Syfte: Vårt syfte med denna studie är att försöka få en fördjupad förståelse av hur pedagoger ser på tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi är intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. Frågeställningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och få inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur får förskollärare tiden att räcka till så att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgått från ett tolkande perspektiv. Utifrån halvstrukturerade intervjuer av fem förskollärare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: Vår tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollärarnas arbetssätt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssätt men tiden nämner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi måste låta den ta tid, framförallt i början. Det är viktigt att både kollegor och barn är delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen är tvungna att ändra på gamla strukturer.

The aim of this essay was to gain a deeper understanding about how school employees interpret and practice school law regarding cyber-bullying that occurs between pupils on the internet. To examine this we used a qualitative method. We completed eight interviews with five teachers, one headmaster, one school welfare officer and one special educationist. These eight school employees were from four different high schools. In our interviews we found that the school employees thought it was difficult to define different concepts within the school law such as in association with the occupation and offensive behaviour which prohibits them from interpreting the school law in the same way.

Syftet med uppsatsen är dels att studera vilken förankring som en taxiorganisations varumärke kan ha bland företagets växelpersonal dels att undersöka om det föreligger diskrepans mellan vad organisationen vill förmedla med sitt varumärke och de växelanställdas uppfattning om detsamma. Uppsatsen syftar till att försöka förstå och förklara denna eventuella diskrepans genom att knyta an till teorier om rollövertagande, organisationsidentitet och organisationskultur. Forsknings- och teoretiska perspektivI uppsatsen har teorier från det sociologiska fältet används liksom forskningsperspektiv på intern marknadsföring och produktsyn.MetodUppsatsen bygger på en kvalitativ metod där fyra medarbetare och en driftchef intervjuats. Intervjuerna spelades in via diktafon. För intervjuerna användes en strukturerad intervjuguide.ResultatResultatet visar att förankringen av varumärket hos växelmedarbetarna har brister.

När idrottare hamnar i en svacka kan de vända sig till en idrottspsykolog och det är den processen studien utgår ifrån. Studien avser att undersöka upplevelserna som sker vid mentala idrottssvackor hos både idrottare och idrottspsykologer, och därigenom sker en jämförande studie. Urvalet har bestått av fyra idrottspsykologer och tre idrottare. Materialet har samlats in via intervjuer som sedan kategoriserats i gemensamma kategorierna: mentala svackor, livshändelser, prestation, rådgivning, bakomliggande faktorer, generella övningar, mental träning, spänningsnivå, koncentration, visualisering, mål, självförtroende och självbild, rutiner och planering samt framtiden. Resultatet visar på att arbetet som sker vid mentala svackor är en individuellprocess med utgångspunkt från varje idrottares egen tolkning och arbetet med mål är centralt för både idrottspsykologer och idrottare.

Syftet med mitt examensarbete är att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att använda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förståelse för de två olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhäver betydelsen av förståelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att läsa utvald litteratur och artiklar, ämnar jag fördjupa min förståelse för synen på kunskap och tolka och analysera dagens lärandesituationer med den vunna förståelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i fråga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen är att progressivismen fokuserar på kunskapens funktion, det vill säga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvärde.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning.

Med utgångspunkt i barndomssociologiska tankar undersöker följande etnografiskt inspirerade studie intentionen med och receptionen av Stockholms Kulturhus barnkulturverksamhet Rum för Barn. Genom att tillämpa Stuart Halls kommunikationsmodell för inkodande och avkodande av budskap på materialet, som består av intervjusamtal, observationer, styrdokument, information till besökarna samt en kvalitativ enkätstudie, diskuteras de barndomsideologier om barnet som blivande alternativt varande människa som förekommer i verksamheten samt de vuxna besökarnas tolkning av dessa.I analysen framkommer en dubbelhet gentemot barnen såsom å ena sidan blivande människa och å andra sidan varande människa från såväl verksamhet som besökare. Undersökningen påvisar att de båda ideologierna (om barnet som blivande och varande människa) är alltjämt närvarande i både verksamhetens intention samt i de vuxna besökarnas reception och omsatta barnsyn. Rum för Barns givna förutsättningar, dess egen förståelse av verksamheten, sammanhanget och det faktiskt kommunicerade intentionen kan förståelse av verksamheten är bred och bitvis brokig. Också de tolkningar informanterna gör av verksamheten varierar, från godtyckliga till oppositionella.Uppsatsen påvisar att verksamheten kan användas som ett forum för förverkligande av barnets rättigheter men att detta inte alltid görs..

