Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur elever ser på hälsa i ämnet idrott och hälsa. De frågor som arbetet bygger på är följande:- Hur ser eleverna att hälsa kommer till uttryck i undervisningen i ämnet idrott och hälsa?- Vad skulle eleverna vilja lära sig mer om i undervisningen om hälsa i ämnet idrott och hälsa?- Vad är hälsa, enligt eleverna?Studien är en kvalitativ intervjustudie genomförd på en skola belägen i en av Stockholms förorter. Sex intervjuer har genomförts med elever i åk 9. Det resultat som framkommit av studien visar att det finns en viss osäkerhet kring vad hälsa i ämnet idrott och hälsa är. Trots att eleverna har haft samma lärare i ämnet under de senaste tre åren så är eleverna oeniga vad gäller vilka moment som inkluderar hälsa i ämnet idrott och hälsa.

Föreliggande examensarbetet hade som mål att vara ett hjälpmedel för att kontrollera kvaliteten på hjälpen i Systerjourens Somaya?s tjejboende Styrka, som är ett boende för tjejer med hedersproblematik. Syftet var att undersöka processen i skyddat boende för tjejer som hade bott på Styrka och undersöka om de tre kategorierna aktörer; tjejer, socialsekreterare och personal hade en enhetlig bild gällande processen i det skyddande boendet. Via semistrukturerade intervjuer intervjuades tio informanter; fyra tjejer som tidigare hade bott på Styrka, fyra socialsekreterare samt två ur Somaya?s personal.

Denna uppsats försöker ge en djupare förståelse för vad som påverkar och avgör unga tjejers förhållningssätt till den akustiska gitarren, resp. elgitarren. De frågeställningar som ställs är vilka skillnader unga tjejer ser mellan den akustiska- resp. elektrifierade gitarren och vilka faktorer som ligger bakom att så få tjejer spelar elgitarr på den skola som studerats. Uppsatsen bygger dels på tidigare forskning som talar om hur teknologi kulturellt sett betonats som något manligt, hur det ?naturliga? är det kvinnliga, samt de svårigheter som kvinnliga gitarrister kan stöta på i sitt musicerande.

AbstractIdrott och hälsa uppfattas ofta som ett roligt ämne p.g.a. att det är ett praktiskt ämne. Ämnet Idrott och hälsa har låg status i mångas ögon och därför är vi intresserade av att hitta ingredienser som legitimerar ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att undersöka vilkauppfattningar lärare och elever har om ämnet Idrott och hälsa som bildningsämne.Undersökningen genomfördes genom en kvalitativ intervjumetod där åtta personer deltog, fyra lärare och fyra elever, från två olika skolor i västra Sverige. Resultatet visade att Idrott och hälsaär ett bildningsämne, enligt lärarna, eftersom det handlar om livslångt lärande och att koppla ihop teori med praktik.

Skolämnet idrott och hälsa ska ge eleverna ett bestående intresse för fysisk aktivitet. Av undervisningen krävs då att den är varierad och har intellektuella, praktiska, sinnliga, estetiska och fysiska perspektiv på lärandet. Både för flickor och pojkar. Studier har visat att pojkar och flickor behandlas olika i undervisningen i idrott och hälsa. Syftet var att med kvalitativa intervjuer undersöka hur 12 flickor i årskurs 5 och 9 ser på skolämnet idrott och hälsa.

Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har.

Syftet med vår studie är att undersöka hur Riksdagens beslut som lyder som följande, att 30 minuter om dagen i skolan skall bestå av någon form av rörelse utöver ämnet idrott och hälsa. Detta gör vi med hjälp av lärare i ämnet idrott och hälsa. Friskis & Svettis har för ändamålet tagit fram en produkt som heter Röris, som utbildar lärare i grundskolans tidigare år och ger dem material för att fylla ut dessa 30 minuter. Regeringen och Friskis & Svettis har samma mål-sättning till de 30 minuternas innehåll, men det är till viss del samma som står i kursplanen för ämnet idrott och hälsa. Vi har gjort en studie om och kring professionen hos lärare i ämnet idrott och hälsa.

