The essay is an effort to examine and define three examples of liminal dance performances through an aesthetic, hermeneutic and semiotic analysis. The examples are three dance or liminal performances, made by three different choreographers and performed at ?Moderna Dansteatern? and ?Dansens Hus? in Stockholm during September and October 2005. In the effort to determine the liminal and cross-over in the performances, the analysis focus on aspects such as: the character of the work, choreography, the use of scenery, stage light, requisites, conception of place and interior room, the use of costume and mask, the use of different media as text, pictures, film, and music or not using any these, and the interaction with the audience. The analysis depends on a historical background and the use of literature in the subject.

This essay is about "factionstexter", a combination between fact and fiction, and the problems that can occur when reading them. I present previous resarch on this subject and I focused on docu drama and dramadoc. Bo G Jansson is the researcher I used most frequently in this essay. He describes various types of faction texts in film, television and literature. Annette Årheim´s thesis stands for the didactic portion of the essay.

The aim of this essay is to give a picture of the extension work at Partille Public Library, asit is today, as well as to investigate if there is a need to reconsider the way of working at thelibrary.Qualitative interviews have been made with the extensive librarians and certain local governmentpoliticians, borrowers and personnel at hospitals as well as other institutions.The extension work at Partille Public Library corresponds quite well to the intentions whichare stated for the work in certain important investigations made by the Government. Theborrowers and the personnel are quite satisfied with the work and are only pointing out a fewviews on changes. The politicians mean that the aim of the extension work of the library ison one hand to give service to certain more or less neglected groups and on the other handto reach new book readers..

AbstractTitel: Animerad film ? En analys av genus och hjälte-/skurkstereotyper i fyra filmerFörfattare: Anna Gummesson och Louise SköldHandledare: Daniel Zachrisson Examinator: Ingegerd Rydin Syfte: Syftet med den här uppsatsen var att analysera fyra animerade långfilmer för att se om det går att urskilja några specifika mönster vad gäller genus, samt vad gäller stereotyperna hjälte/hjältinna och skurk.De filmer som valdes var Snövit och de sju dvärgarna (1937), Den lilla sjöjungfrun (1989), Skönheten och Odjuret (1991) och Shrek (2001), av vilka alla utom den sistnämnda är producerad av Walt Disney Company. Shrek är i stället producerad av Dreamworks. Filmerna valdes ut efter årtal, då vi ville se ifall det fanns några uppenbara skillnader som kan knytas till det år de producerats i, men också efter hur pass relevanta de skulle vara att analysera utifrån valda teman, med tanke på handling och rollkaraktärer.Metod: Textanalys med inslag av ideologikritik.Resultat: Det fanns en hel del mönster att finna i båda temana, som även till viss del visade sig hänga ihop, på det viset att den idealiserade bilden av genus var den som hörde ihop med hur hjältinnan/hjälten var framställda. Den bilden visade kvinnan som den perfekta, vackra, söta och goda, och till viss del passiv och svagare.

This essay is about "factionstexter", a combination between fact and fiction, and the problems that can occur when reading them. I present previous resarch on this subject and I focused on docu drama and dramadoc. Bo G Jansson is the researcher I used most frequently in this essay. He describes various types of faction texts in film, television and literature. Annette Årheim´s thesis stands for the didactic portion of the essay.

The aim of this study was to gain a greater understanding of what social workers perceive to be mentally demanding and emotionally challenging work, and which strategies they use to handle it. I chose to interview six social workers, three of them had long experience of social work, and three of them had worked for less than a year. The justification for this choice wasthat I wanted to interview people with different experience of social work over time, to be able to see possible differences in what was perceived as mentally demanding and emotionally challenging work, and how it was handled. The social workers were interviewed with a semi structured interview manual.The results showed that the organization of the social service is not fitted to the work that social workers execute. This means that what is perceived as mentally demanding and emotionally challenging work largely depends on this.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att är att skapa förståelse för i vad mån elevers filmskapande kan ses som en tillgång i deras läs- och skrivutveckling. Vidare så uppmärksammas också lärares syn på hur filmskapande kan bidra till läs- och skrivutveckling samt deras syn på text, berättande och lärande. Studien tar också upp vilka möjligheter och vilka hinder som lärarna anser finns i arbetet med filmskapande i skolan. Empiriskt material i form av kvalitativa intervjuer med sex stycken lärare samt teori och tidigare forskning ligger till grund för min analys och diskussion i studien. Resultatet visar på att lärarna ser lärande utifrån ett sociokulturellt perspektiv och att majoriteten av dem ser filmskapande som ett kulturellt redskap för att uttrycka text.