Detta examensarbete handlar om hur fem verksamma pedagoger resonerar om sin roll i barns lärande. Syftet med studien är att få syn på pedagogers olika uppfattningar och hur de på olika sätt beskriver sin tolkning av begreppet lärande samt vilka förutsättningar de skildrar att de ger för att barnet skall upptäcka och få förståelse för lärande. Den metod som använts har varit enskilda intervjuer med pedagoger. De frågor som studien har utgått ifrån är: Hur resonerar pedagoger kring sin roll i barns lärande? Hur resonerar pedagoger om synliggörandet av barns lärande? Teoretiska utgångspunkter i examensarbetet har varit kopplade till lärarens roll och funktion för läraruppdraget.

Syftet i denna studie är att få ökad förståelse för hur förskollärare använder sagoberättandet i relation till barnens språkutveckling. Vi har utgått från frågeställningarna: På vilket sätt främjas barnens språkutveckling genom sagoberättandet enligt förskollärarna samt vilka metoder säger de sig använda för att gynna barnens språkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberättandets möjligheter för språkutvecklingen. Vi har under arbetets gång haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vårt sätt att se på lärandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lärandet.

The purpose of this thesis is to identify power structures and instruments of power within the Jehovah?s witnesses and investigate how they affect the baptized youths baptized within the organization. The material consists of qualitative in-depth interviews and is analyzed with Foucault's theories of power. The results show that the participants have a very strict relationship to the rules of the congregation and also that they take great care in observing these rules carefully. It becomes evident that young members are exposed to disciplinary measures from the organization.

Den här undersökningen fokuserar på hur skivomslagen ser ut inom hiphop och glam metal i Sverige i en jämförelse över tid. Undersökningen ska även besvara de förändringar eller icke- förändringar som skett, samt hur kulturen påverkar utformandet av skivomslag inom varje musikgenre. Syftet är att får en ökad förståelse och inblick i kopplingen mellan musikgenre och bild i utformandet av skivomslag. Med hjälp av den semiotiska bildanalysen har skivomslagen analyserats under två olika tidsperioder. Resultaten av analyserna visar att båda musikgenrerna har gått över till mer tolkningsbara skivomslag.

Den radikala utveckling som skett inom teknologin har medfört att pornografiskt material har fått en spridning i samhället, vilket inneburit att synen på pornografi har förändrats. Syftet med denna studie är att undersöka vuxnas föreställningar av pornografi. För att få en djupare förståelse för dessa föreställningar består det empiriskt insamlade materialet av kvalitativa intervjuer med tio vuxna individer, där könsfördelningen varit jämn. Informanterna har gett sin subjektiva tolkning av vad sexualitet, erotik och pornografi är för dem, och delat med sig av sina erfarenheter av pornografi. Studiens resultat visar att det finns könskillnader i kvinnornas och männens föreställningar av pornografi.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur symboler och intertextualitet kan tolkas i romanen Älskade, skriven av Toni Morrison. Metoden som använts har varit närläsning, där texten har granskats ingående för att finna symboler. Även en läslogg har upprättats, där reflektioner angående symbolerna och intertextualitet nedtecknats. Utifrån detta och med hjälp av passande litteratur har symbolerna tolkats i de sammanhang de dyker upp i. Symbolerna har även förknippats med romanens karaktärer för att få fram deras personlighet.

I Sverige har drygt en person av 800 diagnosen multipel skleros (MS). Det är en livslång sjukdom som hela tiden progredierar och ger allt svårare symtom hos den drabbade. Detta medför att många personer med MS känner en uppgivenhet och riskerar att drabbas av depression eftersom MS är svår att förutse. Detta kan inverka på individens livsvärld, lidande och välbefinnande samt den subjektiva kroppen. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med multipel skleros.

I uppsatsen gör jag en studie av den polsk-judiske författaren Bruno Schulz (1892-1942) essä ?Mityzacja rzeczywisto?ci? (Mytologiseringen av verkligheten) från 1936. Genom att dels göra en grundlig genomgång av essäns innehåll, och dels placera essän mot olika texter och uppfattningar, framkallar jag läsarter som både lyfter fram centrala föreställningar och sätter dem i nytt ljus. Bland annat visar jag på vilket sätt Friedrich Schlegels programskrift ?Rede über die Mythologie? (Tal om mytologin) kan användas för att läsa och bättre förstå Schulz föreställningar om och kopplingar mellan språk, verklighet, ursprung och myt.