Arbetets syfte var att undersöka hur lärare använder miniräknaren i sin undervisning men även hur eleverna använder den och om det finns några skillnader i attityder och användning mellan elever och lärare. Undersökningen gick också ut på att se om användandet har ökat eller minskat i gymnasieskolan. Arbetet syftade också till att undersöka om det finns några skillnader mellan tjejer och killars attityder till miniräknaren och tjejer och killars användning av den. En lärarenkät och en elevenkät delades ut på fem olika skolor och dessa låg till grund för undersökningen. Resultatet pekar på en ökad användning, en mer positiv attityd till miniräknaren hos gymnasielärarna och att alla lärare, i någon form, tar hänsyn till miniräknaren vid prov.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka och jämföra Aftonbladets rapportering från handbolls-EM för damer 2010 och handbolls-VM för herrar 2011. Anledningen till att denna undersökning genomfördes var för att se hur jämlik eller ojämlik Aftonbladets rapportering var från de två internationella idrottsevenemangen. Den teoretiska bakgrunden som uppsatsen präglas av är genusperspektivet. Utifrån genusperspektivet i kontext med medier och idrott så skapades den teoretiska ramen för uppsatsen. Den utförda undersökningen i uppsatsen gjordes kvalitativt genom en kritisk diskursanalytisk analys av utvalda artiklar från Aftonbladets pappersupplaga under de två idrottsmästerskapens gång. Resultatet i undersökningen visade på en fördelaktig framställning av männen i Aftonbladets rapportering. Under det kvinnliga mästerskapet tenderade männen att framställas som förebilder och fadersfigurer åt kvinnorna.

Syftet med denna uppsats är att bidra med empirisk kunskap till den pedagogiska forskningen om vad som påverkar elevers val av idrott. En genomgång av tidigare forskning på området påvisar att faktorerna geografiska förutsättningar, könstillhörighet, idrottslärarens påverkan, föräldrars idrottsutövande och kompisars idrottsutövande är relevanta förklaringar till elevers val av idrott (Se t.ex. Redelius, 2002; Larsson, 2005; Nilsson, 1993; Augustsson, 2007; Svedberg, 2003). Undersökningen vilar på en kvantitativ metod och har sammanställts genom en enkätundersökning. Undersökningen har genomförts på en årskurs 6 till 9-skola med sammanlagt 171 elever i en stad med 18 000 invånare.

Syftet med denna undersökning är att studera elevers inställning till ämnet idrott och hälsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller särundervisning), elevernas ålder eller kön har betydelse för deras inställning till idrott och hälsa. Centrala frågeställningar i studien är:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende på om de haft sam- eller särundervisning i ämnet idrott och hälsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter på hur elever ser på ämnet idrott och hälsa i år 8 på grundskolan och i år 2 på gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser på ämnet idrott och hälsa i skolan?För att undersöka elevernas inställning till idrott och hälsa har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning. Enkäten delades ut på två gymnasieskolor och på två högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.

I skolans styrdokument står att skolan ska gestalta och förmedla jämställdhet, attundervisningen ska ha ett jämställdhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rättigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att våga bryta könsnormer samt att det är förbjudet att elever diskrimineras pågrund av kön i skolan. Därför är syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan är jämställd. Studiens resultat tyder på attkillar upplever att skolan är jämställd i större utsträckning än tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna än tjejerna upplever att lärare talar likadant till killar och tjejer,att lärare tillåter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att få höga betyg, att jämställdhet ingår i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och kränkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutsträckning än tjejerna svarat ja på frågan om de anser att skolan är jämställd.Således upplever tjejerna i mindre utsträckning att skolan är jämställd.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur blivande lärare ser på ämnet idrott och hälsa och dess status i skolan. Undersökningen baseras på en studiegrupp bestående av 229 lärarstudenter vid Högskolan i Kristianstad. Undersökningen är en kvantitativ studie som utfördes med enkäter. Studenterna har fått besvara frågor om sin uppfattning och åsikter om ämnet idrott och hälsa. Resultatet av studien visar att den egna skoltiden i stor utsträckning påverkar lärarstudenternas uppfattning om ämnet idrott och hälsa.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om elevernas uppfattningar av undervisningen i ämnet idrott och hälsa och vad de lär sig i ämnet. För att undersöka detta har 15 elever i årskurs 6 intervjuats på tre olika skolor. Resultatet visar att ämnet idrott och hälsa upplevs som positivt av eleverna. Det som undervisningen domineras av är olika bollspel och bollekar. Eleverna upplever en brist på variation i undervisningen då samma aktiviteter ofta återkommer.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare år 6-9 uppfattar Idrott och hälsaämnets tillgång på resurser jämfört med teoretiska ämnen för stöd av elever i svårigheter med att nå upp till kunskapsmålen. En trianguleringsmetodik, i form av en strukturerad enkät följd av ostrukturerade intervjuer har använts. Genom den har visats att lärare uppfattar att Idrott och hälsaämnet ha lägre status än teoretiska ämnen. Det gäller fler ämnen än de som ger behörighet till gymnasiet. Det yttrar sig i att färre stödåtgärder erbjuds Idrott och hälsaämnet när skolorna prioriterar i tider av bristande resurser.