Sökresultat:
2018 Uppsatser om Tolkning av ćrsredovisning - Sida 19 av 135
En tolkning av reglerna om lufttransportörens ersÀttningsansvar för försenat och instÀllt flyg vid personbefordran
Syftet med denna uppsats Ă€r att konstatera hur reglerna om lufttransportörens ersĂ€ttningsansvar för försenade och instĂ€llda flyg vid personbefordran tolkas och tillĂ€mpas samt vad ersĂ€ttningen innefattar. Ett delsyfte Ă€r att framlĂ€gga en utredning om vilken lagstiftning som Ă€r aktuell, innebörden av vissa begrepp, transportörens ansvar för instĂ€llda och försenade flyg, kompensationen och dess omfattning samt övriga relevanta aspekter. Vidare Ă€r avsikten med uppsatsen Ă€ven att faststĂ€lla hur reglerna om lufttransportörens ersĂ€ttningsansvar för försenade och instĂ€llda flyg bör tolkas och vad som passagerare av sĂ„dana flyg bör ersĂ€ttas för. ĂndamĂ„let Ă€r Ă€ven att undersöka huruvida det finns anledning att revidera nĂ„gon aktuell regel och i sĂ„dant fall pĂ„ vilket sĂ€tt..
VÀrt att bevara? : En studie kring kulturbegreppen i skogsmiljö
Denna uppsats fokuserar pÄ mÀnniskans subjektiva verklighetsuppfattning kring skogsmiljöer, utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv. FrÄn olika aktörers livsvÀrldar har relationen till begrepp som natur, kultur, kulturmiljöer och kulturmiljövÄrd studerats, liksom hur aktörernas förhÄllande till detta i sin tur pÄverkar vad som anses vara bevarandevÀrt. För att genomföra detta har intervjuer utförts med aktörer i anknytning med projektet Skog och Historia eller skogsbruk pÄ sÄvÀl central, regional som lokal nivÄ. UtifrÄn detta har aktörernas begreppstolkningar interpreterats till att kulturen Àr den tolkning som var och en av aktörerna gör. Detta resulterar i att kulturbevarandet pÄverkas subjektivt, vilket i sin tur kan komma att pÄverka livsvÀrlden..
Begreppet förtÀtning och dess tolkning : med en typologi för grönska i den tÀta staden
FörtÀtning Àr ett Àmne som det talas mycket om i dagens samhÀlle. Det utövas i mÄnga stÀder och anses pÄ mÄnga hÄll vara en lÄngsiktigt hÄllbar stadsbyggnadsstrategi. Samtidigt Àr det ett begrepp som inte riktigt Àr definierat. Min uppfattning Àr att folk ibland pratar förbi varandra för att man har olika syn pÄ vad förtÀtning egentligen innebÀr. Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka olika tolkningar av begreppet förtÀtning som Àr vanligt förekommande hos allmÀnheten respektive inom stadsbyggnadsbranschen.
Om tolkning av tysta utfÀstelser
Kunskap som en av de viktigaste resurserna Àr vÀl uppmÀrksammad hos organisationer, men vad kunskap Àr och hur kunskapen sprids Àr inte lika sjÀlvklart. För att skapa mer förstÄelse, intervjuade vi anstÀllda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fÄtt frÄn vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgÄng till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fÄtt mÄnga nya kunskaper och haft tillgÄng till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte anvÀnts pÄ bÀsta möjliga sÀtt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..
Abstrakta kursmÄl och garanterad likvÀrdighet
Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lÀrare i samhÀllskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lÀrarna anser om det friutrymme som den mÄl- och resultatstyrda skolans kursmÄl i samhÀllskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att stÀlla det faktum att kursmÄlen i samhÀllskunskap Àr abstrakta och dÀrmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvÀrdighet enligt lÀroplanen skall kunna garanteras över hela landet. UtifrÄn intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssÀtt, Äsikter och uppfattningar om kursmÄl, friutrymmet och likvÀrdighet skiljer sig Ät mellan lÀrare och skolor. Med hjÀlp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvÀrdighet kan vara problematisk att uppnÄ i en decentraliserat styrd skolverksamhet..
