Studiens syfte och innehåll handlar om vilka elever som pedagoger i skolan definierar som avvikande elever och vilka metoder som specialpedagogen använder för att utreda elevens behov samt hur dessa val av metoder påverkar eleven. Intervjupersonerna var specialpedagoger I de specialpedagogiska svaren kan man klart se att pedagogernas uppfattning av begreppet avvikande grundade sig på pedagogernas egen tolkning av normalitet. Fastän de flesta specialpedagogerna ansåg att avvikelserna hos eleverna berodde på skolans miljö och organisation så blir eleven bärare av problemen och pedagogerna definierade vilka elever som var avvikande Samtliga sex specialpedagoger använde klassrumsobservationer som metod och var överens om att eleverna skulle vara inkluderade i den vanliga klassen. Utav de sex kommuner som ingick i denna studie så är det endast en kommun som levde upp till denna inkluderingstanke. .

I den allmänna debatten kan vi återkommande läsa och ta del av medborgares tyckanden och tänkanden kring stundande eller redan genomförda privatiseringar inom den allmänna vård och omsorgen. Utifrån den allmänna diskursen och den tidigare forskningen kring fenomenet privatisering inom det offentliga Sverige har frågor väckts om hur man inför dessa nya driftsformer säkerställer folkliga värdegrunder som offentlighetsprincip och insyn. Redan i de inledande delarna av upphandlingsdokumenten som de båda huvudmännen, Sala Kommun och Västmanlands läns landsting, upprättat framgår en intressant olikhet i fråga om begreppsinnebörd och tolkning. Allmänt förhåller sig båda fallens avtalsregleringar mycket detaljerade och utförliga. Sammanfattningsvis har denna studie visat att såväl offentlighetsprincip som insyn säkras under upphandling..

I Sverige har barn och ungdomar i såväl grundskolan som gymnasiet sämre matematikkunskaper idag jämfört mot tidigare år (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försämrad matematikkunskap stå att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nått liknande resultat i internationella kunskapsutvärderingar. Det här examensarbetet jämför dessa två länders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan två stora kunskapsutvärderingar och kunskapskraven i de två länderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till ländernas resultat i dessa två kunskapsutvärderingar.Syftet uppnås med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys av de två ländernas kursplaner för matematik.

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

Bevispresentation är ett ämne som kommit i skymundan i litteratur som har medförhörsmetodik att göra. Litteraturen på området är begränsad, med användningsområdetstort.Bevispresentation är ett område inom förhörsmetodik som ställer höga krav på förhörsledaren.Det gäller att tolka och förstå de olika delarna av en misstänkts utsaga, så att man kan skapaen strategi för hur man skall använda den bevisning som man lyckats skrapa ihop. För att göradetta krävs kunskaper om såväl juridik som psykologi. Tillexempel kan en förhörsledare fåstor hjälp i sin tolkning av den misstänktes uppgifter, genom att betrakta dennes kroppsspråkunder förhöret.Den helhetsbild som förhörsledaren får av den misstänktes humör och sinnesstämning i olikadelar av förhöret kan vara avgörande för hur taktiken för bevispresentationen läggs upp.Denna rapport kommer att visa hur man, genom att få en så komplett bild av den misstänktesom möjligt, lättare kan kontrollera förhörssituationen.Målet med effektiv bevispresentation är att maximera utgången av förhöret..

Nyckelkurs på folkhögskola för personer med långvarig smärta startade som ett samarbetsprojekt mellan Landstinget i Kalmar län och folkhögskolorna i länet. Denna studie undersöker kursens betydelse för deltagarnas liv med frågor om vad det betytt att smärtkursen förlagts till just folkhögskola. Tio personer har svarat på frågor om sitt liv med smärta och om hur det varit att delta i smärtkursen. En djupintervju med halvöppna frågor med en av dessa tio har fördjupat materialet. Metoden är kvalitativ med hermeneutisk tolkning som analysverktyg.Resultatet av studien visar att deltagare i smärtkursen har gått igenom en process där det vanliga livet förändrats av smärtan som tvingat fram en omställning av det liv man tidigare levt.

Syftet med denna studie är att beskriva hur dokumentationsarbetet upplevs av och påverkar barnen ur ett etiskt perspektiv. Det insamlade materialet består av tre fokusgruppsintervjuer med tre barn i varje där kvalitativ livsvärldsintervju använts som metod då studien grundar sig i fenomenologin där man avser studera den unika livsvärlden. En medvetenhet om att vi aldrig helt kan förstå en annan människa är därför vår utgångspunkt. Resultatet visar en variation i barnens svar angående hur de upplever och påverkas av dokumentationen. En motstridighet kan skönjas då det framkommer att barnen vill vara med på bild för att bli bekräftade samtidigt som det innebär att de då avbryter eller anpassar sin lek.

