Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:? Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga.

Dagens samhällsutveckling innebär att länder, regioner, kommuner och städer idag väljer att satsa på nya näringar för att få en stadig inkomst och tillväxt. Karlstad är inget undantag i detta då staden hälsar så väl invånare, besökare som företag Varmt Välkomna med varumärket ?Grader Karlstad?. Våra frågeställningar för detta arbete handlar om hur Karlstad framställs som evenemangsstad av Visit Karlstad och lokala evenemangsbolag samt vilka satsningar som kan göras i framtiden för att Karlstad ska bli en ännu mer framgångsrik evenemangsstad. Vårt syfte med arbetet är att titta på hur Karlstad framställs som evenemangsstad och vilken roll platsvarumärket ?Grader Karlstad? spelar i den framställningen.

Skador på senor och ligament är vanliga och ofta allvarliga på både människor och hästar. Vid kroniska senskador har det konstaterats, med hjälp av både histologi och ultraljudsteknik, en neovaskularisering dvs. en inväxt av blodkärl i den skadade senan på både människor och hästar. Sedan ultraljud började användas för att titta på senor i början av 80-talet, har en kontinuerlig förbättring av utrustning och kunskap lett till att det idag är möjligt att se dessa kärl även i kliniskt normala senor och ligament på människor. Inom humansidan har ett flertal studier gjorts där man tittat på vaskularisering i senor med ultraljuddoppler men på häst finns endast ett mindre antal sådana studier.

I den föreliggande studien undersöktes mobilljudens effekt på minnesbehållning i klassrumsmiljö. I Studien undersöktes även vilken teori ? unitary teorin eller duplex-mekanism teorin ? som lämpligast förklarade mobilljudens eventuella effekter på kognitiva mekanismer. Metoden bestod i att deltagarna tittade på en kort dokumentär och därefter utförde ett minnestest, som berörde dokumentärens innehåll. Experimentgruppen fick titta på dokumentären, samtidigt som ringsignaler och aviseringsljud spelades upp under fyra perioder i dokumentären, medan kontrollgruppen inte utsattes FÖR buller.

Syftet med denna uppsats är att, med utgångspunkt från bostadsrättsföreningars årsredovisningar, ta reda på vilka risker som finns med att köpa en bostadsrätt samt hur stora dessa är. Vi vill även jämföra olika föreningar för att se vilka skillnader som uppstår och vad dessa beror på. I uppsatsen används vetenskapssynen fenomenologi eftersom det är mycket likt det tillvägagångssätt vi har valt. Den kvalitativa metoden är också central i denna uppsats, då både en analys av bostadsrättsföreningars årsredovisningar samt intervjuer är baserade på denna metod. Teorin kommer framförallt att komma från böcker.

Umea? kommun har sedan 1995, med varierande intensitet, planerat fo?r en ny simhall som ska ersa?tta den gamla fra?n 1970. Det nu liggande fo?rslaget har mo?tts med skiftande a?sikter och de ma?nga kritiska handlar om ba?de fo?rslagets placering (mitt i centrala staden pa? en all- deles fo?r tra?ng tomt) och programmets omfattning (fo?r lite). Eftersom jag delar dessa kritiska a?sikter sa? har detta gett mig ett ypperligt tillfa?lle att som mitt examensarbete titta pa? hur jag anser att placeringen, omfattningen och gestaltningen av ett nytt badhus i Umea? ska se ut.Mina huvudsakliga fra?gesta?llningar har varit just placeringen, programmets omfattning samt naturligtvis a?ven gestaltningen av ett badhus fo?r Umea? kommun med sina 110 000 inva?nare.

Det a?r sva?rt att sa?tta ord pa? vad man menar na?r man pratar om musik. Jag a?r intresserad av varfo?r det sa?llan ga?r att finna definitioner av genrer na?r diskussionen om dem a?r sa? stark, speciellt na?r det ga?ller snarlika genrer som troligtvis a?r uppdelade av en eller flera anledningar. Syftet med min underso?kning a?r att utveckla vidare kunskap om vilken betydelse det har att skilja pa? tva? snarlika subgenrer inom samma metagenre.

Syftet med arbetet är att undersöka hur stor plats kvinnor och män samt andra länder än Sverige har fått i historieläroböcker och historieundervisningen för grundskolans tidigare år. Vi undersökte böcker från fyra olika årtionden, 1960-, -70, -80 och 2000- talet. En viktig del av undersökningen blev att titta på hur ofta de olika läroböckerna tog upp pronomen som syftade på kvinnor och hur många gånger det förekom pronomen som syftade på män. På samma gång ville vi se hur de olika könen framställs och om där finns någon skillnad dem emellan. I undersökningen kring andra länder ville vi få fram hur ofta de togs upp och i vilka sammanhang detta sker.

