Syfte: Att nå förståelse för relationen mellan en byrå och en kund genom att analysera föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt, samt beslutsfattande och makt i den kreativa processen.Frågeställningar: Vilken roll spelar föreställningen om marknadsföring och reklam som något kreativt i relationen mellan marknadsavdelning och reklambyrå, framförallt gällande beslut fattade i kreativa processer? Vari ligger makten över de kreativa besluten, och hur gestaltas den?Metod: Kvalitativ, tolkande metod baserad på intervjuer och autoetnografiSlutsats: Vi har funnit att föreställningen om reklambyråer som kreativa spelar stor roll i relation till kunden. Framförallt relaterat till vad vi valt att kalla kreativt kapital. Detta fungerar som ett sätt för byrån att erövra status och anseende på fältet, och samtidigt bygga tillit och legitimitet hos kunden. Vi har även funnit att den formella makten ligger hos kunden, men byrån sitter på en inte oansenlig indirekt makt genom att välja vad som presenteras för kunden.

Den h?r uppsatsen fokuserar p? de sociala praktiker och processer som g?r kvinnor som pekas ut som "missbrukare" till de andra och har som ?vergripande syfte att bidra med kunskap om andrefiering. Mer specifikt unders?ks framst?llningar av kvinnor som pekas ut som "missbrukare" i LVM-domar och hur domarna bidrar till andrefiering av "missbrukare". Genom att unders?ka hur kvinnor som anses vara i behov av tv?ngsv?rd enligt LVM beskrivs och hur deras situationer representeras diskursivt blir det m?jligt att kritiskt unders?ka vilka sociala konsekvenser andrefieringen kan f?.

SAMMANFATTNINGSyfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera några väsentliga faktorer som kan underlätta respektive hindra organisationer, i meningen företag, att få fram produkt-innovationer. Metod: Studiens angreppssätt är hermeneutiskt abduktivt och dess metod kvalitativ. In-samling av primär- och sekundärdata har således skett i en växelverkande process mellan empiri och teori, med löpande kontextuell analys. Teoretiska perspektiv: Teoriavsnittets primära delar avhandlar förutsättningar för produktinnovationer i organisationer. Här fokuseras organisationsinterna och -externa för-hållanden, som enligt olika teorier främjar, respektive hämmar, inno-vationsprocessen.

Syftet med studien var att ta reda på vad en dramakurs kan ha för betydelse för deltagarna i ett arbetsmarknadsprojekt och hur kursen upplevdes, då forskning kring deltagarnas upplevelser i arbetsmarknadsprojekt eftersöks. Det mer övergripande syftet var att öka medvetenheten om vad som kan vara betydelsefullt i mötet med deltagare och vad dramapedagogik eventuellt kan tillföra i liknande arbetsmarknadsprojekt. Frågeställningarna var: Vilka faktorer har betydelse för deltagarnas upplevelser av kursen och utifrån det, vad kan dramapedagogik ha för betydelse i ett arbetsmarknadsprojekt? Studien är inspirerad av en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer och ostrukturerade och strukturerade samtal (intervjuer) med deltagare. Resultatdelen består av deltagande observationer i dramakursen samt intervjuer med deltagarna och är beskrivande, berättande, tolkande och analyserande.

Denna kvalitativa studie behandlar unga kvinnor i Stockholm som befinner sig i pågåendet av sin högskoleutbildning och som senarelägger sitt barnafödande. Syftet är att belysa unga kvinnliga högskolestudenters tankar och attityder kring senareläggningen av familjebildning. I semi-strukturerade intervjuer har respondenterna delat med sig av sina tankar kring möjligheten att kombinera högskolestudier med barnskaffande. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av en hermeneutisk tolkande metod. Teoretiska utgångspunkter har hämtats främst från Goffmans rollteori, Bourdieus kapitalbegrepp samt Beckers teori som baseras på Rational Choice.

