Sök:

Sökresultat:

54 Uppsatser om Timmer - Sida 3 av 4

Påverkan på produktivitet och produktionskostnadervid ett minskat antal timmerlängder

Skogsindustrin har i århundraden utgjort en viktig näring, ur såväl sysselsättningssynpunktsom exportsynpunkt, för Sverige. Utvecklingen för sågverk går mot en ökad rationaliseringdär storskalighet anses vara ett krav för överlevnad. Det är av stor vikt att utnyttja befintligkapacitet och råvara på bästa sätt för att kunna bibehålla en konkurrenskraftig produktion.Detta examensarbete syftar till att påvisa effekterna på produktivitet och produktionskostnadervid produktion med ett tre Timmerlängder. Detta innebär att varje berörd Timmerklass iställetför ett fack behöver tre.För att frigöra fack i Timmersorteringen krävs bredare Timmerklasser vilket får konsekvensensänkt utbyte. För att kompensera detta krävs en produktivitetsökning.

Iskyrkan i Jukkasjärvi

Tjugo mil norr om polcirkeln i Jukkasjärvi byggs sedan tio år tillbaka varje vinter en kyrka i is och snö. Varje vår nedmonterar naturen denna vid snösmältningstid och den återgår till Torneå älv. Iskyrkan kom till i samspelet mellan mannen bakom världens största Ishotell Yngve Bergqvist och kyrkoherden i Jukkasjärvi församling, Jan-Erik Johansson. Kyrkan har varje säsong fler än 30 000 besökare. Ungefär tjugo barn blir döpta varje år och något fler än hundra par väljer att gifta sig i iskyrkan.

Skogsfastigheters totala produktionsförmåga som förklarande variabel vid prissättning

Sedan marknaden för lantbruksfastigheter avreglerades i början av 1990-talet så har priserna på skogsmark ökat kraftigt. Då priset på Timmer och massaved inte ökat i samma takt råder år 2014 en situation där priset på en skogsfastighet är högre än dess avkastningsvärde. Detta gör frågor som rör skogsägarnas värdering inför köp av skogsmark högintressant. Tidigare studier inom samma område har haft som mål att fastställa vilka faktorer som har en inverkan på fastighetspriset. Bonitet och produktiv skogsareal är två grundläggande faktorer som beskriver fastighetens karaktär. Ändå har det ibland visat sig svårt att hitta ett statistiskt samband mellan dem och fastighetspriset.

Förbättrat råvaruutnyttjande vid kvalitets-sortering av timmer : utvärdering av analysprogrammet Stockholmen för automatiserad timmersortering i dimensions- och kvalitetsklasser hos BARO WOOD AB

The aim of this thesis was to analyse BARO WOOD AB:s timber measuring and quality sorting and to evaluate the analyse program Stockholmen. The purpose was to get a better understanding for the quality sorting made at BARO WOOD AB today, analyse differences in center board quality from logs with a good quality and logs with a bad quality, suggest new sorting criterias developed from analyses made with Stockholmen and to evaluate the program Stockholmen. All analyses are based on data gathered in a test sawing made at BARO WOOD AB in June and July 2002. The test sawing was made on four different diameter classes and every diameter class consisted out of A or M-grade logs, with a better quality, and B-grade logs with a lesser quality. The logs where sorted out with BARO WOOD AB:s existing quality criterias.

Förutsättningar för virkesinriktad skogsodling med inhemska trädslag i Peru : en studie baserad på handelsstatistik för tropiskt timmer och fyra efterfrågade arters skötselkrav

Det finns arealer med degenererad skogsmark i tropikerna som kan vara en potential för att bedriva skogsodling och möta framtida efterfrågan av förnyelsebara resurser. Med detta kandidatarbete avsågs att undersöka globala avsättningsmöjligheter för tropiskt lövträvirke och identifiera ett antal inhemska lövträdslag lämpliga för skogsodling på tidigare avverkad och degenererad mark i Peru. Med data från International Tropical Timber Organization (ITTO) och Food and Agricultural Organization (FAO) sammanställdes global produktion och export av tropiska lövträvaror. Därefter identifierades via en litteraturstudie ett bruttourval av kommersiellt gångbara och/eller vanliga inhemska lövträdslag lämpliga för skogsodling i Peru. Fyra av dessa trädslag valdes ut för en närmare beskrivning beträffande deras odlingsegenskaper. Den globala produktionen av tropiskat lövträvaror ökade med ca 21% under perioden 1995-2012, samtidigt minskade den globala exporten under perioden 1990-2012.

Rotstock av tall : Hur blir den framtida virkeskvaliteten?

För tallen finns många alternativa slutanvändningsområden, och kraven på virket varierar. Några egenskaper som har stor betydelse är stamrakhet, grengrovlek, grenvinkel och om det finns sprötkvist eller ej. Kvalitetsförsämringen i Sydsveriges tallskogar kan vara ett allvarligt problem och härör bl.a. till ökad produktion och rationaliseringar inom skogsbruket. Lönsamhet har varit målet, men har det skett på bekostnad av kvalitet?För att närmare belysa frågan om förekomsten av tall av god kvalitet syftar denna studie till att bedöma rotstockar i konventionellt skötta och stamkvistade bestånd samt deras potential att växa in i värdefulla klasser eller sortiment.Fältstudien är avgränsad till Bergslagen.

