Syfte: Vi vill undersöka hur Tjejer i två olika åldersgrupper och olika sociala sammanhang upplever och ser på identitet. I enlighet med det socialkonstruktivistiska synsättet granskar vi hur identitet konstrueras i den sociala interaktionen. Med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv studerar och analyserar vi omgivningens påverkan och dess betydelse för Tjejernas identitetsarbete.Frågeställningar: ? Hur beskriver Tjejer sin identitet? ? Vilka aktörer anser Tjejer vara viktiga för identitetsskapandet och på vilket sätt är de viktiga? ? Vilka faktorer påverkar Tjejer i deras identitetsskapande och på vilket sätt har dessa faktorer påverkat dem?Metod: Uppsatsen har en kvalitativ ansats och en hermeneutisk ? fenomenologisk förståelsegrund. Teorierna vi valde att ha som utgångspunkt i studien var; socialkonstruktivism, symbolisk interak¬tionism, Goffmans mikroperspektiv samt Eriksons psykosociala identitetsteori.

Under de senaste tjugofem åren har det framkommit i tidigare forskning att andelen flickor i årskurs 9 som haft olika symtom på nedsatt psykiskt välbefinnande ökat oroväckande mycket. Syftet med denna studie är att beskriva kuratorers erfarenheter och definitioner av psykisk ohälsa bland dagens unga Tjejer i årskurs 7-9, samt vilka påverkansfaktorer de anser finnas och om de anser att det har förändrats över tid. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av 5 kuratorer, varav intervjuerna genomfördes på fyra stycken skolor och en ungdomsmottagning i Mellansverige. Resultatet visade att samtliga kuratorer upplever att det psykiska måendet hos ungdomarna är det generellt ingen större skillnad på idag, gentemot tidigare. Däremot att antalet som söker hjälp ökar.

Bloggen är idag ett samhällsvitt fenomen med många användare. De som dominerar bloggarna i Sverige är unga Tjejer och bloggande utgör en stor del av deras internetanvändande. Det blir av dessa skäl intressant att studera vilken effekt bloggande kan ha för just dessa användare och deras identitet.Syftet med denna studie är att ta reda på vad för mening bloggande har i unga Tjejers liv och att undersöka huruvida bloggande kan fungera som ett identitetsskapande verktyg för dessa Tjejer.För att undersöka detta gjordes intervjuer med sex Tjejer, varav två bedrev en och samma blogg, detta resulterade i fyra enskilda intervjuer och en parintervju.Resultatet är att bloggande har en viktig roll i unga Tjejers liv på en rad olika sätt då de genom bloggen kan skapa gemenskap med andra men samtidigt kritisera andra. De kan använda bloggen till att dokumentera sina liv, lyfta sina åsikter och för att skriva av sig. Dessutom kan bloggande fungera som ett identitetsskapande medel för unga Tjejer då de på bloggen kan forma, omforma och förstärka sig själva med bloggen som verktyg.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet.Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur Tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att Tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är Tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat..

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Det finns dock viktiga områden där nivån av jämställdhet kan ifrågasättas som är viktiga för socionomer att uppmärksamma. Det område som uppmärksammas i denna studie är hur unga Tjejer producerar och reproducerar kön utifrån ett heteronormativt perspektiv. Analys av enskilda intervjuer och en fokusgruppintervju baserad på teorierna heterosexuell matris, stigma och kärleksideologi visar att Tjejer gör kön på ett mycket medvetet sätt där Tjejer och killar görs olika, samt att de som inte konstruerar sin kvinnlighet rätt stigmatiseras. Slutligen finns en stark tro på belöning för den som konstruerar rätt, vilken är den eviga kärleken.

Vi har i denna studie undersökt hur Tjejer på yrkes- respektive studieförberedande program på två olika orter ser på sin framtid. Våra forskningsfrågor löd: Vilken syn på framtiden har gymnasieTjejer på studieförberedande respektive yrkesförberedande program i Stockholms innerstad och Avesta? Vilka skillnader går att skönja i den syn på framtiden som Tjejer på studie- respektive yrkesförberedande gymnasieprogram har, i Stockholms innerstad respektive Avesta? Samt hur kan man förstå dessa eventuella skillnader? Svaret på forskningsfrågorna sökte vi genom att knyta an de svar ett antal intervjuade Tjejer gav, till tidigare forskning och teoretiska perspektiv med relevans för ämnet. Här har främst Pierre Bourdieus studier om det kulturella kapitalet samt Donald Broadys och Ida Lidegrans studier om utbildningskapital utgjort det material vi tagit avstamp i för analysen. Vi kom fram till att  det främst finns skillnader mellan programmen och att det går att förstå de här Tjejernas olika syn på framtiden genom att titta på deras bakgrund.