I den här studien behandlas uppfattningar av förskollärares yrkesprofessionalitet från förskollärare, ansvariga för förskoleverksamheten under rektorerna, pedagogiska utvecklingsledare och skolchef. Syftet är att beskriva och undersöka uppfattningar inom förskolväsendet av vad som görs för att höja förskolläraryrkets professionalitet gällande den kunskapsbas som är specifik för ett yrke. Studien utgår från en artikel skriven av Mats Ekholm (2004) där han presenterar en sociologisk syn på professionalitet och där vi valt att titta på uppfattningar av vad som görs inom det han kallar den specifika kunskapsgrunden, alltså den kunskapsbas som är specifik för ett yrke.Studien har använt sig av fenomenografisk analys för att undersöka material från 14 st. semistrukturerade intervjuer som belyser tre områden av vad som görs inom den specifika kunskapsgrunden: det omgivande samhällets förståelse, förskollärarnas kunskaper i sitt yrke samt kopplingen till forskning. Resultaten visar att det finns många och stora variationer av uppfattningar inom dessa tre områden.

Medlingsinstitutets roll och funktionSyftet med uppsatsen är att undersöka vad medlingsinstitutet har för roll i arbetstvister. Vad är medlingsinstitutets befogenheter i tvister och vad har institutet för medel att lösa den uppkomna tvisten. Utifrån institutets befogenheter blir syftet att ta reda på vad arbetsgivare/organisationer har för skyldigheter i en uppkommen tvist gentemot medlingsinstitutet.Syftet med uppsatsen är också att undersöka vad medlingsinstitutet gör för att uppnå en mer jämställd lönebildning mellan könen. För att få en internationell utblick i uppsatsen blir syftet att titta närmare på grannlandet Norge. Finns något liknande institut där och vad skiljer i så fall instituten åt.Resultatet av min undersökning blev att institutet har en rad befogenheter både under en tvist, men även innan en tvist brutit ut. Skyldigheterna för arbetsgivaren/organisationen är inte lika många, men hänger ihop med institutets befogenheter.Att institutet jobbar för en mer jämställd löneutveckling blev ett mer överraskande resultat för mig.

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer.

Det ha?r arbetet bygger pa? en studie av barns fria tecknande som uppsatsfo?rfattaren genomfo?rt under loppet av cirka fem ma?nader pa? en 3-6 a?rs avdelning vid en Stockholmsfo?rskola.Studien a?r genomfo?rd med en etnografisk ansats. Jag har samlat material genom samtal med barnen och fotografering av deras bildarbeten. Uppsatsens fra?gesta?llningar so?ker svar pa? vad barnen ritar? Vad de anva?nder sina bilder till? Och i vilket sammanhang dessa bilder skapas.

Syftet med den här studien är att undersöka hur barn kommunicerar och samspelar med sin omgivning för att få svar på sina naturvetenskapliga frågor. Bakgrunden till studien är att flera forskare menar att barn är naturligt nyfikna och intresserade av naturvetenskap, men att läraren ofta missar barns frågor. I och med de nya tillkomna målen i förskolans läroplan är ämnet högaktuellt och problemformuleringen relevant: ? Vad säger barnen och vilka frågor ställer de utifrån ett naturvetenskapligt innehåll samt på vilket sätt visar barn intresse för naturvetenskap? Litteraturdelen presenterar en kort historik, en sociokulturell utgångspunkt som ligger till grund för denna studie och analys samt flera perspektiv kring ämnet från tidigare forskningsresultat. Undersökningen är en småskalig kvalitativ fallstudie där empiriskt material har insamlats genom videoobservationer samt fältanteckningar.

Bakgrund: Mycket forskning tittar idag på forskning och utvecklingens påverkan på den ekonomiska tillväxten. Denna forskning inriktar sig oftast på enskilda länder och marknader. Den här uppsatsen försöker knyta ihop den tidigare forskning som är gjord inom ämnet och tittar på huruvida sambanden skiljer sig åt emellan de nordiska länderna. Tidigare forskning har hittat små positiva samband mellan forskning och utvecklingsutgifter och företagens marknadsvärden inom de marknader som studerats.Frågeställning: Finns det ett samband mellan nordiska företags marknadsvärden och dess utgifter för forskning och utveckling och skiljer det sig mellan länderna?Metod: Uppsatsen använder sig av statistiska modeller för att beräkna och signifikanstesta sambanden mellan nordiska företags forsknings och utvecklingsutgifter och dess marknadsvärde.Resultat: Resultatet i uppsatsen skiljer sig från annan forskning då inga statistiskt signifikanta samband har kunnat finnas.

Det här examensarbetet syftar till att titta närmare på de bilder av förskollärare som framträder i nutida svensk barnlitteratur. Studien motiveras ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som innebär att förskolläraren påverkas i sin yrkesutövning av de bilder av förskolläraren som kommuniceras på olika arenor i samhället. Dessa bilder beror i sin tur av hur förskollärarens uppdrag förstås av politiker, föräldrar, allmänheten, barnen och yrkesutövarna själva. En diskursanalytisk syn på språket som den yttre ramen för våra tankar och våra handlingar utgör en grund i studien. Studiens empiri består av sju böcker riktade till barn i förskoleåldern och dessa böcker analyserades med hjälp av verktyg tillhandahållna av analysmetoden visuell textanalys.