Studiens syfte är att studera inkludering för dyslektiker genom kvalitativa intervjuer samt attitydformulär. Studien är avgränsad till att undersöka tre aktörers strävan efter inkludering och ansvarstagande i inkluderingsprocessen ? lärarens, specialpedagogens och rektorns. Genom att studera skillnaden mellan integrering och inkludering och de riktlinjer, så som skollag och läroplan, som skolan har undersöker jag utifall lärare, specialpedagoger och rektorer har en strävan efter inkludering av dyslektiker i undervisningen, dvs. att särskilt stöd skall erhållas i klassrummet och inte särskiljt.

Det bakomliggande grundsyftet till den nya Förvaltningslagen (FL), som 1986 ersatte den äldre Förvaltningslagen (ÄFL), var främst att förbättra förvaltningens service och stärka rättssäkerheten. För att alla samhällsgrupper ska omfattas av ett sådant rättsskydd krävs att kommunikationen inte är ett hinder vid kontakter med myndigheter. För att överbrygga detta hinder finns FL:s 8 § som uppmanar myndigheter att anlita tolk vid behov. Vissa anser dock att denna tolkregel idag inte är tillräckligt tydlig, har en vag ordalydelse och ett syfte som kan uppfattas mer som en uppmaning än en skyldighet. Lagrummet ger utrymme för tolkning vilket lägger ett ansvar på myndigheten att själv avgöra när riktlinjerna bör följas.

Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur pedagoger tänker kring de faktorer som påverkar/avgör när barn inom förskolan byter från småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn. Centrala frågeställningar i studien är: Vad och vem påverkar enligt pedagogerna beslutet när ett barn ska byta avdelning? Hur upplever pedagogerna övergången av barn från en småbarnsavdelning till en avdelning för äldre barn?Teori: Studiens teoretiska ansats har sin förankring i det sociokulturella perspektivet. Barn lär genom att kommunicera och imitera varandra. Tillsammans med barn som kan mer än de själva ges barnet bästa chansen för lärande.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.

Arbetet behandlar begreppen slöjd, hemslöjd, hantverk, konsthantverk och formgivning. Syftet med arbetet är att belysa dessa begrepp och ge en bild av hur olika textilt skapande människor uppfattar begreppen och hur de själva ställer sig till de olika kategorierna och om det är väsentligt att tillhöra en kategori. Syftet och frågeställningen svaras genom en kvalitativ intervjustudie med tre stycken informanter. Informanterna har själva benämnt sig som textilhantverkare, textilkonstnär och konstnär. De ger en bild över sina tankar och åsikter om de olika begreppen.

Vid organisatoriska förändringar är det vanligt att motstånd uppstår vilket kan leda till försämrad implementering av förändringen. Ledaren har här en viktig roll men det råder delade meningar kring hur motstånd bäst bör hanteras.Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för vad som påverkar ledarens val av metoder för att hantera motstånd mot förändring. Fokus ligger på ledarens inställning, orsaksförklaringar till förändringsmotstånd, metoder att hantera motståndet samt kontextens betydelse i förändringsprocessen.Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ flerfallstudie med ett abduktivt förhållningssätt. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra ledare och det empiriska materialet har analyserats genom innehållsanalys.Studien har visat att förändringens kontext är avgörande för val av metoder att hantera det motstånd som kan uppstå i en förändringsprocess. Underordnat kontexten hade inställningen en stor påverkan, bland annat i avseende på ledarens subjektiva tolkning av motstånd och hur motståndet uttrycktes..

SAMMANFATTNING Syftet med denna undersökning var att försöka hitta de eventuella positiva effekter som kunde tänkas uppstå vid genomförande av arbetsplatsförlagd utbildning internationellt (utlands APU) för att i en förlängning kunna använda det som ett pedagogiskt hjälpmedel för de elever som studerar på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Materialet till undersökningen grundar sig på rapporter från Utbildningsdepartementet och intervjuer från elever på Allhamra gymnasieskolas industriprogram. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer med halvstrukturerad intervjuform och ett fenomenografisk beskrivande perspektiv användes vid återgivande av informanternas svar där en hermeneutisk tolkning av intervjuerna gjordes. Det slutliga deltagarantalet uppgick till åtta personer. Resultatredovisningen och resultatsammanfattningen visar att informanter som har genomfört utlands APU har fått yrkesmässig utveckling därmed nya kunskaper, de har även förbättrat sina språkkunskaper och fått ett stärkt självförtroende Det framkom även idéer hur studiemotivationen kan förbättras..

It is the aim of this paper to examine, and analyze at a discursive level, the Swedish Democrats' interpretation of the term 'human rights', as this is presented in the material available on the party's official website. The goal is then to investigate in what manner the party portrays its political ambitions in relation to 'human rights'. The theoretical foundation for this analysis is discourse theory as it is presented in the works of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe.Furthermore, the aim is also to examine whether the Swedish Democrats? interpretation of 'human rights' is compatible with the established understanding of the term, such as this is presented in the international UN treaties on human rights. This will be done by thoroughly examining and comparing certain aspects of the Swedish Democrats' political ambitions, such as they have been portrayed in the analytical section of the paper, with relevant sections of the UN treaties..