Syftet med den här undersökningen är att undersöka om Barn- och fritidsprogrammets elever upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och även om eleverna anser att Tjejer och killar får ta lika mycket plats i klassrummet. Den empiriska undersökning-en baserar sig på 130 enkätsvar från två olika gymnasieskolor i Sverige. I kunskapsbakgrunden går jag igenom forskning som har med genus i allmänhet att göra och forskning som är inriktad på genus i skolan. Tidigare forskning om genus i skolan visar att flickor får stå tillbaka till förmån för pojkar. Det resultat som jag fått fram i min undersökning visar att eleverna på Barn- och fri-tidsprogrammet inte upplever att de blir särbehandlade på grund av kön och att alla ele-ver, oberoende om de är Tjejer eller killar, får ta lika mycket plats i klassrummet..

Studiens syfte är att få en ökad förståelse för hur makt och status påverkar unga Tjejers identitetsskapande. Hur ser unga Tjejer på sina egna möjligheter att påverka det som är förenat med identitetsskapande? Har samhället en stor betydelse, eller är det framförallt kompisar och vänner som har den största betydelsen för identitetsskapandet? Vilken betydelse har genus? Vi gjorde en fältstudie där vi intervjuade sammanlagt tretton Tjejer från två skolor i en större stad i Sverige. Fem av Tjejerna gick på en kommunal skola med över tvåtusen elever och de andra åtta gick på en friskola med hundrasjuttio elever. Vi genomförde intervjuerna genom att använda oss av fokusgrupper.

Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande Tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande Tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera Tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

Den här studiens syfte är att undersöka hur sex unga Tjejer i ett fotbollslag ser på sitt fotbollsspelande i förhållande till omgivningens syn på fotboll och den allmänna bilden av en typisk fotbollsspelare. För att besvara dessa frågor genomfördes gruppintervjuer med Tjejerna och observationer av fotbollsträningarna. Kopplat till befintliga genusteorier kom studien fram till att de unga Tjejerna anser att killar är bättre fotbollsspelare än Tjejer, och att killar inom fotbollen utgör en måttstock som Tjejerna bedömer sig själva utifrån. Studien visar även att Tjejer och killar systematiskt hålls isär inom fotbollen med hjälp av de vedertagna normerna kring de båda könens olika fysiska förmågor och att Tjejerna har antagit detta sätt att betrakta kön..

W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm är en metod för att mäta avläsning av en individs tankar och känslor. För att undersöka Tjejer och killars empatiska avläsningsförmåga testades gymnasieelever med Ickes metod.

Idrottskulturen präglas av en tydlig könsordning. Detta gör sig gällande då idrotter anses vara kvinno- eller mansidrotter. Att en idrott anses vara en kvinno- eller mansidrott tenderar att betyda att det är ett kön som är i majoritet av de som utövar.  Denna uppsats syftar till att undersöka hur Tjejer påverkas av att de utövar en sport som domineras av Tjejer respektive killar. Uppsatsen utgörs av en litteraturstudie.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan den upplevda stressen hos Tjejer 18-19 år, och relationen till föräldrarna. Följande forskningsfrågor ställdes för att besvara studiens syfte; Hur ser relationen till föräldrarna ut, hur upplevs prestationskraven, vilka faktorer är det som stressar, samt hur omfattande är den upplevda stressen? Undersökningen var en kvantitativ studie där datainsamling gjordes med hjälp av en webbenkät. Webbenkäten gick ut till 232 Tjejer varav 50 stycken svarade på enkäten vilket innebär ett bortfall på 78 %. Databearbetning av resultaten gjordes i statistikprogrammet Graphpad Prism 6 där testerna utgjordes av Mann-Whitney test samt Kruskal-Wallis test.

Syftet med vår undersökning är att se hur elever i nian vill att deras kommande religionsundervisning på gymnasiet ska se ut, samt undersöka om det skiljer sig något mellan killar och Tjejer. Vi besvarar våra frågeställningar genom att dela ut enkäter och intervjua elever i Kalmar. Resultaten vi får fram i vår undersökning är bland annat att Tjejer är mer intresserade av religion än killarna, eleverna vill diskutera och påverka sin egen undervisning samt vill läsa om annat än de fem världsreligionerna..

Det här examensarbetet består av två delar som syftar till att generera en metod för hur man marknadsför dataspel till en målgrupp av Tjejer mellan 16-18 år. Den reflekterande texten visar den teoretiska grunden för metoden, och verksdelen, en marknadsplan för ett fiktivt actionspel, exemplifierar den.Marknadsföringen behöver rikta sig till målgruppen om den skall kunna locka fler Tjejer till att spela. Att inkludera dataspel i befintliga normer, som t.ex. att actionspel är spel som spelas tillsammans med vänner, samt visa avatarer målgruppen kan identfiera sig med, är två viktiga aspekter för en lyckad marknadsföring.Om Tjejerna fångas upp när de enligt statistiken skulle sluta spela dataspel, finns det potential att bredda målgruppen för fler dataspelsgenrer. Branschen får fler personer att sälja spel till, och fler kvinnor får ta del av de positiva effekter dataspelande bidrar till..