspapers have reported according to the mediaethic rules and to see if there is any differences between the newspapers reporting. The following theories has been used to reach the objective: the journalism task, news values, the liberty of press and speach, media ethical rules and discursive discrimination. The study has used a critical discourse method formed by Teun a. van Dijk to analyse the material, mainly through macro- and microstructures.

Andersson, O. (2012) FörhÄllandet till naturen och dess pÄverkansfaktorer. En kvalitativ studie betrÀffande tre generationers förhÄllande till natur och dess pÄverkansfaktorer. C-uppsats i pedagogik. Högskolan i GÀvle, akademin för utbildning och ekonomi.MÀnniskans förhÄllande till naturen har prÀglat hela den mÀnskliga historien och den Àr nödvÀndig för vÄr överlevnad.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa samt att ta reda pÄ hur pedagoger för Ärskurs 4-6 i Àmnet idrott och hÀlsa arbetar för att förebygga att psykisk ohÀlsa uppstÄr hos eleverna. En kvalitativ metod i form av intervju har anvÀnts för den hÀr studien. Intervjuerna har gjorts pÄ fyra pedagoger som alla Àr verksamma idrottslÀrare i Ärskurs 4-6.  Resultatet visar pÄ att pedagogers uppfattningar av elevers psykiska ohÀlsa har skilda definitioner mellan att vara stress, oro, rÀdsla och dÄlig sjÀlvkÀnsla. Pedagogernas medvetenhet och kunskap av psykisk ohÀlsa Àr faktorer som visats sig vara av betydelse för ett förebyggande arbete mot psykisk ohÀlsa hos eleverna. Den problematik som lyfts frÄn resultatet Àr att bedriva en undervisning som ska se till alla elevers skilda förutsÀttningar.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgĂ€nglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, Ă€r det nuvarande redovisningssystemet under förĂ€ndring. Redovisningen gĂ„r frĂ„n att baseras pĂ„ den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus pĂ„ relevans i Ă„rsredovisningarna. Detta innebĂ€r ökad anvĂ€ndning av vĂ€rdering till verkligt vĂ€rde snarare Ă€n vĂ€rdering till anskaffningsvĂ€rden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna dĂ„ osĂ€kerheter kan uppstĂ„ angĂ„ende verkliga vĂ€rdens rimlighet.Syfte och frĂ„gestĂ€llningar: Genom tillĂ€mpning av verkligt vĂ€rde-vĂ€rdering har en ökad osĂ€kerhet uppstĂ„tt i de finansiella rapporterna. Dessa osĂ€kerheter kan vara svĂ„ra att minska om vĂ€rderingarna bygger pĂ„ svĂ„rverifierbar data. Studien Ă€mnar ge en ökad förstĂ„else kring hur revisorer upplever de osĂ€kerheter som uppstĂ„r vid revision av poster vĂ€rderade till verkligt vĂ€rde, samt hur dessa osĂ€kerheter hanteras.Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger pĂ„  Pentlands (1993) och Carrington & CatasĂșs (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext.

Detta examensarbete handlar om hur gymnasiela?rare i svenska?mnet ta?nker och reflekterar i sina val av sko?nlitteratur i litteraturundervisningen. La?rarnas utsagor har sedan analyserats ur ett normkritiskt perspektiv da? syftet har varit att underso?ka huruvida la?rarna anva?nder litteratur fo?r att problematisera normer. Informanterna som intervjuats fo?r studien har varit sju gymnasiela?rare som undervisar i a?mnet svenska i en medelstor stad i Mellansverige.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bilden av Dalarna förmedlas genom internet och massmedia.FrÄgestÀllning: Hur ser Dalarnas platsmarknadsföring ut via Visit Dalarna? Hur förmedlar kommunikationsföretaget VisitSweden bilden av Dalarna till omvÀrlden? Hur förmedlas bilden av Dalarna i massmedia?Metod: För att svar kopplade till frÄgestÀllningen har en text- och bildanalys anvÀnts dÀr icke sannolikhetsurval har legat till grund. Vidare har forskaren valt att anvÀnda hermeneutiken som förklaras som lÀran av tolkning. Studien Àr skriven utifrÄn en induktiv ansats dÀr en kvalitativ metod anvÀnds.Resultat: Efter att ha analyserat insamlad data blev slutsatsen att Dalarna har en platsmarknadsföring som stÀmmer överens mellan olika kanaler. Dessa kanaler förmedlar Dalarnas identitet med hjÀlp av texter och bilder.

I denna studie har jag fÄtt nÄgra medarbetares syn pÄ sin arbetsmiljö i den Svenska Kyrkan. I egenskap av arbetslivspedagog finner jag Svenska Kyrkans medarbetares relation till sitt arbete intressant dÄ det Àr en multiprofessionell vÀrdeorganisation.  Jag beskriver de förutsÀtt-ningar avseende ledarskaps- och organisationsteoretiska utbildning som prÀster och kyrkoherdar har för att agera som arbetsledare med personalansvar. Luthers kallelselÀra Àr en del av Svenska kyrkans vÀrdegrund och en intressant teori avseende dess inverkan pÄ arbetsmiljön.  För att komma fram till mitt resultat har en kvalitativ undersökning gjorts, i form av semistrukturerade intervjuer.

Syftet med undersökningen, var att se hur 6-Äringar i en förskoleklass uppfattade och resonerade i möte med en konstbild, "Starry Night över Rhone" 1880, mÄlad av konstnÀren Vincent Van Gogh. NÄgon tidigare forskning om barns möte med konst har jag inte funnit och hÀvdar att jag ville fÄ inblick i, om och hur det skulle gÄ att anvÀnda och genomföra bildtolkning av en konstbild hos yngre barn. Tolkningen gjordes med en del inslag av bildanalys. Metoden som anvÀndes var strukturerade intervjuer. Samtalen genomfördes enskilt med barnen.