Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod.

Syftet med det här arbetet är att definiera ett antal perenner som stomme för jämtländska trädgårdar.Jämtland är ett av Sveriges 25 landskap. Det ligger i Norrland, i växtzon VI-VIII. I landskapet råder ett kallt klimat och det kommer mycket snö om vintrarna. Då en perenn vissnar ned om hösten och övervintrar med underjordiska växtdelar kan dess härdighet inte betecknas på samma sätt som för vedartade växter. Huruvida det finns perenner som är speciellt ägnade till Jämtländska trädgårdar har undersökts.Med hjälp av öppna intervjuer av trädgårdsintresserade och kunniga personer bosatta och verksamma i Jämtland samt studier av relevant litteratur har jag definierat en stomme av perenner som passar för trädgårdsodling i Jämtland.6 intervjuer har gjorts i Jämtland där Informanterna har angett perenner som de anser vara bra val för jämtländska trädgårdar.Informanternas Tips har tillsammans med litteraturstudier undersökts och diskuterats.

Mångfald och mångkulturella förhållanden nämns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhället och man arbetar därför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frågan om etnisk mångfald ytterst om samhällets förmåga att leva upp till principen om allas lika värde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete är den etniska mångfalden och integrationen av utlandsfödda invånare. Nya invånare, som beviljats uppehållstillstånd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlätta den första tiden i Sverige.

Detta examensarbete är ett konsumtionsarbete som berör ämnet dyskalkyli inom matematik. Arbetet består av tre frågeställningar som ska svara på frågorna: hur dyskalkyli kännetecknas, vad det finns för bidragande orsaker samt hur läraren kan arbeta med elever som har dyskalkyli. Dessa frågeställningar besvaras med grund i aktuell forskning om området. Resultatet visar att dyskalkyli främst visar sig genom bristande taluppfattning. Det framkommer även att dyskalkyli kännetecknas genom bland annat fingerräkning, bristande läsförståelse och rimlighetsbedömning.

Abstrakt Syftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare använder sig av och hur dessa metoder stödjer sig på de olika läsinlärningsteorierna som finns. Syftet var även att undersöka om lärarna använder sig av något utvärderingsverktyg för att följa elevernas läsutveckling. Våra frågeställningar var: Hur arbetar lärare med läsinlärning och vilka metoder används? Hur stödjer sig dessa på de olika läsinlärningsteorierna? Utvärderar lärarna elevernas läsutveckling? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrågade lärare plockar delar från olika metoder och på så vis komponerar sin egen läsinlärningsmetod.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om förskollärares erfarenheter av att använda lärplattan i förskolan samt skapa en förståelse för vad som möjliggör respektive hindrar förskollärarnas användning av lärplattan som en pedagogisk resurs i verksamheten. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor och sju olika avdelningar. Resultatet visar att lärplattan används på två huvudsakliga sätt i verksamheterna, det ena sättet är för dokumentation och där upplevs lärplattan vara lätt att använda och tidssparande. Det andra sättet är som ett inlärningsverktyg för det direkta lärandet såsom språk- och matematik, men även det indirekta lärandet i form av olika sociala förmågor. De hinder som framkommit är bland annat tidsbrist att lära sig använda lärplattan på ett pedagogiskt sätt, men också en osäkerhet om hur den ska användas på ett pedagogiskt sätt.

När organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse påkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras på vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bättre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ärävenlättare att hålla koll på och att mäta. Svårigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge användarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan påverka kärnprocesser, arbetsmönster och uppgifter.

Syftet med denna rapport är att kartlägga det befintliga samarbetet mellan polisen och ambulanspersonalen på skadeplats. Samt att fånga upp tankar kring den sjukvårdsutbildning poliser i yttre tjänst har idag. Är den tillräcklig för att polisen ska kunna agera med trygghet eller behövs mer repetition under arbetet. För att få svar på dessa frågor genomförde jag först en litteraturstudie, därefter en pilotstudie vid polismyndigheten i Västernorrland. Sist men inte minst genomförde jag intervjuer med poliser och ambulanspersonal i Malmö City, Sundsvall och Älvsbyn.

Postpartumdepression är den vanligaste psykiska störningen efter förlossning och den drabbaromkring 13 % av alla kvinnor som föder barn. Majoriteten av dessa depressioner är av lättareslag och läker ut spontant inom 3-6 månader. Kronisk depression hos nyblivna mammor kanstöra det viktiga samspelet mellan mor och barn. Forskning om hjärnan pekar på vikten av dettidiga samspelet för spädbarnets känslomässiga utveckling på lång sikt. Det är således viktigtatt upptäcka och behandla depression efter förlossning.