En studie av pedagogers samtal under planerings- och reflektionstid
Syftet med studien Àr att undersöka samtalen som sker underplanerings- och reflektionstid. Vi har anvÀnt oss av tre frÄgestÀllningar i vÄr studie. Vad innehÄller samtalen? I vilket syfte sker samtalen? Sker det nÄgot lÀrande i samtalen? För att nÄ ett resultat har vi anvÀnt oss av de kvalitativa metoderna observation och intervju. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och vi Àr medvetna om att det Àr undersökningspersonernas egna uppfattningar och erfarenheter vi tagit del av samt vÄr egen tolkning av dessa.Resultatet visar att samtalen innehÄller utvÀrdering, planering, information samt praktiskt prat kring verksamheten.
Traditionsprincipen, avtalsprincipen eller nÄgot annat? En sakrÀttslig studie med fokus pÄ kommersiella nÀrstÄendetransaktioner
SammanfattningI inkomstskattelagens 2 kap. 25 § definieras begreppet verksamhetsgren. Denna definition anvÀnds sedan genomgÄende i inkomstskattelagen dÄ begreppet verksamhetsgren tillÀmpas. Exempel pÄ omrÄden dÀr begreppet kommer till anvÀndning Àr i reglerna om verksamhetsavyttringar och underprisöverlÄtelser. Regelverket kring verksamhetsavyttringar Àr en implementering av ett EG-rÀttsligt direktiv, medan reglerna kring underprisöverlÄtelser Àr en rent nationell lagstiftning.
LPO - 94 i Praktiken. - Hur nÄgra pedagoger tolkar och konkretiserar lÀroplans - och kursplansmÄlen i religionskunskaps Àmnet.
Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fem pedagoger tolkar och praktiskt arbetar med styrdokumenten Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet i grundskolans senare Är. Min metod bestod av en kvalitativ undersökning, i form utav djupintervjuer. Resultaten visar att dessa pedagoger anser att Lpo94 och kursplanen i religionsÀmnet kompletterar varandra vÀl. Resultaten visar ocksÄ att styrdokumenten i hög grad pÄverkar pedagogerna i deras dagliga arbete, nÀr det gÀller lektionsplaneringar och deras val av stoff. Vidare stÀmmer resultet överens med tidigare utredningar och slutsatser som bÄde statens Skolverk och ett flertal forskare har genomfört, nÀr det gÀller krav pÄ mÄluppfyllelse..
AnvÀndning av budgetstyrning gentemot budgetlös styrning inom banksektorn
Ett varulager Àr oftast den största posten av ett företags tillgÄngar och Àven en viktig del av redovisningen. VÀrdering av varulagret Àr en komplex del i ett företag och det Àr mÄnga företag som har problem att hantera vÀrderingen. Flera personer lyfter upp problematik och svÄrigheter att vÀrdera ett varulager och frÀmst för tillverkande företag eftersom det Àr mÄnga komponenter som ska tas hÀnsyn till och vÀrderingen styrs av lagar som tillÄter egen tolkning. Ett varulager binder Àven kapital i företaget och det Àr dÀrmed viktigt att företag vÀrderar det korrekt.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en förstÄelse för hur tillverkande företag vÀrderar sitt varulager samt analysera vilka svÄrigheter företag anser finnas med vÀrdering av varulager. Syftet Àr Àven att beskriva hur företag hanterar svÄrigheterna som beskrivs finnas i vÀrdering av varulager för företag.
