Konflikter uppstår dagligen i en skolmiljö. Det har vi lagt märke till då vi båda jobbat några år som lärare i grundskolan. För att kunna hjälpa eleverna ville vi undersöka hur de uppfattar konflikterna. Syftet med arbetet är att få fördjupad kunskap om hur elever i år 6 och 7 upplever konflikter i skolan. Särskilt intresse ligger på hur eleverna upplever konflikter mellan killar respektive Tjejer. Vi är även intresserade av att förstå hur elever upplever att konflikter mellan Tjejer eller mellan killar hanteras av lärare och annan skolpersonal.

Våldet bland kvinnor har ökat kraftigt de senaste åren. Exempelvis har antalet misshandelsdomar mot kvinnor fördubblats i Sverige sedan 1997..

Tjejer och kvinnor drabbas tre till fyra gånger så ofta av knäskador mot vad pojkar gör. I den här uppsatsen granskar jag därför i sex utvalda medier om Tjejer och kvinnor kan få information om hur knäskador kan förebyggas och i vilken omfattning det skrivs om problemet..

?Unga Tjejer med invandrarbakgrund i mellanöstern och deras upplevelser i det svenska samhället? är en kvalitativ studie om hur invandrarTjejer, med bakgrund i Mellanöstern, ser på sig själva i det svenska samhället, med ett särskilt fokus på deras sociala relationer, deras position i familjen och erfarenheter av hur de blir kategoriserade/stämplade som ?invandrarTjejer?. Genom olika frågor kring: förhandlingar inom familjen, Tjejernas sociala umgänge & kärleksrelationer, Tjejernas position i det svenska samhället i förhållande till socialisation, självidentitet& identitetsskapandet, grupptillhörighet& etnisktillhörighet, etnicitet& etniskidentitet har vi ur ett sociologiskt perspektiv genomfört dessa i vår studie.  Anledningen till att vi just valt att studera detta område är att vi anser att det kan finnas en annan bild av dessa Tjejer med invandrarbakgrund vilket media inte belyser. Samhället ser på att Tjejer med invandrarbakgrund är förtryckta, strängt hållna och kontrollerade, men vi vill påvisa att det finns en annan bild av dessa Tjejer. För att komma fram till resultatet så har vi använt oss av en kvalitativ metod med hermeneutisk ansats tematiskt strukturerade intervjuer.

AbstractI denna studie utreds hur elever i verksamheten upplever sin skolmiljö, utifrån förhållandena mellan elev och pedagog, elev och elev/grupp, pedagog och föräldrar och elev och föräldrar.Ur elevernas perspektiv framkommer vilka situationer som upplevdes som goda -respektive konfliktfyllda i skolmiljön. Elevernas svar på frågorna var det resultat varpå vi grundade våra slutsatser.Enkäten delades ut i två klasser i år 5 och fem klasser i år 6. Två av klasserna från skolår 6 kom från en skola som låg på landsbygden. Övriga klasser gick på skolor som låg centralt inne i en stad.I undersökningen deltog 137 elever, varav: 73 Tjejer och 64 killar? Från skolår 5 var det sammanlagt 41 elever, varav: 24 Tjejer och 17 killar? Från skolår 6 var det sammanlagt 96 elever, varav: 49 Tjejer och 47 killar?Från staden var det sammanlagt 102 elever, varav: 54 Tjejer och 48 killar? Från landet var det sammanlagt 35 elever, varav: 19 Tjejer och 16 killarUndersökningen visar att det inte var någon större skillnad på svarsalternativen mellan Tjejer och killar, mellan elever från staden eller från landet eller mellan elever från skolår 5 och skolår 6.

Syftet med denna studie var att undersöka om medverkan i Ellen-projektet i Linköping hade någon betydelse för Tjejer i årskurs åtta med avseende på deras self-efficacy, deras självkänsla samt deras kroppsuppfattning och då närmare bestämt kroppsmissnöje.Sammanlagt ingick 42 Tjejer i studien, vilka hade anmält intresse att medverka i Ellen-projektet. Experimentgruppen utgjordes av 25 Tjejer som deltog i projektet, de resterande 17 fungerade som kontrollgrupp. Studien var av kvantitativ karaktär och tre självskattningsskalor användes för att mäta self-efficacy (GSES), självkänsla (RSES) och kroppsmissnöje (FRS). En för- respektive eftermätning genomfördes med åtta veckors mellanrum.Resultaten visar på en ökad grad av self-efficacy samt självkänsla för experimentgruppen. För kroppsmissnöje uppnåddes inga signifikanta skillnader mellan experiment- och kontrollgrupp.

