Många drabbas av social ångest. Vikt och kroppsuppfattning relaterar till social ångest men sambandet behöver tydliggöras. Syftet med studien var att se hur mycket av variationen i social ångest över tid som kan förklaras av vikt-, och kroppsrelaterade mått, samt undersöka könsskillnader. Studien var longitudinell och baserades på en enkätundersökning vid två insamlingstillfällen med ett års mellanrum (N=361). Resultatet visade att upplevd övervikt, felaktigt upplevd övervikt, kön och kroppsnöjdhet tillsammans förklarade 7 % av variationen i social ångest över tid.

Inventory (YPI), kriminella handlingar och attityder till kriminellt beteende bland gymnasieungdomar. En frågeställning som undersöktes i studien var, om det fanns något samband mellan YPI personlighetsdrag och kriminella handlingar. Ytterligare en frågeställning som undersöktes var om det fanns några könsskillnader i attityder gentemot kriminellt beteende. Studien utfördes med en kvantitativ datainsamlingsmetod, vilken genomfördes via tre frågeformulär. De tre frågeformulären somanvändes i studien var ett egetkonstruerat frågeformulär, Youth Psychopatich traits Inventory (YPI), vilket är ett självskattningsformulär, och ett modifierat frågeformulär från Brottsförebyggande rådet.

Sex är idag inte ett tabubelagt ämne utan kan fritt diskuteras. När barnet blir tonåring börjar det intressera sig för frågor kring sex. Titeln ?Sexsnack? syftar till elevers prat om sex, när de går i nian. Syftet med denna studie är att undersöka vilka elever i nionde klass pratar med vid frågor kring sex, och om vad de då främst pratar om.

Uppsatsens syfte är att granska vilka förväntningar ungdomar har på sina framtida kärleksförhållanden. Vi önskar se om killar och tjejer förväntningarna ser lika eller olika ut, och i så fall hur. Våra frågeställningar lyder som följer:Vilka förväntningar har ungdomar på Den Stora Kärleken i fråga om1.tvåsamhetens villkor och innehåll?2.effekter på den egna psykiska hälsan?3.genus och jämställdhet?4.makt och kontroll?Vi använder enkäter med både kvantitativa och kvalitativa frågor som datainsamlingsmetod. Våra respondenter består av ungdomar mellan 15-19 år (födda 1990-1993) som nyttjar öppna kommunala mötesplatser i Gunnared, Göteborgs Stad.Ungdomarna ger positiva bilder av sina förväntningar på Den Stora Kärleken, men präglas samtidigt av sina erfarenheter och den sociala verkligheten de lever i.

Denna studie baseras på intervjuer med skolpersonal om ungdomars ohälsa vid två högstadieskolor i en kommun i Norrbotten. Intervjuerna består av sju intervjuer med rektorer, läraren, kurator och sjuksköterskor. I resultatet har det framkommit ur informanternas berättelse att depression och nedstämdhet förekommer bland ungdomar i dessa två högstadieskolor. Denna ohälsa antas ha sin grund i de samhälliga krav som ställs på ungdomar och som kan resultera i ungdomarnas känsla av otillräcklighet. I resultatet har även framkommit att skolpersonalen uppfattar ungdomars ohälsa olika beroende på om de är en tjej eller en kille.

Titel: ?Bli en härmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen FridaFörfattare: Johanna StenbeckKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 34 sidorSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: 3 nummer av tidningen Frida från 2014Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utsträckning reproducerar rådande sociala normer och diskurser. Det här får flera implicita innebörder, där de tydligaste är att tjejer antas sträva efter att ingå i en heterosexuell kärleksrelation, att de måste förstås i förhållande till någon eller något annat, och de värderas efter sina yttre attribut vilka också antas kunna förklara deras inre egenskaper..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur tonåriga grundskoleelever skildrar människor i bild och hur genus påverkar deras bilder. Genom att analysera 71 bilder som föreställer människor tecknade av elever i årskurs 8 har jag funnit att eleverna nästan uteslutande väljer att rita människor av det egna könet, och att det finns en rad aspekter där pojkars och flickors bilder skiljer sig åt. Människorna tar större plats på flickornas bilder medan pojkarna tecknar personer med fler föremål. Vilken typ av föremål de har skiljer sig också mellan könen. Bilderna uppvisar flera tydliga tecken eleverna använder sig av för att markera genus, exempelvis ögonfransarnas synlighet.