I en värld där terrorismen satt ett allt större avtryck är rapportering av absolut vikt. I den här studien undersöks hur media framställer terrorattentaten mot Oslo och Utöya från datumen 23 juli 2011 till 30 juli 2011. Studien utgår från två olika kategorier av tidningar, kvälls- och dagstidning, och därifrån har två tidningar valt uts för vidare undersökning. Aftonbladet (kvällstidning) och Dagens Nyheter (dagstidning) får stå som exempel i studien för dessa två kategorier. Tidningarna är störst i Sverige i sin egen kategori och har stor erfarenhet av liknande rapportering.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur Handelsbanken och Nordea styr sina organisationer.Fokus ligger på hur styrningen mellan dessa aktörer skiljer sig, samt hur det påverkarmedarbetarna. Då ekonomistyrning och verksamhetsstyrning skiljer sig från varandra ville vise hur medarbetarna påverkas av respektive styrsätt. Handelsbankens styrsätt skapades av JanWallander under tidigt 1970-tal. Han menade att budget kunde vara skadligt motorganisationen och utvecklade istället ett styrsystem som bygger på verkligt utfall och endecentraliserad organisation. Detta ger indikationer på att Handelsbanken använder ett merverksamhetsinriktat styrsätt.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

Samhällsvården av barn består till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör därmed en viktig resurs för samhället. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrån familjehemsföräldrarnas perspektiv och den som genomförts är framförallt internationell. Socialtjänsten är enligt 6 kap 7a § Socialtjänstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsföräldrar det stöd och den rådgivning de är i behov av. Syftet med studien är därför att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av kontakten med och stödet från socialtjänsten gällande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsföräldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet består av semi-strukturerade intervjuer med åtta familjehem i Örnsköldsvik respektive Umeå kommun.

Syftet med undersökningen är att ta reda på om religionslärares undervisning förändras med åldern och yrkeserfarenhet. Vad är det som i så fall förändras och hur anser de att det påverkar undervisningens kvalité? Vilka är påverkansfaktorerna och hur påverkar de undervisningen? Undersökningen utgår främst från den hermeneutiska men även den fenomenologiska teorin eftersom jag väljer att göra en kvalitativ intervjustudie med fem religionslärare på gymnasienivå med olika långa yrkeserfarenheter. En jämförelse görs mellan informanternas svar och tidigare forskning. Jag har en tolkande ansats och kommer i min undersökning fram till att åldern inte har någon större betydelse för vad man anser vara viktig religionskunskap.

Studiens syfte var att lyfta fram vilken betydelse en frånvarande fader har under döttrars uppväxt när det gäller identitetsskapande, förmåga till relationer samt föreställning om manlighet och faderskap. För att nå syftet och besvara frågeställningarna har en kvalitativ forskningsmetod använts, som bestod av intervjuer med åtta vuxna kvinnor. Studien har dels en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individens livsvärld, samt en tolkande ansats vid analysen. Resultatet från intervjuerna har analyserats utifrån objektrelations teori samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studien visar att alla kvinnor har upplevt en saknad efter sin pappa under uppväxten.

Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur kommunikatörer upplever att internkommunikationen på aktivitetsbaserade arbetsplatser fungerar. Fokus för den här studien var att belysa kommunikatörens roll och syn på kommunikation på aktivitetsbaserade arbetsplatser.Teori: Studien utgår från en meningsskapande syn på kommunikation och ett tolkande perspektiv på organisationer när det gäller den muntliga kommunikationen. När det gäller digital kommunikation har utgångspunkten varit Bayms teorier om synkron och asynkron kommunikation. Vid tolkning av möbler och inredning som kommunikation har utgångspunkten i huvudsak varit teori om instrumentell, estetisk och symbolisk design.Metod: Studien bygger på åtta kvalitativa telefonintervjuer. Respondenterna var kommunikatörer på sju aktivitetsbaserade arbetsplatser och en på cellkontor.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 ?r en globalt v?xande kronisk sjukdom som orsakar omfattande komplikationer och f?rtida d?d. Den utvecklas gradvis genom insulinresistens och minskad insulinproduktion och ofta kopplat till livsstilsfaktorer som ?vervikt och fysisk inaktivitet. Behandlingen bygger p? l?ngsiktiga f?r?ndringar av levnadsvanor d?r egenv?rd och st?d fr?n v?rden ?r avg?rande f?r att stabilisera blodsockret och f?rebygga f?ljdsjukdomar.

Uppsatsen syfte är att undersöka vilka motiv ett kunskapsföretag kan ha för att behålla hela sin rekryteringsprocess internt istället för att outsourca den. I uppsatsen har vi utgått från en tolkande ansats och har därför använt oss av den kvalitativa och abduktiva metoden samt genomfört semistrukturerade intervjuer. Utifrån vår analys av empirisk data och valda teorier har vi resonerat om att Nimetöns rekryteringsprocess inte kan kategoriseras som kärnkompetens. Eftersom Nimetön är ett kunskapsföretag är det dock troligt att rekryteringen är nära kopplad till human kapitalet, som är företagets kärnkompetens. Därmed anser vi att det skulle kunna vara en av anledningarna till att företaget valt att behålla rekryteringen internt.