Vi har under tio veckor producerat en del av Peter Martinssons film Eve. Vi har stått bakom en stor del av den tekniska biten. Vi har inte deltagit något i idéarbetet och idén bakom filmen, däremot har vi påverkat det visuella resultatet genom att göra stora delar av bakgrundsmaterialet. På så sätt har våra idéer och vår konst fått en stor del i filmen. Genom detta arbete har vi velat utveckla våra kunskaper främst i programmet AliasWavefront Maya, men även rent estetiskt. Målet med arbetet var inte att bli klara med filmen, utan att lära oss av produktionsprocessen. Vi har varit tvungna att anpassa oss i vårt arbete till det speciella utseendet som filmen har.

The aim of this study is to explore the effects of probation officers and their work. The following questions have been asked to come to a conclusion: How do probation officers view their work and the purpose of it? What are the effects of probation officers work? The approach of the study is of a qualitative nature and has been conducted by interviewing three officers of the correctional service system, three probation officers and two ex-criminals that have been on probation. The selection is based on a snowball type selection. To analyse the results of the study we have applied previous research and phenomenological theory to examine the experience of correctional service officers, probation officers and ex criminals.

We must all take our responsibility to our common environment, we have to make sure that the following generation is guaranteed a healthy and good environment. Swedens universities have a significant role too achieve this. Environment questions have to integrate in the educa¬tion as a compulsory element, then more people will have an increased comprehension for the influence we have ion the environment. . My degree project have I decided to do about the environmental work at Halmstad University.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgångspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras således på en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och på vad sätt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har även varit att framhålla på vilket sätt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannämnda historiedidaktiska begreppen då historiebruk, vilket kan förstås som hur man använder sig av historia, påverkar ett historiemedvetande beroende på vad och hur den väljer att framställa det förflutna.

Archaeological findings show that ski manufacturing goes back thousands of years in the Nordic region. There is a wealth of literature and film that deals with the subject, but it can be difficult to get an overall picture of how a specific type of traditional ski has been made. The starting point is the documentary "Skidmakaren i Gielas", where the viewer can follow Alfred Israelsson as he makes a pair of skis out of birch wood. However, the documentary lacks important information about how the skis are actually manufactured. Length, width and certain working steps are disclosed.

This paper examines the film distribution and exhibition sector in Europe. The general analysis of these sectors? situation was made. Moreover, the comparative and more in depth analysis of three countries by the Porter?s five forces model was made; These were United Kingdom, France and Denmark.

This report is our Master thesis. Our work has taken place at a one-stop-shop in Sölvesborg during the spring of 2002. We have conducted ethnographical studies concerning the one-stop-shops frontdesk and telephone exchange. During these studies we became aware of some differences under which the daily work was to be carried out. When operating the switchboard the staff usually work alone and perform the tasks individually.

Uppsatsens syfte är att studera hur det filmiska tv-spelet The Last of Us (Naughty Dog, 2013) har designats för att framkalla emotionella responser med hjälp av en normalitetsmodell. Det går ut på att objektivt identifiera intensiva ögonblick som avbryter/förändrar ett normalitetsläge. Detta leder till fokus på tre huvudpunkter för att förstå helhetsdesignen: produktion av emotion i filmsekvenser, produktion av emotion i spelsekvenser och deras samspel. Spelsekvenser visar sig framkalla emotion när fiendekonfrontationer avbryter spelarens trygga utforskande och skapar spänning genom att utsätta spelare för risker under intensiva sammandrabbningar. Filmsekvenser i sin tur använder realistiskt animerade scener för att uppmärksamma ansiktens betydelse under emotionella scener, samt för att etablera protagonistens normalitetssträvanden och den emotionella risk den medför.