Andelen Tjejer på Fordons- och transportprogrammet har mer än fördubblats under en tioårs period. Nyfikenhet väcktes över vad det är som gör att Tjejer väljer ett gymnasieprogram med en manlig könsstämpel och hur de upplever sitt utbildningsval i förhållande till traditionella könsnormer. Den här studien syftar till att beskriva och analysera Tjejers val till det manligt dominerade Fordons- och transportprogrammet. Som undersökningsmetod har vi använt oss av en kvalitativ metod där åtta Tjejer på Fordons- och transportprogrammet mot inriktningen transport i årskurs 2 har intervjuats. För att analysera vårt empiriska material har begreppen modellinlärning, habitus, handlingshorisont, realistisk, normer och attityder tillämpats som teoretisk utgångspunkt.

Dagens Sverige är ett mångkulturellt land där människor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt då man ska förhålla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gäller inte minst synen på sexualitet som i samhället i allmänhet kan anses vara liberal men där unga Tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga Tjejerna upplever synen på sexualitet i samhället och i mångkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga Tjejer.

Föreliggande examensarbetet hade som mål att vara ett hjälpmedel för att kontrollera kvaliteten på hjälpen i Systerjourens Somaya?s tjejboende Styrka, som är ett boende för Tjejer med hedersproblematik. Syftet var att undersöka processen i skyddat boende för Tjejer som hade bott på Styrka och undersöka om de tre kategorierna aktörer; Tjejer, socialsekreterare och personal hade en enhetlig bild gällande processen i det skyddande boendet. Via semistrukturerade intervjuer intervjuades tio informanter; fyra Tjejer som tidigare hade bott på Styrka, fyra socialsekreterare samt två ur Somaya?s personal.

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga Tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga Tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få Tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ?naturliga? är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande.

Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive Tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre Tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har.

Arbetets syfte var att undersöka hur lärare använder miniräknaren i sin undervisning men även hur eleverna använder den och om det finns några skillnader i attityder och användning mellan elever och lärare. Undersökningen gick också ut på att se om användandet har ökat eller minskat i gymnasieskolan. Arbetet syftade också till att undersöka om det finns några skillnader mellan Tjejer och killars attityder till miniräknaren och Tjejer och killars användning av den. En lärarenkät och en elevenkät delades ut på fem olika skolor och dessa låg till grund för undersökningen. Resultatet pekar på en ökad användning, en mer positiv attityd till miniräknaren hos gymnasielärarna och att alla lärare, i någon form, tar hänsyn till miniräknaren vid prov.

Syftet med studien var att undersöka eventuella skillnader i riskbeteende för ätstörningar hos Tjejer studerande vid riksidrottsgymnasier och Tjejer studerande vid icke- idrottsinriktade gymnasier. Studien genomfördes på strategiskt utvalda gymnasieskolor runt om i Sverige och var kvantitativ. Datainsamlingen gjordes med hjälp av enkätformulär. Resultatet visade på signifikanta skillnader inom kategorierna ?hetsätning?, ?att anse sig utöva en idrott som kräver en viss vikt? samt att ?ha blivit tillsagd av tränare/ ledare att gå upp i vikt?.

I skolans styrdokument står att skolan ska gestalta och förmedla jämställdhet, attundervisningen ska ha ett jämställdhetsperspektiv, att killar och Tjejer ska ha sammamöjligheter och rättigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att våga bryta könsnormer samt att det är förbjudet att elever diskrimineras pågrund av kön i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka Tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan är jämställd. Studiens resultat tyder på attkillar upplever att skolan är jämställd i större utsträckning än Tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna än Tjejerna upplever att lärare talar likadant till killar och Tjejer,att lärare tillåter killar och Tjejer talar lika mycket i klassrummet, att Tjejer och killarhar lika stor möjlighet att få höga betyg, att jämställdhet ingår i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och kränkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutsträckning än Tjejerna svarat ja på frågan om de anser att skolan är jämställd.Således upplever Tjejerna i mindre utsträckning att skolan är jämställd.

Arbetet handlar om Tjejer med utländsk bakgrund i gymnasieåldern. Syftet med studien var att synliggöra föreställningar, upplevelser, förhoppningar och frågor om livet i Sverige. Målet var att med hjälp av Tjejernas berättelser beskriva mötet med den svenska vardagen i allmänhet och med svenska Tjejer i synnerhet. Vad kan utgöra barriärer för mötet med det nya landet och dess unga Tjejer? Vad kan utgöra möjligheter? Den kvalitativa metoden i studien har inneburit intervjuer i samtalsform, med öppenhet och utan något färdigt frågeformulär.