Sökresultat:
661 Uppsatser om Tjetjenienkriget 1994- - Sida 12 av 45
A Scenario Analysis of Nissan Diesel?s Purchasing Department Integration into Volvo 3P
Problem Discussion: Nissan Diesel became a part of the Volvo Group in the end of March, 2007. A year has passed and the integration process is making progress but it is perceived to lack some momentum. Our sponsor would like to understand if there are any potential barriers to the integration process. (Haspeslagh, et al., 1991) and (Pablo, 1994) presents two different sets of determinants that can be used to decide the level of integration; ?difference in organizational culture? and ?strategic task? (Pablo, 1994) and ?Need for Organizational Autonomy? and ?Need for Strategic Interdependence? (Haspeslagh, et al., 1991).
Upplysning, rollspel eller lagstiftning? ANT-undervisningens utveckling 1962-1994
The use of alcohol, narcotics, and tobacco have all long been considered health hazards, especially among children and teenagers. It is therefor not surprising to find that schools have promoted against the use of these substances in different preventative programs for many decades, and the Swedish school system is no exception. However, the use of, as well as the laws restricting alcohol, narcotics, and tobacco are, and have historically been, highly political issues. Individuals, groups, institutions, and states may all have different opinions on how these substances should be regulated and of their place in society, which in turn may lead to conflicts of values and different approaches. One can not expect parents or guardians to share the views on alcohol, narcotics, and tobacco policy presented by schools, laws or state regulations.
Mångfald i kommunala skolkök : Hur kan vi förstå den och vad kan vi lära oss av den?
Den här uppsatsen tar upp hur man kan förstå mångfald i kommunala skolkök. Köken jag valde ut finns i en kommun i Sverige. Metoden som jag använde var semistrukturerad intervju och som analysverktyg användes hermeneutik. Teorin jag använda var socialt lärande av Albert Banduras (Crain, 2005) och även situerat lärande av Lave och Wenger (1994). I bearbetningen av den insamlade intervjudatan transkriberade jag intervjuerna för att sedan tematisera de olika bitarna av data jag fann.
Geografiska informationssystem för studier av polyaromatiska kolväten (PAH) : undersökning av djupvariation i BO01-området, Västra hamnen, Malmö, samt utveckling av en matematisk formel för beräkning av PAH-koncentrationer från ett kontinuerligt utsläpp
At the end of August 1999, the local government council of Malmö city decided thatthe area known as Kvarteret Bilen would be made available for the European HousingExhibition 2001 (Bo01-mässan). Kvarteret Bilen extends over approximately 80hectars and includes the western parts of the Western Harbour area (Västra hamnen)of Malmö.Kvarteret Bilen as a whole, but especially the western sections of this area, the socalledBo01 section, has been the subject of heated discussions. This is mainly due tothe fact that the ground in question has proven to be contaminated to a certain extentby different chemical compounds. Investigations undertaken during 1998 showed sporadically high concentrations forespecially one chemical group: polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH).The first part of the paper describes the use of a mathematical equation (Fetter 1994)to calculate the concentration of PAH from a continuous discharge at a given time byemploying Geographical Information System (GIS). Even the constraints of theequation are discussed, as well as the consequences that follow as a result of usingGIS.The second part of the paper focuses on the connections between the content ofcarcinogenic PAH in Kvarteret Bilen and the ground water level and type of fillingmaterial.
Teknik - vad och varför? : Vad ska vi lära oss i teknik och varför ska vi göra det?
Genom Lpo 94, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet som kom 1994, fick teknikämnet en egen kursplan och egna kunskapsmål. Det blev en målstyrd skola istället för en regelstyrd.Idag har vi en ny läroplan, Lgr 11, som ger en ny och anpassad styrning över skolan. Ämnet teknik har förändrats i denna läroplan och ska passa in i dagens samhälle.Vad är det centrala i undervisningen i ämnet? Vad vill eleverna lära sig? Vad vill Skolverket att vi ska lära eleverna om teknik?Den här kvalitativa och kvantitativa undersökningen ska försöka ge svar på dessa frågor och ge ökad kunskap om ämnet och om förväntningar som finns av omgivningen.Resultatet av undersökningen visar på en positiv inställning till ämnet teknik hos eleverna, de vill arbeta praktiskt men vet inte riktigt hur de kan påverka sina betyg. Lärare i ämnet försöker förmedla nyttan och glädjen med ämnet men har små resurser.
Dealing with Dragons and Standard Carriers
This master thesis concerns itself with the actual work of knowledge workers, consultants to be specific. We have through interviews and observation tried to get inside of the ?black box? of the consultants firm Consult in an effort to describe their way of working through a theoretical framework. In this framework we attempt to combine knowledge work theory with that of organizational development, OD. We try to introduce the situation of the individuals we study, the consultants, through Alvesson (2004) and Løwendahl (2005).
Kalkyler i vården: en översikt och ett praktikfall
This thesis investigates management accounting systems in a Swedish health care environment. Through a qualitative case study of an activity-based cost accounting system that was introduced in 1994 at S:t Görans Sjukhus, a large Stockholm hospital, the following questions are addressed: What benefits can an activity-based cost accounting system offer the Swedish health care providers? What are the potential problems impeding the implementation of such a system? Main findings: an activity-based cost accounting system can improve the understanding of where costs are generated in the production processes. Comparisons between alternative production processes are improved, and the data may serve as a basis for internal pricing measures. Concerning the second question, difficulty in reconciliating the principles of economic control with the culture present in a hospital is identified as the main obstacle to a new management accounting system..