Mitt syfte med det här examensarbetet var att undersöka varför en del tjejer tappar intresset för ämnet idrott och hälsa i skolan. Syftet var även att försöka ta reda på vad det beror på och när det sker. Arbetet består av en litteratur studie och en intervjudel. I litteraturen har jag forskat om kvinnors idrottshistoria, tjejers pubertet, rörelsens betydelse, självuppfattning och styrdokument.I min forskning har jag kommit fram till att tjejer förlorar sitt intresse för skolämnet idrott bl a när det börjas ställas mer krav på dem, när bollsporter tar över de roliga lekarna och när eleverna får betyg. Av de intervjuade tyckte de flesta att skolidrotten var roligare när de var mindre.

Min avsikt med denna C-uppsats var att utifrån ett genusteoretiskt och diskursivt perspektiv studera hur Tjejer och killar framställs i Big brother 2006. Jag ville titta på hur tjejerna representerades i programmet i jämförelse med killarna. Det gjorde jag med hjälp av relevanta moderna genusteorier samt forskning och reproduktion av genus i medierna. Slutligen analyserade jag en veckas avsnitt av dokusåpan Big brother där jag utgick ifrån det transkriberade materialet som jag valt ut. Materialet bestod av fyra avsnitt, måndag till torsdag, som spelades in mellan den 13- 16/2- 2006.

Abstract Syftet med detta arbete är att ta reda på hur killar i åldrarna 11 och 14 ser på sig själva och sin psykosociala utveckling. Vad påverkar killars syn på sig själva i sin psykosociala utveckling i åldrarna 11- och 14 år? Har killar i dessa åldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berätta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och främst mamman är viktig för killarna. Kompisar är även viktiga för killarna.

 Forskning tyder på en ökad brist på välbefinnande bland tjejer. Trots denna ökning mår de flesta tjejer bra. Olika faktorer påverkar tjejernas välbefinnande på diverse sätt. Syftet med föreliggande undersökning var att få en djupare förståelse för hur tjejer ser på sitt eget välbefinnande och vilka faktorer de upplever som viktiga för denna upplevelse. En kvalitativ undersökning med deduktiv ansats genomfördes med 8 tjejer som gick sista året på gymnasiet.

Det finns ett samband mellan en sko som sitter dåligt och besvär i fötter och valet av sko är därför viktigt. Det är inte bara foten som påverkas av dess funktion utan även knä, bäcken och ländrygg kan påverkas. Syftet med studien var att undersöka användandet av converseskor och förekomst av besvär i fötter, underben och rygg hos ungdomar. En enkätstudie gjordes på två olika skolor och fylldes i av ungdomar över 18 år. Enkäten innehöll frågor om skovanor och besvär.

Studiens syfte var att beskriva och analysera hur faktorer i skolan stressar Tjejer och killar i årskurs tre på gymnasiet. En kvantitativ studie utfördes. Resultatet av studien visade att tjejerna känner sig mer stressade än killarna, att lektionerna i stort upplevs som bra men att de inte är varierande i sitt upplägg. Studien visade att eleverna upplevde stress av att det är för mycket prov och inlämningsuppgifter som kommer samtidigt, samt att rasterna är för korta. Kritik framkom på att lärare samarbetar mindre bra.

Titel: ?Instagram, vår scen för framträdande?. En kvalitativ studie i ungdomars inställning och användande av fotoapplikationen InstagramNivå: C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Hannah OlssonHandledare: Anna EdinDatum: Juni 2014Seminarium: 5/6 2014Syfte: Syftet med denna studie är att få ökad förståelse och insikt i ungdomars användande av fotoapplikationen Instagram. För att få svar på mina frågor använder jag mig av några huvudfrågor vilka är:Vad finns det fo?r skillnader och likheter mellan Tjejer och killars sa?tt att se pa? sin egen anva?ndning av Instagram?Vilka bakomliggande intentioner finns na?r anva?ndarna laddar upp en bild?Vilka bilder och texter är okej att publicera och vilka är inte det? Varför är det så?Vilken roll har Instagrams tva? kontotyper fo?r vad dessa ungdomar va?ljer att publicera?Metod: Kvalitativa intervjuer.

Allt fler ungdomar lider av psykisk ohälsa. Unga tjejer står för den mest dramatiska ökningen. Syftet med denna studie är att identifiera de mest förekommande stressorerna hos ungdomar på internetforumet terapisnack.com. Genom granskning av 200 inlägg undersöktes dessutom skillnader i kön, ålder samt förekomst av multipla stressorer. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultaten att fler tjejer än killar skriver på terapisnack.com och att de upplevda stressorerna skiljer sig åt mellan könen.