Mätning av sorteringsdiameter för talltimmer vid Kastets sågverk

För att få en rättvis betalning av Timmer för både säljare och köpare gäller det att det sågTimmer som kommer till sågverken mäts in på rätt sätt. För att sågverken ska kunna hålla nere råvarukostnaden gäller det att minska råvaruspillet och öka optimeringen av stocken. Ett led i att hålla nere kostnaden är att få en snabb och effektiv mätning vilket har lett till en ökad automatiseringsgrad på sågverken. Setra Kastets sågverk byggde 2010 en ny Timmersortering. Under sommaren 2011 började Kastet uppleva problem med den automatiska underbarksmätningen som sker med hjälp av trakeidmetoden.

Energieffektivisering av virkestorkning för sågverksindustrin

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar värmekonsumtionen hos virkestorkar i sågverksbranschen. Det SCA-ägda sågverket Tunadal beläget i Sundsvall, Västernorrland, har använts som referenssågverk. Av de träd som används vid sågverken avgår endast 47 % till sågad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbränns i en egen- eller externt-ägd panna, i vissa fall förekommer avtal med närliggande industrier som tillgodoser värmen till torkarna via processvärme eller fjärrvärme. Vid en eventuell minskning av torkarnas värmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsättas till marknaden.

Logistisk optimering av timmerplan : en fallstudie av Kåge såg

Transport, inmätning och lagring av TimmerTimmerplanen är kostnadskrävande aktiviteter som påverkar svenska sågverks ekonomi i hög grad. I och med detta har flertalet svenska sågverk på senare år sett över internlogistiken och investerat i beslutsstöd på Timmerplanen. Kåge sågverk som ägs av Norra Skogsägarna har i och med investering av en ny såglinje ökat produktiviteten på sågen. Sågverket har en brant stigande utvecklingskurva och vill se över arbetet på Timmerplanen för att möta produktionsökningen. Syftet med denna studie är att göra en nulägesanalys av Kåge sågs Timmerplan samt föreslå en ny Timmerplansdesign.

Sorterar skotaren bort det timmer som skördaren har tillrett? :

The efficiency of the harvesters work is more often reviewed, than the work of the forwarders. In a local Stora Enso office the differences between the harvesters reported volume of timber, and the actual volume delivered to the industry had been noticed. Therefore, the decision was made to do a review on the forwarders work. The review was conducted together with a worker from Vmf Qbera, who is working daily with wood measurement, in order to get a valid evaluation of the logs. Eight sites were included in the survey, and on each site 50 logs were marked. Approximately one third of the marked logs were pulpwood, and the remaining logs marked were timber.

Den ekonomiska konsekvensen av ett effektiviseringsprojekt : fallet förbättrad timmersortering med hjälp av röntgen och 3D-mätram

För att öka lönsamheten på ett sågverk gäller det att sortera timret rätt från början. En mer precis Timmersortering resulterar i ett effektivare flöde genom hela produktionsprocessen. Förbrukningen av resurser i sågverket minskar samtidigt som det medför möjligheten att redan innan sönderdelningen av Timmerstocken kunna styra rätt råvara mot efterfrågad produktkvalitet. Denna sortering är speciellt intressant när det gäller uppdelningen av frisk- och svartkvistig stock. En friskkvistig råvara är speciellt lämpad för vissa produkter med estetiska kvalitetskrav och den svartkvistiga råvaran lämpar sig väl i produkter där kraven på hållfasthet är speciellt starka. Syftet med denna studie är att visa på de konkreta ekonomiska effekter som ett väl avgränsat effektiviseringsprojekt i sågverksmiljö kan innebära.

Utvärdering av framtida mätmetoder

Virkesmätning har i alla tider utförts manuellt av virkesmätare. Den senaste tioårsperioden har mycket hänt och tekniska hjälpmedel blir allt vanligare vilket gör virkesmätning mer automatiserad. Mätramar vid sågverk har funnits länge men mätningen av massaved har inte utvecklats i samma takt. Datorer, kameror och annan teknisk utrustning har blivit billigare samtidigt som kostnaden för arbetskraft blivit högre. Branschens krav om en mer rationell virkesmätning talar för att virkesmätningen i framtiden kommer att bli mer obemannad.Uppdragsgivare för detta examensarbete var Holmen Skog.

Råvarufutures efter finanskrisen: : Förändrade diversifieringsmöjligheter för svenska investerare?

Som ett sätt att bygga upp en väldiversifierad portfölj har det under de senaste decennierna blivit allt mer populärt bland investerare att ta positioner i råvarufutures, då de historiskt har ansetts visa upp låg eller till och med negativ korrelation mot aktiemarknaden. Flera tidigare studier visar på ett nytt förhållande mellan dem sedan finanskrisen 2008. Studierna finner att korrelationen har ökat under det senaste decenniet. De finner en strukturell brytpunkt vid finanskrisen som skiftat korrelationen betydligt uppåt, till den grad att diversifieringseffekten av att hålla råvarufutures i sin portfölj kan vara förändrad. Studierna kommer fram till olika slutsatser angående vad som kommer att ske med korrelationen när krisen är över och marknaden åter har stabiliserats.

Norrbottensgården : dess arkitektoniska beskaffenhet i Pitebygden

Fil. Dr Bertil Waldén publicerade två rapporter i Norrbottens hembygdsförenings årsskrift 1926-27. Där belystes två typer av mangårdsbyggnader; parstugan och framkammarstugan samt det lösöre som förekom i bondehemmen under 1800- och början av 1900-talet.Senare forskning kring mangårdsbyggnaden ? den s.k. norrbottensgården, har dock lyst med sin frånvaro.

Täthet i timmerhus : orsaker till luftläckage genom väggar av liggtimmer och hur det påverkar ventilation och energianvändning

Att bygga hus med Timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 Timmerhus om året. Förr byggde man av Timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs Timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett Timmerhus, gärna både på ut- och insidan.

<- Föregående sida 3 Nästa sida ->