Blandad momsverksamhet : En flerfallstudie som jämför verkligheten med teorin
Mervärdesskatten infördes i Sverige den 1 januari 1969 med lagen (1968:430) om mervärdeskatt, så kallad moms. År 1994, året innan Sveriges inträde i EU, infördes Mervärdesskattelagen (1994:200) som anpassats till EG-rätt. Mervärdesskatten är alltid 25 procent om inget annat anges. Kunderna betalar moms till företaget och företagaren betalar in skillnaden mellan utgående moms och ingående moms till Skatteverket. Många företag bedriver blandad verksamhet, det vill säga både momsfri och momspliktig verksamhet som berättigar till avdrags- eller återbetalningsrätt av mervärdesskatten.
Studiemotivation hos gymnasieelever på I-Tek programmet i Luleå
Rektor och lärare på Luleå Gymnasieby, Kvarteret Kungsfågeln upplevde att
eleverna på ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen
från årskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad
det är som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om
det fanns några skillnader mellan årskurserna. Det var även av intresse att
undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som användes var
enkäter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrån Vrooms
förväntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg två-faktor teori
(Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982).
Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för
ämnet och det praktiska arbetet var de främsta motivationsfaktorerna.
Studiemotivation hos gymnasieelever på I-Tek programmet i Luleå
Rektor och lärare på Luleå Gymnasieby, Kvarteret Kungsfågeln upplevde att eleverna på ett industritekniskt program (I-Tek) tappade studiemotivationen från årskurs ett till tre. Syftet med undersökningen var att undersöka vad det är som motiverar eleverna vid I-Tek programmet, samt att undersöka om det fanns några skillnader mellan årskurserna. Det var även av intresse att undersöka vad som kan öka studiemotivationen. Metoden som användes var enkäter och halvstrukturerade intervjuer, utformade utifrån Vrooms förväntansteori (refererad av Dipboye, 1994), Herzberg två-faktor teori (Herzberg, Mausner, & Snyderman, 1959) och Maslows behovshierarki (1982). Resultaten visade att jobbmöjligheterna efter utbildningen, intresset för ämnet och det praktiska arbetet var de främsta motivationsfaktorerna.
En Studie i Optimism, Lycka och Livstillfredsställelse
Syftet med denna studie var att inom den positiva psykologins ramar se hur optimism (LOT-r, Scheier, Carver, & Bridges, 1994) förhåller sig till lyckonivå (OHQ, Hills & Argyle 2002) och livstillfredsställelse (SWLS, Diener, Emmons, Larsen & Griffin, 1985) och om detta skiljer sig i kön, civilstånd och ålder. Studien undersökte också vad som gör individer lyckliga. Urvalet var av snöbollsmetoden och 106 respondenter deltog där 47 var män och 59 var kvinnor. Civilstånd delades upp i tre kategorier, gifta/sambo, särbo och ensamstående. Ålder delades upp i tre kategorier, 18-29, 30-49 och 50-74.
En studie om hur Montessoripedagoger motverkar stress hos barn i Montessoriförskolan
The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema..
Är åldersblandade klasser bra för elevers inlärning och sociala utveckling?
Fo?respra?kare fo?r a?ldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fo?rdelar med denna klassform, sa?som till exempel att elevernas inla?rning och sociala utveckling fra?mjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka om det fo?rekommer sa?dana fo?rdelar i a?ldersblandade klasser och om de kan visas o?ver tid. Detta go?rs genom att ja?mfo?ra elever i a?rskurs 8 som under la?g- och mellanstadiet hela tiden ga?tt i a?ldersindelade klasser (n=423), elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser i la?gstadiet men inte pa? mellanstadiet (n=22), samt elever som ga?tt i a?ldersblandade klasser ba?de under la?g- och mellanstadiet (n=30).
En gång : eller trettio gånger i veckan? En undersökning om "Klassens timme" i den svenska skolan.
Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillämpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förändrade arbetssätt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av läroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillämpningen från år 1940 fram till och med år 1994. För att få svar på hur "klassens timme" genom åren har används i skolan, samt hur den används idag, har tretton lärare i olika åldrar fått skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bäst bör tillämpas för att engagera så många elever som möjligt..
Etik och värdegrundsfrågor som underlag för läraren i kommunikationen med eleven.
Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka pedagogens ansvar i hur denne kanförmedla etik och värdegrundsfrågor till eleverna i skolan. Skolans värdegrund ochuppdrag i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet ger pedagogenriktlinjer för hur denne ska verka och vara. Det finns även gott om tidigare forskninginom området, vilken vi har tagit del utav. Vi har försökt att koppla detta till den praktik och verklighet som råder, genom att analysera styrdokumenten som ett material tillsammans med en observation och två intervjuer. Informanterna har bestått av två pedagoger som speciellt arbetat med etik och värdegrundsfrågor genom att placera ämnet livskunskap på schemat.