Mitt huvudsakliga syfte med denna uppsats har varit att titta pÄ metoderna för avtalstolkning och se i vad mÄn de skiljer sig Ät mellan kommersiella och icke kommersiella avtal. Jag kan nu konstatera att det finns mÄnga olika sÀtt att tolka avtal pÄ men utgÄngspunkten Àr alltid en gemensam partsavsikt som i bÄda förhÄllandena Àr svÄr att finna, och som nÀsta steg en tolkning baserad pÄ lydelsen. Utöver dessa finns en rad principer som tas upp i arbetet som ocksÄ har betydelse för tolkningen i och med att ett avtal alltid skall tolkas i sin helhet. Skillnaderna mellan kommersiella och icke kommersiella förhÄllanden Àr betydande och en av de klaraste skillnaderna Àr kravet pÄ tydlighet och information som ökar i och med snedvridna förhÄllanden. Detta och mycket mer behandlas i arbetet..

Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad insikt om hur förskolelÀrare uppfattar sitt eget arbete med att frÀmja barns begreppsutveckling inom omrÄdet volym. Syftet med studien Àr Àven att fÄ ökad kunskap om vilka aspekter som pÄverkar den dagliga verksamheten inom omrÄdet volym i förskoleklassen. Denna undersökning Àr baserad pÄ intervjuer med sex förskolelÀrare, materialet har bearbetats och kategoriserats under fem stycken huvudrubriker som belyser olika aspekter av hur förskolelÀrarna uppfattar att de arbetar med omrÄdet volym i förskoleklassen. Vi har valt att belysa denna undersökning ur ett sociokulturellt perspektiv. I vÄr analys har vi kommit fram till att det finns mÄnga olika aspekter som pÄverkar utformandet av verksamheten i förskoleklassen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en lÀrare anvÀnder bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att bilden har och hur lÀrarna anser att bilden har och hur lÀrarna tolkar fysikinnehÄllet i de anvÀnda bilderna. Detta jÀmför vi med vilken betydelse eleverna lÀgger i bilder och deras tolkningar av de bilder lÀraren anvÀnder. LÀraren intervjuades för lektionstillfÀllet och observerades vid tre olika lektionstillfÀllen.Tio elever i Är 7 intervjuades.En tolkning visar att om lÀraren anvÀnder olika typer av bilder i undervisningen underlÀttar det förstÄelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen Àr rolig..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att försöka kartlÀgga hur bedömningen av arbetstagarens prestation genomförs. Vi vill beskriva inverkan frÄn sÄvÀl subjektiva som objektiva bedömningsgrunder. Metod: Vi har valt att genomföra vÄr undersökning genom en kvalitativ studie av tre företag. Undersökningen genomfördes genom öppna intervjuer med chefer som har ansvar för bedömningar av anstÀllda pÄ respektive företag. Slutsatser: Att helt utesluta pÄverkan frÄn yttre faktorer i ett bedömningssystem Àr vÀldigt svÄrt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad som bidrar till att preskription av skattefordringar har en egen lag och inte regleras i samma lag som övriga fordringar och varför preskriptionstiden av dessa fordringar kan förlÀngas. En rÀttsdogmatisk metod har anvÀnts för att faststÀlla gÀllande rÀtt inom omrÄdet. DÀr lagtolkningen till största del skett med hjÀlp av objektiv lagtolkning och vissa oklara begrepp, sÄ som sÀrskilda skÀl, har tolkning skett med hjÀlp av subjektiv lagtolkning. Vidare anvÀnds en komparativ metod för att se likheter och skillnader mellan Lagen om preskription av skattefordringar m.m. och Preskriptionslagen.

Sammanfattning Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Ett varulager Àr oftast den största posten av ett företags tillgÄngar och Àven en viktig del av redovisningen. VÀrdering av varulagret Àr en komplex del i ett företag och det Àr mÄnga företag som har problem att hantera vÀrderingen. Flera personer lyfter upp problematik och svÄrigheter att vÀrdera ett varulager och frÀmst för tillverkande företag eftersom det Àr mÄnga komponenter som ska tas hÀnsyn till och vÀrderingen styrs av lagar som tillÄter egen tolkning. Ett varulager binder Àven kapital i företaget och det Àr dÀrmed viktigt att företag vÀrderar det korrekt.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur tillverkande företag vÀrderar sitt varulager samt analysera vilka svÄrigheter företag anser finnas med vÀrdering av varulager. Syftet Àr Àven att beskriva hur företag hanterar svÄrigheterna som beskrivs finnas i vÀrdering av varulager för företag.