Tatjana - en hjÀltinna i tvÄ tolkningar : Tatjana Larinas roll och karaktÀr i Tjajkovskijs opera och i Pusjkins versroman
Studien belyser tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultatet presenteras utifrÄn sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gÀllande tvÄsprÄkighet hos barn samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att stimulera och stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultaten av undersökningen visar att förskollÀrarna aktivt arbetar med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. FörskollÀrarna lyfter upp modersmÄlets betydelse och anser att det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt första sprÄk, dÄ det Àr grunden för inlÀrning av andra sprÄk.
Jag Àr inte som du - döm mig inte : En studie om att integrera barn med autism i förskolan
Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad yrkesverksamma inom förskolan anser om integrering av autistiska barn. Vidare syftar studien till att undersöka om de anser att autistiska barn kan ha det bra i en ?vanlig? förskola med tanke pÄ alla rutiner och resurser dessa barn Àr beroende av. För att undersöka detta valde vi att göra kvalitativa intervjuer med personal som har arbetat eller arbetar med integrering av autistiska barn. Inledningsvis lÀste vi in oss pÄ omrÄdet och litteraturen har vi sedan anvÀnt vid analyser av vÄr empiri.
MervÀrdesskatt : otillÄten skatteflykt och principen om förfarandemissbruk
Inom gemenskapsrÀtten har en princip om förfarandemissbruk vÀxt fram pÄ mervÀrdes-skatteomrÄdet. Den har tydligast befÀsts genom rÀttsfallet Halifax. DÀr uttalade EG-domstolen att formellt riktiga transaktioner som vidtagits i syfte att uppnÄ skattefördelar som inte överrensstÀmmer med direktivets syften utgör förfarandemissbruk. Det krÀvs dock att det ska utgÄ av de objektiva omstÀndigheterna att det huvudsakliga syftet med transaktionen var att uppnÄ en skattefördel. I och med detta ska förhÄllandena omdefinieras sÄ att de verkliga förhÄllandena upprÀttas.
Strategins inverkan pÄ chefers upplevda informationsbehov
Vi vill undersöka kopplingen mellan företagens strategi och chefernas informationsbehov. Vi gör detta för att se hur chefernas informationsbehov ter sig utifrÄn vÄr tolkning av Porters teorier. För att uppfylla vÄrt syfte och för att besvara vÄr problemformulering har vi anvÀnt oss av en deduktiv, kvalitativ metod som bygger pÄ personliga intervjuer med fyra verkstÀllande direktörer. VÄra slutsatser Àr:Företagens strategi pÄverkar informationsbehovet.De differentierade företag vi undersökt tillskriver information om hot och möjligheter lika vÀrde och gÄr dÀrmed inte miste om information om hot frÄn sina konkurrenter. Ej i enlighet med en tidigare studie av Jennings & Lumpkin.
Existentiella frÄgor I Det Senmoderna SamhÀllet : En kvalitativ studie om unga vuxnas subjektiva upplevelser kring existentiella frÄgor
Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frÄgor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhÀllet i Sverige. Det Àr en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin Àr hÀmtad frÄn semi-strukturerade intervjuer frÄn fem informanter mellan 20-25 Är. De viktigaste resultaten visade pÄ att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella frÄga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt sÄ var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svÄrigheter, oro och stress hos informanterna.
Pedagogers ledarstilar: vilken undervisningspedagogik
anvÀnds mest?
Alla pedagoger har sin personliga ledarstil och utformar sin undervisning dÀrefter. Syftet med denna undersökning Àr att vinna en ökad förstÄelse för hur pedagoger utformar sin undervisningen. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat pedagoger i bÄde förskola och skola, dÀr de, ur sin egen synvinkel, fÄtt rangordna sin egen undervisningspedagogik efter Howard Gardners fem utgÄngspunkter. Dessa har vi sedan kopplat ihop med Gardners teori om de sju intelligenserna. Det resultat vi fick fram efter bearbetning, analys och tolkning var att majoriteten av bÄde förskollÀrare och grundskollÀrare anser sig anvÀnda den berÀttande utgÄngspunkten allra mest.