Genom att göra den här studien ville vi undersöka och beskriva fyra förskollärares tankar om sitt eget arbetssätt kring barns språkutveckling. Studiens syfte är att undersöka hur barn med språksvårigheter upptäcks och får hjälp i förskolans verksamhet. Våra frågeställningar är: Hur arbetar förskollärarna för att upptäcka, kartlägga och främja barn med språksvårigheter? Vilka påverkande faktorer kan förskollärarna se gällande barns språkutveckling? Vilken hjälp ger specialpedagog samt tal- och språkspecialist förskollärarna? Hur fungerar samarbetet mellan förskolan och hemmet för de barn som har språksvårigheter? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där fyra förskollärare intervjuades. Två av förskollärarna arbetade med yngsta barnen i åldrarna ett till tre år och de andra två arbetade på två olika resursavdelningar med barn i åldrarna tre till sex år.

Uppsatsen är en litteraturstudie som syftar till att definiera begreppet dyspraxi och kartlägga de faktorer som ger upphov till dyspraktiska svårigheter. I arbetet framgår hur svårigheterna manifesteras i individens vardag samt hur man på bästa sätt kan möta och stödja individer med dyspraxi. Det som framkommit av vår studie är att dyspraxibegreppet är ett mångfacetterat begrepp med olika definitioner beroende på i vilket land man befinner sig. Det är i hjärnan och nervsystemet man kan finna de bakomliggande faktorer som ger upphov till svårigheter i främst tre specifika områden nämligen: perception, motorik och sensorisk integrering. Det har visat sig att det neuropedagogiska synsättet är ett ypperligt sätt att se på individens svårigheter men även att lyfta fram individens starka sidor och potentiella utvecklingsmöjligheter.

Syftet med den här rapporten är att belysa hur kvinnliga polisers röst kan inverka på dennes arbete. Syftet är även att uppmärksamma hur viktig rösten är och att det inte finns någon forskning eller något skrivet om röstanvändning i yrket som polis. Detta väckte vårt intresse när vi hade en röstlektion på polisutbildningen. För att kunna bilda oss en uppfattning om det finns generella önskemål om röstträning, både på polisutbildningen och på polismyndigheten, har vi genomfört ett antal intervjuer. I rapporten beskrivs röstorganets anatomi.

Att nyutexaminerade systemvetare kan utöva många olika typer av yrkesroller och att IS-disciplinen är svåridentifierad kräver en mångsidighet hos systemvetare och medför även att kompetenskraven kan variera. Denna uppsats belyser de kompetenskrav som företag ställer på nyutexaminerade systemvetare idag för att ge Tips och vägledning till studenter under utbildning. Huvudpunkterna i uppsatsens teoretiska ramverk är begrepp som kunskap och kompetens samt en redogörelse för ämnesföreträdarnas olika åsikter kring IS-disciplinen ur ett utbildningsperspektiv. Vidare en kort redogörelse för det systemvetenskapliga yrket och de olika yrkesroller en systemvetare kan komma att befatta sig med. Den genomförda intervjuundersökningen visade att de mest efterfrågade egenskaperna var programmering och databaser samt personer med drivkraft.

I detta arbete studeras metoder att lära ut jazzimprovisation på elgitarr. I bakgrunden behandlas utifrån litteratur och tidigare forskning, ämnet improvisation samt jazzimprovisation och metoder att lära ut detta på elgitarr. I resultatdelen redovisas och jämförs vad fyra elgitarrlärare vid kulturskola och gymnasium tänker kring ämnet jazzimprovisation, samt metoder för att lära ut det. De berättar utifrån sin erfarenhet som elgitarrlärare om vilka svårigheter som finns vid jazzimprovisationsundervisning på elgitarr. De talar också om metoder de inte använder i dagsläget, men kan tänka sig använda.

Studiens syfte är att belysa hur pedagoger i förskola och fritidshem beskriver barn i behov av särskilt stöd och vilka uppfattningar som finns beträffande specialpedagogens yrkesroll. Studien grundar sig i en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats, vilket innebär att olika personers upplevelser och berättelser är i fokus. För att tolka det empiriska materialet använder vi oss av von Wrights tolkning av Meads intersubjektivitetsteori. I den beskrivs två möjliga perspektiv att betrakta individen utifrån: punktuellt eller relationellt. Perspektivvalet får konsekvenser för bemötandet av individen.