Sammanfattning Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Även om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.

Jag har i detta arbete med utgÄngspunkt frÄn vetenskaplig litteratur tolkat och analyserat vad olika perspektiv pÄ grupper och grupputveckling kan innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag. Tolkningarna ska inte ses som nÄgot heltÀckande utan syftar tillatt ge en möjlig beskrivning av hur lÀrare i arbetslag kan pÄverkas.Mina frÄgestÀllningar Àr:· Vad kan olika perspektiv pÄ grupper innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag?· Vad kan grupputveckling innebÀra för lÀrares vardag i arbetslag? Resultatet eller tolkningarna bestÄr av möjliga sÀtt att se pÄ hur arbetslag och lÀrare kan pÄverkas av grupperspektiv och grupputveckling..

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Syftet med rapporten a?r att beskriva hur fastighetsbolaget, Varbergs Fastighets AB och energibolaget, Halmstad Energi och Miljo? hanterar de risk-, och osa?kerhetsfaktorer som fo?rekommer vid solcellsinvesteringar.Fo?r att energisamha?llet skall na? en ha?llbar framtid kra?vs att elproduktionen kommer ifra?n fo?rnybara energika?llor. Sedan a?r 2008 har installationstakten fo?r solceller i Sverige o?kat. A?r 2012 installerades 8,3 MW solceller och a?r 2013 mer a?n fo?rdubblades den installerade effekten till 19 MW (Lindahl, 2014).

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva lÀrares syn pÄ andrasprÄksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om sÀrskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som sÀrskoleelever. Syftet Àr ocksÄ att peka pÄ skillnader i lÀrarnas förutsÀttningar att bedriva and-rasprÄksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesÀrskolan.Teori: Studien Àr kvalitativ och Àr tolkad utifrÄn hermeneutisk utgÄngspunkt. Hermeneutikens frÀmsta redskap Àr tolkning, vars syfte Àr att leda till förstÄelse. En grund för att förstÄ Àr för-förstÄelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lÀrdomar, kÀnslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar pÄ förförstÄelse, förstÄelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

Syftet med denna uppsats Ă€r att konstatera hur reglerna om lufttransportörens ersĂ€ttningsansvar för försenade och instĂ€llda flyg vid personbefordran tolkas och tillĂ€mpas samt vad ersĂ€ttningen innefattar. Ett delsyfte Ă€r att framlĂ€gga en utredning om vilken lagstiftning som Ă€r aktuell, innebörden av vissa begrepp, transportörens ansvar för instĂ€llda och försenade flyg, kompensationen och dess omfattning samt övriga relevanta aspekter. Vidare Ă€r avsikten med uppsatsen Ă€ven att faststĂ€lla hur reglerna om lufttransportörens ersĂ€ttningsansvar för försenade och instĂ€llda flyg bör tolkas och vad som passagerare av sĂ„dana flyg bör ersĂ€ttas för. ÄndamĂ„let Ă€r Ă€ven att undersöka huruvida det finns anledning att revidera nĂ„gon aktuell regel och i sĂ„dant fall pĂ„ vilket sĂ€tt..

Denna uppsats fokuserar pÄ mÀnniskans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. FrÄn olika aktörers livsvÀrldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövÄrd studerats, liksom hur aktörernas förhÄllande till detta i sin tur pÄverkar vad som anses vara bevarandevÀrt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk pÄ sÄvÀl central, regional som lokal nivÄ. UtifrÄn detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen Àr den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet pÄverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att pÄverka livsvÀrlden..

FörtÀtning Àr ett Àmne som det talas mycket om i dagens samhÀlle. Det utövas i mÄnga stÀder och anses pÄ mÄnga hÄll vara en lÄngsiktigt hÄllbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt Àr det ett begrepp som inte riktigt Àr definierat. Min uppfattning Àr att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn pÄ vad förtÀtning egentligen innebÀr. Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtÀtning som Àr vanligt förekommande hos allmÀnheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.